Motioner i Andra kammaren, nr 520 (Motion 1948:520 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, nr 520.

Nr 520.

Av herr Ohlin m. fl., i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition,
nr 206, angående vissa frågor rörande försvarets organisation.

De senaste månadernas händelser ha, såsom av departementschefen framhålles
i proposition nr 206, lett till en väsentlig försämring av den politiska
atmosfären i världen. Vår försvarsfråga avtecknar sig därför mot en mörkare
bakgrund än för blott några månader tillbaka. Osäkerheten rörande
den fortsatta utvecklingen nödvändiggör en sådan förstärkning av försvaret,
att vårt land utan allt för stor oro skall kunna möta de påfrestningar en
allmän konflikt skulle medföra. Denna tankegång synes ha legat till grund
för utarbetandet av förevarande proposition. Det kan dock ifrågasättas,
om departementschefen i sitt förslag dragit i alla avseenden riktiga konsekvenser.
Vi syfta därvid närmast på den takt och det sätt varmed försvarsförstärkningarna
samt moderniseringen och effektiviseringen av våra nuvarande
stridskrafter inom i huvudsak nuvarande personal- och materialtillgångsram
äro avsedda att genomföras. Formuleringarna i propositionen
ge icke övertygande bevis om att berörda åtgärder avses bliva vidtagna med
den snabbhet, som läget enligt vår mening påfordrar. Detta förhållande
skall i annat sammanhang något närmare utvecklas.

1. Grundläggande synpunkter. Vi dela departementschefens uppfattning
om betydelsen av att enighet inom försvarskommittén i stort sett uppnåtts
beträffande försvarets kostnadsram mellan representanter för flertalet av de
parlamentariska partierna, samt att det är angeläget, att denna enighet om
möjligt bevaras. Denna inställning får dock icke tydas därhän, att av försvarskommitténs
majoritet beräknade årliga kostnader under alla omständigheter
— således även i ett mycket försämrat läge — skola läggas till
grund för de fortsatta övervägandena om försvarets närmare utformning.
Hänsynstagandet till den erforderliga effekten kan med hänsyn till den inledningsvis
berörda lägesförsämringen komma att nödvändiggöra ökade anslag.
Å andra sidan vilja vi betona att alla möjligheter till besparingar skola
noggrant övervägas såväl vid fortsatta utredningar som i den löpande verksamheten
inom försvaret. I sistnämnda avseende hänvisa vi till de likalydande
motionerna I: 150 och II: 275 om konsekvent genomförd sparsamhet.
Dessa motioner få ökad aktualitet särskilt beträffande den mera fredsmässiga
verksamheten i samma mån som kostnadskrävande åtgärder fordras i
beredskapssyfte.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 10-\S. 4 saml. Nr 520—527.

Motioner i Andra kammaren, nr 5<20.

Givetvis är det, såsom också i propositionen framhålles, av den allra
största betydelse att under ett kritiskt läge vår utrikespolitik kan stödja sig
på ett militärt försvar av sådan styrka, att det ger respekt för Sveriges
vilja att hävda sin självständighet och sin frihet. Fördenskull måste krigsmakten
i första hand erhålla en sådan utformning, att den icke blott ur rent
militära synpunkter verkar i möjligaste mån avskräckande utan även —
om ett krigshot dock utlöses i angrepp •— blir i stånd att på effektivaste sätt
försvara landet efter de strategiska och taktiska grunder, som bestämmas
av rådande utrikespolitiska och militära förhållanden. Denna uppfattning
leder till slutsatsen att försvaret bör i organisatoriskt avseende vara allsidigt
sammansatt.

Vi instämma i det krav, som rests, på en översyn av försvarsanstalternas
ändamålsenlighet och hållfasthet mot ett modernt krigs påfrestningar. Av
departementschefen härtill framförda synpunkter stå i god överensstämmelse
med tankegången i det särskilda yttrande till 1945 års försvarskommittés
betänkande, som avgivits av hrr Elon Andersson och Sven Andersson.

