Motioner i Andra kammaren, nr 515 (Motion 1952:515 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, nr 515.

Nr 515.

Av herr Jacobson i Vilhelmina, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition,
nr 88, angående försäljning av vissa kronoegendomar
m. m.

I proposition nr 88 har Kungl. Maj:t hemställt att riksdagen måtte bifalla
de förslag angående försäljning av vissa kronoegendomar m. m. som framlagts
under punkterna l:o—17 :o.

Under punkt 17:o hemställes, att riksdagen måtte medgiva att ett byte av
markområden mellan å ena sidan kronan och å andra sidan Mo och Domsjö
Aktiebolag samt Gideå och Husums Aktiebolag må äga rum i den utsträckning
och på de villkor, som finns angivna i ett den 11 januari 1951 dagtecknat
bytesavtal med däri genom tilläggsavtal av den 18 december samma
år gjorda ändringar.

Som stöd för ifrågavarande markhyte åberopar departementschefen domänstyrelsens
skrivelse av den 27 januari 1951, vari hemställes att Kungl.
Maj:t måtte godkänna det upprättade bytesavtalet.

Vid en granskning av det upprättade bytesavtalet framgår otvetydigt att
de skäl, som från domänstyrelsens sida tidigare anförts, varvid ifrågasatta
markbyten förkastats, främst av de skälen att de av kronan ägda områdena
utgjordes av högre bestockade marker med högre avkastningsförmåga än de
erbjudna bytesobjekten, synes föreligga även i detta fall.

Beträffande markbytet inom Anundsjö revir skulle det innebära att kronoparken
minskar med ca 28 procent eller från 3 710 hektar till 2 706
hektar. Därjämte försvåras tillsynen, förvaltningen och ytterligare utbyggnad
av vägnätet å den kvarvarande delen av kronoparken. Revirets förvaltande
och bevakande personal är alltfort hänvisad att under förrättningar
å den kvarvarande delen av kronoparken utnyttja nuvarande vägförbindelse
till Björkvik för att nå kronoparken samt för avsättning av virke använda
sig av flotlleden Tågån och bilvägen Björkvik—Remmarbäck.

En arrondering syftar ju till att för parterna gemensamt öka och förbättra
förvaltningsenheterna. Det ligger emellertid i öppen dag att kronans intressen
i här berörda avseende fått träda tillbaka för bolagets önskemål i
sådan utsträckning att syftet med arronderingen icke blivit fyllt.

Jag bilägger en avskrift från förre revirförvaltarna i Anundsjö revir G.
Vestermark och Ivan Jonson, vari dessa avstyrkt de föreslagna markbylena.

Det förefaller mig anmärkningsvärt att lantbruksnämnden, såvitt av hand -

Bihang till riksdagens protokoll 1952. 4 samt. Nr 515.

2 Motioner i Andra kammaren, nr 515.

lingarna kunnat inhämtas, icke lämnats tillfälle att få yttra sig över markbytet
i fråga.

Jag bilägger även en avskrift från styrelsen för Anundsjö kronotorpareförening,
vari denna bestämt motsätter sig det ifrågasatta markbytet, samt
ett utdrag från möte som hållits med Bredbyns arbetarkommun, varvid
gjorts gällande alt vissa svårigheter kommer att uppstå, därest bytet kommer
till stånd, för de kronotorpare, som har sin huvudsakliga sysselsättning
på kronoparkerna i fråga, dels därför att de områden, som domänverket
skulle få sig tilldelade, ligger mera avlägset till och dels därför att skogsbeståndet
och markförhållandena är sämre.

Med stöd av det anförda och under hänvisning till en till utskottet samtidigt
härmed överlämnad karta får jag hemställa,

att riksdagen måtte vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition
nr 88, angående försäljning av vissa kronoegendomar
m. m., i vad det gäller punkt 17:o avslå densamma.

Stockholm den 19 mars 1952.

Uddo R. Jacobson.

Motioner i Andra kammaren, nr 515.

Bilaga 1.

Till Överjägmästaren i Mellersta Norrlands distrikt.

