Motioner i Andra kammaren, nr 517 (Motion 1947:517 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, nr 517.

Nr 517.

Av herr andre vice talmannen Carlström m. fl., i anledning av
Kungl. Maj.ts proposition, nr 280, angående åtgärder i
prisreglerande syfte på jordbrukets område.

I proposition nr 280 till årets riksdag har Kungl. Maj:t underställt riksdagen
vissa åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område. Till
skillnad från motsvarande framställning under en råd tidigare år bygger
det nu framlagda förslaget om priser på jordbrukets produkter icke på en
överenskommelse med representanter för jordbrukets organisationer. Enligt
i propositionen lämnade uppgifter ha dessa representanter ansett, att jordbruket
behövde tillföras en inkomstökning av 200 miljoner kronor. Vissa
önskemål rörande inkomstberäkningen för jordbruket, som skulle resulterat
i ett krav på en väsentligt större inkomstökning, ha av dessa representanter
uppgivits. Regeringens beslut skulle enligt propositionen tillföra jordbruket
cirka 156 miljoner kronor.

När det gäller att taga ställning till frågan om hur stor inkomstökning,
som är motiverad, bör man enbgt vår mening utgå från att riksdagen vid
flera tillfällen under senare år uttalat, att jordbrukspolitiken bör sträva
efter att successivt reducera den klyfta, som finnes mellan den jordbrukande
befolkningens och andra motsvarande folkgruppers inkomstnivå. En inkomstökning
med cirka 200 miljoner kronor under regleringsåret september
1947—augusti 1948 skulle endast i mindre grad förbättra relationen mellan
lantarbetarnas löner, som ligga till grund för beräkningen av jordbrukarnas
inkomster i allmänhet, och andra jämförbara folkgruppers inkomster, jämfört
med under fjolåret rådande inkomstrelation. En dylik inkomstökning
synes därför stå i god överensstämmelse med ovan berörda av statsmakterna
fastlagda riktlinje för jordbrukspolitiken.

Den svenska livsmedelsproduktionen arbetar f. n. i flera avseenden under
relativt ogynnsamma förutsättningar. Utsikterna till en betydande införsel
av livsmedel från utlandet under nästkommande år äro ovissa. Med hänsyn
härtill är det ur konsumentsynpunkt av största vikt, att intet underlåtes,
som kan befrämja ett uppehållande av det svenska jordbrukets produktion
under nästkommande år. Möjligheten att betala sådana löner, att arbetskraften
ej överger jordbruket, är härvidlag av stor betydelse. Även ur denna
synpunkt synes en inkomsthöjning för jordbruket i dess helhet med cirka
200 miljoner kronor beteckna ett väl motiverat krav, som står i god överensstämmelse
med det allmänna intresset. Det är sant att i rådande ekono -

Motioner i Andra kammaren, nr 517.

miska läge frågor rörande inkomstökningar och levnadskostnader måste
behandlas med största varsamhet. Men en inkomsthöjning av denna storlek
synes bl. a. just med hänsyn till de produktionspolitiska sammanhangen och
alla folkgruppers intresse av en uppehållen livsmedelsproduktion icke rätteligen
kunna betraktas som omotiverad av andra folkgrupper.

Emellertid är det av största vikt, att den förhöjning av vissa livsmedelspriser,
som inkomsthöjningen förutsätter, fördelas på ett sådant sätt, att den
icke i högre grad av konsumenterna känns som ett hot mot den genom
vinterns inkomsthöjningar uppnådda realinkomsten. En höjning av smörpriset
bör därför undvikas. En mindre ökning av priserna på en del andra
mejeriprodukter och spannmål samt fabrikspotatis kan däremot övervägas
liksom en av regeringen föreslagen sänkning av äggpriset kan uppskjutas.
Vid behandling av dessa spörsmål bör kontakt sökas med jordbrukets organisationer.
Möjligheterna böra också prövas att åstadkomma vissa prissänkningar
på för jordbruket erforderliga förnödenheter.

När avvägningen göres mellan de olika åtgärderna till förbättring av jordbrukets
inkomstläge, bör det mindre jordbrukets intresse och behov ägnas
särskild uppmärksamhet. Vi hänvisa därvidlag till det av 1945 års riksdag
gjorda principuttalandet.

Med hänvisning till ovanstående hemställa vi,

att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition
nr 280 måtte uttala sig för en sådan prissättning å jordbruksprodukter,
att jordbruket tillföres en inkomstökning
på 200 miljoner kronor.

Stockholm den 13 juni 1947.

Oscar Carlström.

Bertil Ohlin.
Wald. Svensson.
Filip Kristensson.

Gust. Mosesson.

Per A. Johnsson
i Kastanjegården.

Nils Persson
i Svensköp.

O. E. Sandberg.

And. Stjärne.

Rudolf Boman
i Kieryd.