En sådan översyn är emellertid, såsom framgår av propositionen, av synnerligen
genomgripande natur. Det gäller bland annat att göra krigsmakten
skickad att på ett annat sätt än nu är möjligt möta överrumplingsförsök, att
förstärka och modernisera luftförsvaret, att undanröja de allvarliga olägenheter
ur beredskapssynpunkt, som äro förenade med arméns allt för centraliserade
mobiliseringsorganisation, att omlägga arméorganisationen i flera
väsentliga avseenden, att skapa ökat skydd för flottans fartyg mot luftanfall
med mera. Vi dela departementschefens uppfattning om att den
skärpning av läget, som inträtt, manar till viss försiktighet i fråga om organisationsförändringar,
som skulle innebära en temporär försvagning av vårt
nuvarande försvar. Åtskilliga organisationsförändringar äro emellertid
uppenbarligen ur beredskapssynpunkt av så trängande art, att de böra utan
dröjsmål efter hand genomföras inom ramen för nu disponibla resurser. Departementschefens
uppräkningar av en mängd utredningar och undersökningar
ge icke stöd för uppfattningen att angelägenhetsgraden i tidshänseende
vederbörligt beaktats. Härtill måste därför ökad hänsyn tagas vid utredningsarbetets
planläggning.

För att icke föregripa nyssberörda skisserade utredningar och undersökningar
böra enligt departementschefens mening större förändringar av arméns
fredsorganisation tillsvidare icke ske. Om vi också för närvarande godtaga
denna synpunkt, understryker den samtidigt angelägenheten av att
de ifrågasatta utredningarna bedrivas på sådant sätt, att de så snart som
möjligt kunna leda till positiva resultat i form av önskvärda förändringar
i fredsorganisationen. Härför talar främst det i propositionen i annat sammanhang
med rätta framhållna kravet att man vid översynen av försvars -

Motioner i Andra kammaren, nr 520. 3

anstalterna bör utnyttja alla möjligheter till förenklingar och kostnadsbegränsningar.

Merkostnaderna för de i propositionen föreslagna organisationsförändringarna
beräknas visserligen till jämförelsevis begränsade belopp i förhållande
till nuvarande organisationskostnader. Den osäkerhet, som angives
vidlåda kostnadsberäkningarna på längre sikt, kraven på snara kvalitetsförbättringar
i åtskilliga avseenden samt omöjligheten av att nu överblicka
de ekonomiska konsekvenserna av ifrågasatta men ännu icke påbörjade utredningar
understryka emellertid enligt vårt förmenande den ovan berörda
angelägenheten av ett utredningssystem, som snarast och efter hand kan
avsätta påtagliga och i ekonomiskt avseende mera överskådliga resultat.

2. Armén. Mot bakgrunden av vad härom tidigare anförts konstatera vi
med tillfredsställelse avsikten att i åtskilliga avseenden omedelbart effektivisera
arméns krigsorganisation i huvudsak inom den nuvarande personaloch
materialtillgångens ram. Mot tanken på att åtgärder härutinnan böra
ankomma på Kungl. Maj:ts beslut är intet att erinra. Det synes emellertid
kunna ifrågasättas, huruvida departementschefen vid sitt ställningstagande
till försvarskommitténs förslag i dessa spörsmål i erforderlig grad beaktat
angelägenheten av en kvalitetsförbättring vid fältförbanden icke blott i materiellt
avseende utan jämväl i fråga om personalen. Därvid reser 6ig bland
annat frågan om tillgången på kvalificerat befäl svarar mot den omfattning,
som organisationen för närvarande har. Detta spörsmål hör sålunda
till dem, som böra beaktas vid de nya organisationsplanernas uppgörande,
så att icke organisationen göres för stor i förhållande till befälstillgången.
Detta fordrar att redan i samband härmed uppmärksamhet ägnas frågan
om den lämpligaste avvägningen mellan fältförbanden och de lokala förbanden,
oberoende av den mera ingående undersökning härom, som ställts i
utsikt. Enligt vår mening är en viss förskjutning i proportionen mellan fältoch
lokalförsvarsförband till de senares förmån sannolikt nödvändig med
hänsyn till kraven på fältförbandens kvalitet. Även den utlovade granskningen
av »projekten beträffande en elitarmé» bör enligt vår mening snarast
påbörjas. Det synes oss vara av betydelse, att denna granskning sker lika
fördomsfritt och allsidigt som utredningarna om övriga organisationsspörsnrål.
Den bör sålunda icke begränsas till frågan huruvida den moderna
materiel, som framdeles kommer att anskaffas, delvis bör sammanhållas
till vissa fältförband, vilka därigenom kunde i materiellt hänseende få elitkaraktär.
Ifrågavarande utredning bör även omfatta de krav, som i fråga
om befälets och personalens i övrigt kvalitet måste ställas på våra fältförband
för att de skola kunna anses motsvara ett nutida krigs påfrestningar.