Angående utbyte av markområden mellan kronan och Mo och Domsjö AB.

Rörande ifrågasatta markbyten synes, i vad de beröra Anundsjö revir,
nedanstående synpunkter böra påpekas.

Bytesområden från Anundsjö revir.

Krp. Holm: lättåtkomlig med landsväg genom skogen, god tillgång på
arbetskraft, skogsmarken av relativt god bonitet, ej höjdläge, lättföryngrad,
genomhuggen med vackra bestånd huggningsklass IV, specialsortiment (fanér
och stolpar) samt hyggestrakter, varå omfattande skogsodlingsarbeten
utförts under senaste åren. Impedimenten utgöras av myr, som delvis dikats.
Å kronoparken två odlingslägenheter, varav den ena avsetts att omföras
till krt/43, varåt ännu intet åtgjorts.

En bra skog, som bör frånhändas kronan endast mot fullt likvärdigt
bytesobjekt.

Krp. Björnsjö: mera avsides belägen och i avsaknad av väg, varför arbeten
äro eftersatta. Övergången med avverkning under förra delen av 1930-talet,
varvid även äldre gran genomhuggits, ofta med dåligt resultat. Sluthuggning
av dylika restbestånd eftersatt, då flottleden är förfallen och måste
beläggas samtidigt med virke även från Mo och Domsjö AB:s skogar.

Synes ur olika synpunkter vara ett lämpligt bytesobjekt.

Krp. Tällsjömarken, öster L. Tågsjön: området längst i öster åtkomligt
från allmän landsväg, i övrigt genom av Mo och Domsjö AB nybruten väg
till Björkvik, god tillgång på arbetskraft, skogsmark god (ej höjdläge),
genomhugget med en del restbestånd men även med virkesrika och värdefulla
kvarstående bestånd (stolpskog), därjämte en ordentlig post orörd
gammal skog. Inom området en nyligen nedlagd odlingslägenhet med tämligen
goda åbyggnader, nu använda som skogshärbärge.

Skogsområdet är i stort sett bättre än genomsnittet för reviret men kan
byte vara motiverat på grund av den oformliga ägofiguren; detta anses dock
ej böra ske annat än mot ur skötselsynpunkt fullt likvärdigt område (se
nedan).

Krp. Tällsjömarken, återstående del: mycket god skogsmark med vidsträckta,
virkesrika tlbestånd huggningskl. IV, ofta stolpskog. Stora områden
ännu ej genomhuggna. Väg bör brytas över skogen men är, även den förutan,
lätt att få arbetskraft från stora byar i grannskapet. Inom området är
utstämplat en för rotförsäljning avsedd post.

Utgör en av de bättre och mera lättskötta skogarna inom reviret, vars
frånskiljande redan på grund av dess storlek från kronans synpunkt förefaller
omotiverat och synes innebära en stympning av reviret.

Arrondering till bättre ägofigur för kronoparken motiverad. Kan enklast
ske genom att del av kronoparken öster St. Vårtsjön bytes mot bolagets mark
hemm. Vårtsjön väster samma sjö, där ej bebodd åbyggnad finnes till byte
med åbyggnad från nedlagda lägenheten öster om sjön och bör ingå jämte

Motioner i Andra kammaren, nr 515.

avstyckning. Därest hela området öster L. Tågsjön utbytes, förefaller rimligt
att detta sker mot mark från bolagets ägor intill och väster om bibehållna
kronoparken.

Krp. Rödvattenmarken sk. IV: avsides belägen 4 km från Högtjäl, dit
enskild väg brytes enligt nu avslutad förrättning med reviret som intressent.
Brist på arbetskraft behöver ej påräknas. Skogsmarken i för reviret
genomsnittlig bonitet. Större delen försiktigt genomhuggen, men finnas ej
fullt färdigställda hyggen liksom även äldre oavverkad skog för åtminstone
en avverkningspost.

Skogen anses ur skötselsynpunkt genomsnittlig för reviret men synes
storleken och belägenheten motivera utbyte.

Kpr. Nydker (inom Björna, ej Anundsjö socken): tämligen avsides läge,
utfrakt till transportväg möjlig endast från västra delen; arbetskraft finnes
i stora byar i grannskapet. Skogsmark delvis mycket god, delvis sämre i
höjdläge. Östra delen till Husån med genomhugen äldre gr. och restbestånd,
västra delen med virkesrika bestånd, huggningsklass IV och äldre, något
stolpskog. Tvenne poster för försäljning å rot stämplade, ej utbjudna.

Skogen anses ur olika förhållanden snarast bättre än genomsnittet för
reviret, men synes utbyte vara motiverat.

Krp. Ö. Anundsjö sk. IV (inom Björna ej Anundsjö socken): tämligen
avsides läge men endast 1—2 km till transportväg, viss svårighet för arbetskraft
(en medelstor by dock inom 5 km avstånd). Skogsmark delvis högproduktiv.
Till större delen försiktigt genomhuggen men finnes ännu att
med samma stämplingsmetod uttaga tvenne poster, likaså ett ej färdigställt
hygge.

Ett värdefullt område, vars utbyte dock på grund av ringa areal och belägenhet
synes motiverat.

Krp. Ö. Anundsjö sk. I, norr Häggsjöbäcken: för reviret ordinär skogsmark,
med svårföryngrade marker å höjdlägen omväxlande med bättre och
mera lättskötta marker. Varierande skogsförhållanden med vissa hyggestrakter
ej iordningställda men även stora områden med orörd, grov och
mycket värdefull timmerskog. Svårighet med arbetskraft förefinnes, liksom
i allmänhet i denna trakt, men äro vägfrågorna tämligen nöjaktigt
lösta med allmän landsväg efter ena kanten med kronojägarbostället östansjö
på 6 km:s vägavslånd från kronoparkrågången och åt andra hållet den
1948 i samarbete med Mo och Domsjö AB utbyggda Klubbvägen med av
reviret utbyggd förlängning därav till Häggsjöbäcken. Inom området finnas
för rotförsäljning utstämplade 3 poster av ordinär storlek. Reviret har från
trakten av landsvägen under senare åren avverkat virke för sågning och
liyvling i Remmarn, vilket även i fortsättningen är nödigt för anskaffande
av sågvirke till torpbyggnader; något annat lika lämpligt område härför
finnes ej.

.lag anser det med hänsyn till komplexets storlek och förhållanden i övrigt
icke alls vara något intresse för kronan att frånhända sig detta område,
särskilt som stora virkesvärden när som helst kunna därifrån tillgodogöras.

Krp. Selsta sk. 1 (å förslag betecknat IV): tämligen avsides, förrättning
för enskild väg med bl. a. reviret som intressent påbörjad, varvid enklare,
dock tidvis även för tyngre transporter nu användbar väg, torde förbättras.
Ingen risk för brist på arbetskraft (stora byar inom tämligen nära avstånd),
skogsmark varierande, delvis god och delvis höjdläge, mycket sumpskog,
dock till större del dikad med gott resultat. I huvudsak genomhugget och

Motioner i Andra kammaren, nr 515. 5

förefinnes ej iordningställda hyggestrakter men även icke obetydligt huggbar
skog.

Utgör en för reviret ordinär skog, vars utbyte från revirets sida ej anses
nödvändigt men dock ej anses olämpligt, såvitt nämligen annat, ur skötselsynpunkt
likvärdigt område erhålles i stället. I detta avseende anses vara
osökt anledning förutsätta utbyte mot bolaget tillhöriga mark under Pengsund
och Pengsjö, utgörande en tämligen smal remsa mellan rågången till
kronoparken sk. II och Norra Anundsjöån (Åbosjöån); tillägg av denna
remsa till kronoparken skulle för densamma utgöra en verklig arrondering
och anses för reviret lika motiverat som ett tillbyte av sk. I kan vara för
bolaget; eventuell vattenrätt bör kunna förbehållas bolaget.