Självfallet få här åsyftade utredningar icke leda till sådana i propositionen
antydda organisatoriska överdrifter, att huvuddelen av armén skulle
kunna komma att vid ett angrepp stå overksam på grund av en för stark
förskjutning i proportionen mellan å ena sidan fältförband, å andra sidan

Motioner i Andra kammaren, nr 520.

lokalförsvarsförband och hemvärn. Kraven på allsidig kvalitet hos fältförbanden
måste dock enligt vår uppfattning ägnas stor uppmärksamhet,
även om detta av kostnadshänsyn skulle leda till begränsning av kvantiteten.

I detta sammanhang vilja vi även beröra departementschefens uttalande
att »varje vapenför svensk, som icke bindes av andra för riksförsvaret viktiga
uppgifter, bör sättas i stånd att i ena eller andra formen militärt deltaga
i kampen för landets självständighet». Med hänsyn till lokalförsvarets
och partisankrigets ökade betydelse under vissa förhållanden giva vi vår
principiella anslutning till departementschefens tankegång och det härtill
anknutna förslaget om skyldighet för värnpliktiga med uppskov och civilplaceringskort
att i krig ingå i av hemvärnet organiserade förband. Till frågan
huruvida under alla förhållanden en i stort sett lika lång militär utbildning
skall krävas av samtliga värnpliktiga vilja vi ej på något sätt taga
ställning. Utredningsarbetet bör ej i förväg bindas på denna punkt.

I fråga om arméns fredsorganisation äro nu föreslagna förändringar icke
av mera genomgripande omfattning. Flertalet spörsmål göras beroende av
de fortsatta utredningarna. Detta synes såsom redan förut antytts kunna
leda till att fredsorganisationen — i avvaktan på utredningsresultaten —
i vissa fall blir onödigt kostsam. Vi åsyfta bland annat den i propositionen
nämnda omständigheten att det antal värnpliktiga, som skall fullgöra första
tjänstgöring, kommer att minska kraftigt under de närmaste åren. Frågan
om eventuella ändringar i fredsorganisationen kunna därför redan tidigt få
sådan aktualitet, att den icke behöver sammankopplas med den omfattande
utredningen om arméns organisation i dess helhet och med de problem som
sammanhänga med dess rörlighet m. m.

3. Marinen. Beträffande marinen få vi, på grund av frågornas betydelse
ur bland annat beredskaps- och ekonomiska synpunkter, framhålla önskvärdheten
av att ifrågasatt utredning av flyttning av Stockholms örlogsstation
och örlogsvarv samt pågående utredning om kustartilleriets ställning
inom försvarsorganisationen bedrives med all den skyndsamhet, som
omständigheterna medgiva. Angeläget synes också vara att uppmärksamma
det av marinförvaltningen framförda önskemålet om krigsförtöjningsplatser,
liksom också frågan om åtgärder för att i nuvarande läge
bättre tillgodose marinens krigsberedskap.

4. Flygvapnet. Utvecklingen på luftkrigföringens område har enligt departementschefens
uppfattning klargjort nödvändigheten av en förstärkning
av flygstridskrafterna. Han ansluter sig till det av chefen för flygvapnet
framlagda förslaget att inom den nuvarande flottilj organisationens ram
förstärka dagjaktflottiljerna med 50 procent, men begränsar sitt förslag
till årets riksdag att gälla en förstärkning av tre dagjaktflottiljer enligt angivna
grunder. Förslag om en ytterligare utbyggnad förebådas till nästa
års riksdag. Med hänsyn till det nuvarande läget biträda vi hans förslag

Motioner i Andra kammaren, nr 520.

om omedelbara åtgärder för förstärkning av tre dagjaktflottiljer. Beträffande
den ifrågasatta fortsatta utbyggnaden av flygvapnet vilja vi framhålla
angelägenheten av att kostnadsfrågan i sin helhet klarlägges i den i
utsikt ställda, på ytterligare utredning grundade plan, som förutsättes
komma att föreläggas nästa års riksdag.