Krp. Selsta sk. III: utgör ur arbetskrafts- och avsättningssynpunkt den
bästa delen av reviret med läge till stor del under högsta marina gränsen
och därför lättskött med relativt hög produktionsförmåga. Att bortbyta hela
skiftet förefaller knappast rimligt bl. a. av hänsyn till befintliga 7 lägenheter,
samtliga avsedda att upplåtas till krt/43, vilket redan skett för 5 st., med
byggnadsarbeten f. n. pågående å 2 av dessa. Viss arrondering av den oformliga
ägofiguren kan erhållas genom frånskiljande av den del av kronoparken,
som ligger öster och norr om en tänkt linje från rågångshörn för
Hemlings byaskog till sjön Tällvattnet, varinom några lägenheter ej äro
befintliga, men anses detta rimligtvis icke kunna ske på annat villkor än
att lika välbelägna områden erhållas i utbyte från Södertällmo skog, däribland
skifte vid N. Anundsjöån. Beaktas bör härvid, att arbetsmöjligheter
böra bibehållas inom lämpligt avstånd för ifrågavarande kronotorpare,
vilka möjligheter skulle betänkligt beskäras, om en stor del av kronoparken
bortfölle utan kompensation i grannskapet. Inom området norr Tällvattnet
är utstämplad en för rotförsäljning avsedd post.

Kronoöverloppsmarken Härbergskullen: inom Trehörningsjö (ej Åsele)
socken är ej kartlagd, varför arealen är approximativ. Reviret har för några
få år sedan genomhuggit området, som utgöres av medelålders skog.

Intet anses vara att erinra mot att skogen bortbvtes.

Bytesområden från Mo och Domsjö AB, i Anundsjö socken.

Endast allmänna synpunkter kunna anföras, närmast berörande arbetskrafts-
och avsättningsförhållanden.

Sanna: belägenheten synes vara lämplig för sammanläggning med krp.
Solbergsmarken och skogen med hänsyn till läget som bytesobjekt jämförbar
med kronoparken Holm, ehuru arealen skogsmark uppgår till blott ca
37 % av skogsmark av kronoparkens.

Knäsjö: beröres av allmän väg, till vilken dock på grund av lutningsförhållanden
uttransport kan ske endast från mindre del av skogen; uttransport
från återstående del endast till väg, som ev. nybrytes över krp. Rödvattenmarken
norr Uttersjön. Arbetskrafttillgång god (by samt revirets torpare i
Nyåker på 8 km). Kan oreserverat anges som lämligt bytesobjekt.

Kalvbäcken: allmän väg till byn i kanten av skogen, transportväg måste
nybrytas (gemensamt för angränsande kronopark), arbetskraft på orten
otillräcklig och måste tagas från byar på 8 och 18 km avstånd, vilket inedför
extra kostnader.

Lägsta: utgör ändpunkt för nu befintlig, med bolaget gemensam enklare
väg. ödebygsväg är alt under närmaste åren vänta förbi byn men kan den

Motioner i Andra kammaren, nr 515.

icke beröra annat än hemskiftet men icke alls utskiftet, som torde utgöra
större delen av arealen, varför nybrytning av väg måste påräknas.

I Lägsta bo f. n. 3 familjer med enahanda antal skogsarbetare.

Denna trakt tillhör den mest ödsliga delen av reviret, där det ständigt
rätt stor brist på arbetskraft; efter under senaste åren skedda avflyttningar
från orten (mer än hälften av befolkningen) har denna allvarliga fråga
alltmera skärpts och kan, om tidsläget härvidlag ej radikalt ändras, befaras
att trakten blir helt öde. Man måste alltså räkna med att skogarna i detta
läge måste belastas med kostnader för nybrytning av vägar och underhåll
därav sommar- och vinlertid samt med extra olägenheter och kostnader, som
följa med förflyttning av arbetskraft till öde bygd och vilka med all sannolikhet
med stegrad social omvårdnad av arbetskraften komma att ökas.

Svartsjö: beläget efter förenämnda gemensamma väg till Lägsta, vilken
väg gemensamt med bolaget å en stx-äcka av 9,4 km till 1,5 km öster om byn
grundförbättrats med en kostnad för reviret av omkring 106 000 kr., därvid
för Svartsjö räknade andel torde vid eventuellt byte återfordras av bolaget.
Ödebygdsväg till Svartsjö ingår i behovsplan för allmänna vägar, varför
utsikter torde finnas att överlåta den brutna sträckan till allmänt underhåll,
eventuellt dock först efter brytning genom intressenter fram till Svartsjö
by.

I byn bo 2 familjer med 2 skogsarbetare, vilka f. ö. under senare år i stor
utsträckning arbetat åt reviret. Röx-ande frågan om arbetskraft gälla i stort
sett samma som ovan nämnts beträffande Lägsta och är sålunda att även
vid tämligen extensiv skogsskötsel, förutom med vägkostnader även räkna
med fördyrade kostnader för arbetskraften, vilket ostridigt måste nedsätta
skogens kapitalvärde. Vad speciellt vägkostnaderna beträffar, kan med ledning
av vägarbeten 1947—1948 meddelas, att enbart nybrytning av stomvägar
torde di-aga en kostnad av minst 20 kr./ha.

Stavro v. delen: torde vara beläget intill krp. V. Anundsjö efter rågång,
som samtidigt i stort sett är vattendelare, varför virke utdrives åt olika
håll. Väg finnes ej och torde aldrig byggas över kronomark i Anundsjö till
Stavro, varför skog där icke lämpligen kan skötas av kronojägarpersonal
med placering inom Anundsjö socken; från kronojägarbostället östansjö
— i vars närhet f. ö. en bolagets skogvaktare är bosatt — är avståndet efter
väg (över ö. Anundsjö sk. I.) drygt 2 mil. Något intresse för sammanläggning
med kronomark inom Anundsjö revir finnes sålunda icke.

Tegelträsk: torde ligga inom Åsele, ej Anundsjö socken.

Södertällmo: välbeläget med god tillgång på arbetskraft; som bytesobjekt
därför att jämställa med krp. Selsta och Holm.

Vid eventuellt markbyte anses skogsmarkernas höjdlägen vara att beakta,
då skötselsvårigheten och kostnaden därför äro därmed intimt förknippade;
jämföras i alt. 1 ingående kronomark inom Anundsjö revir med bolagets
bytesskogar inom Anundsjö socken torde de sistnämnda avgjort ligga i
högre nivå och följer därmed större svårigheter för skogsodlingsaidxeten,
sämre virkeskvalitet, ökad skadefrekvens i fråga om toppbrott etc., vilket
icke torde direkt regleras genom markbonitering.

Sammanfattas förestående, befaras föreslagna utbyte, ti''ots den obestridliga
vinsten genom ari’ondering, för Anundsjö revirs vidkommande vara
mera till nackdel än till fördel, särskilt därför att mottagna skogsområden
till ojämföx-ligt större del (Kalvbäcken, Lägsta och Svartsjö) ligga i öde
bygd, dit det redan nu är svårt få ut skogsaidxelarna; detta är ovillkorligen

Motioner i Andra kammaren, nr 515.

ett allvarligt riskmoment, som dock inför ovissheten om framtida ulveckning
torde vara svårt att uttrycka i reella nuvärden. Vid detta förhållande
förefaller lämpligare, om arrondering, som tydligen är behövlig, kunde ske
genom lokalt ordnade byten, gående ut på att bolaget inom trakten i fråga
behåller sitt skogsinnehav i oförminskad storlek men i mera samlade
komplex. Dylik arrondering har ovan förordats beträffande krp. Tällsjömarken
och Selsta och bör innebära en viss rationalisering men samtidigt
undvika en mera avsevärd rubbning av nu bestående förhållanden.