Vi biträda departementschefens förslag om att attackflottiljen F 1 så
snart lämpligen ske kan ombildas till nattjaktflottilj. Till den av chefen
för flygvapnet föreslagna åtgärden att uppsätta en helt ny nattjaktflottilj
förklarar sig departementschefen nu ej kunna taga ställning. Även enligt
vårt förmenande bör denna fråga nu ej upptagas till avgörande. Med hänsyn
till betydelsen av att kunna i ett sammanhang bedöma de ekonomiska
konsekvenserna av flygstridskrafternas avsedda förstärkning är det dock
enligt vår mening önskvärt att ställningstagandet till denna fråga sker i
samband med den plan för flygvapnets utbyggnad, som förutsättes framlagd
till nästa års riksdag. Av samma skäl synes det oss angeläget att det
slutliga ståndpunktstagandet till frågan om attackflottiljen F 6:s framtida
utökning med en- eller tvåmotoriga flygplan icke uppskjutes längre än att
det kan ske i detta sammanhang.

Vi biträda även förslaget om luftbevakningens överförande till flygvapnet.
Vi understryka vikten av att luftbevakningens modernisering i samband
härmed genomföres med största skyndsamhet. I detta sammanhang
uttala vi också önskvärdheten av ett snart resultat av den pågående utredningen
av frågan om ett enhetligt luftförsvar.

5. Avvägningsfrågan. De av departementschefen framlagda förslagen äro
enligt propositionen icke att fatta såsom förslag till en ny försvarsordning
eller försvarsplan i vedertagen bemärkelse. Den förstärkning av flygstridskrafterna,
varom principbeslut begäres av riksdagen, rubbar dock ganska
avsevärt den nuvarande avvägningen mellan försvarsgrenarna. Än större
blir förskjutningen vid ett positivt ställningstagande till förslagen om en
andra natt jaktflottilj och om tvåmotoriga flygplan till F 6 och om ett enhetligt
luftförsvar.

Ett genomförande av i propositionen nämnda förslag beträffande flygvapnet
torde på något längre sikt innebära antingen högst väsentlig ökning
av de samlade försvarsutgifterna eller sådan begränsning i de båda övriga
försvarsgrenarnas medelstilldelning att dessas effektivitet nedsättes. Med
hänsyn härtill synes det oss angeläget, att en översiktlig plan utarbetas
över den i samband med flygvapnets utbyggnad närmast avsedda avvägningen
mellan försvarsgrenarna och att denna förelägges riksdagen samtidigt
med den förebådade planen för flygvapnets utbyggnad. På grund
av civilförsvarets ökade betydelse med därav följande merkostnader kan
det ifrågasättas att införa även civilförsvarets kostnader i nyssberörda plan.

6. Utredningsarbetet. Som ovan antytts äro betydande delar av försvarsorganisationen
i trängande behov av att omläggas i väsentliga avseenden.

Motioner i Andra kammaren, nr 520.

Samtidigt fordrar den internationella utvecklingen vissa beredskapsåtgärder.
Med hänsyn härtill är det enligt vårt förmenande angeläget att ej utredningsarbetet
sammanföres till en stor och tidskrävande utredning. Åtgärderna
böra i möjligaste mån uppdelas i sådana, som böra och kunna genomföras
på kort sikt, och sådana, som först efter längre tid kunna komma
till utförande. Ett sådant förfaringssätt möjliggör att utredningsarbetet
bedrives i riktig tidsföljd och med önskvärd snabbhet. Förslagen böra sedan
underställas riksdagens prövning efter hand som utredningarna bli färdiga.
Även ekonomiska hänsyn tala för en successiv behandling av förslagen, då
organisationsförändringarna i åtskilliga fall få antagas komma att medföra
besparingar.

Till slut vilja vi framhålla betydelsen av att utredningsarbetet på grund
av sin mångskiftande art och sina vittgående konsekvenser sker under medverkan
av bland annat representanter för riksdagen och näringslivet m. m.
samt icke betraktas såsom enbart en angelägenhet för militära experter.

I anslutning till vad som ovan anförts hemställa vi,

att riksdagen vid behandling av ifrågavarande proposition
måtte beakta här föreslagna modifieringar, kompletteringar
eller ändringar och i anslutning härtill hos Kungl. Maj:t anhålla,

dels att en översiktlig plan utarbetas över närmast avsedd
avvägning mellan försvarsgrenarna och — såvitt möjligt —
förelägges nästa års riksdag,

dels att det fortsatta utredningsarbetet beträffande försvarsorganisationen
bedrives på sådant sätt, att förslag till
lämpliga organisationsförändringar snarast och efter hand
kunna underställas riksdagens prövning.

Stockholm den 7 maj 1948.

Bertil Ohlin.

Gust. Moses son.

Oscar Carlström.

Wald. Svensson.