Rörande bolagets bytesområden torde i gemen gälla, att därinom finnas
avstyckningar, ofta i mer än ett skifte; huruvida därmed möjligen skulle
följa stängselskyldighet för kronan vid tillbyte av stamfastighet, synes böra
klarläggas. Det torde vara överflödigt här beröra eventuellt befintliga servitut
för avstyckningar i fråga om mulbete och husbehovsvirke (vedskog),
men kan omnämnas, att avstyckningar åtminstone i vissa fall sålts med
tidsbegränsade servitut, varvid köparna torde ha räknat med förnyade köp
därav; kronans ställningstagande till dylika framtida eventualiteter synes
böra övertagas i samband med bytesförhandlingar. Likaså bör beaktas den
möjlighet till tilldelning av stödskog, som i framtiden eventuellt kan komma
att tillerkännas avstyckningarna såsom ofullständiga jordbruk, vilket
vid byte enligt föreliggande förslag givetvis är till bolagets fördel.

Till följd av den skilda avverkningspolitik och de olika skötselmetoder,
speciellt i fråga om stämplingar, som å ömse håll tillämpats, torde vara anledning
förmoda, att skogsodlingsarbeten liksom dikningar icke utförts på
kronomarken i samma omfattning som å bolagets områden men att där,
även om de större komplexen av Tällsjömarken, Selsta och ö. Anundsjö
sk. I undantagas, finnas icke obetydliga kvantiteter äldre skog, som kan och
även för tillgodoseende av god skogsvård bör under närmaste tiden tillgodogöras,
medan avverkningar å bolagets bytesområden under tämligen lång
tid framåt torde bliva tämligen obetydliga; detta förhållande klarlägges
givetvis genom en blivande uppskattning, men torde konsekvenserna därav
böra i förväg beaktas.

Örnsköldsvik den 26 april 1949.

e. f.

G. Vestermark.

Bilaga 2.

Till Kungl. Domänstyrelsen.

Angående markbyte. S. 111:363/49.

Enligt tillägg III den 17 juni 1949 uppdrogs bl. a. åt Jägmästare Andrén
och undertecknad att upplaga till behandling sådana smärre ändringar i
bytesobjektens omfattning, som betingades av önskvärdheten ur kronans
synpunkt att erhålla mark intill flottlederna för upplagsplatser, basvägar
och kojor. Protokoll från våra förhandlingar med anledning av nämnt uppdrag
daterat den 25 juli har översänts till Kungl. Domänstyrelsen. Något

Motioner i Andra kammaren, nr 515.

förslag beträffande förändringar gällande bytesobjekten kunde emellertid
ej lämnas då Jägmästare Andrén över huvud taget ej var beredd att biträda
några av mig önskade ändringar.

Med anledning härav får jag vördsamt närmare klargöra min syn på
saken, då jag anser den vara av avgörande betydelse vid ett eventuellt markbyte.

Vid sammanträde i domänstyrelsen den 24 november 1948 angavs som
grunder för markbyte bl. a. att man skulle söka åstadkomma förbättrad
arrondering av parternas markinnehav. Från domänverkets sida framhölls
dessutom, att markbijtena ej finge resultera i, att kronans markinnehav undergick
en försämring ur belägenhets- och avsåttningssynpunkt samt med
hänsyn till boniteten.

Vid arrondering över huvud taget betyder enligt min åsikt områdets storlek
och form mindre, det väsentliga är belägenheten i förhållande till i
första hand vägar och flottleder och i andra hand till övriga innehav av
mark. Ett litet, välbeläget område anser jag alltså vara förmånligare ur
arronderingssynpunkt än om samma område ingick i ett större illa beläget
komplex, och ett område som ej går fram till väg eller vatten räknar jag
som sämre arronderat än ett skifte där dessa fördelar redan förefinnas. Det
finns givetvis en minimigräns för arealen i dylika fall men ju bättre belägenheten
är och ju högre produktionen desto mindre kan området vara.

1 det inom Anundsjö revir aktuella fallet har kronan på några ställen
möjlighet att få sina önskemål i detta avseende tillgodosedda. Följande områden
kunna då i första hand angivas: mellan krp. Solbergsmarken och
Äseleån väster om övre Åselesjön, mellan krp. Selsta och Norra Anundsjöån,
mellan krp. Rödvattenmarken och Krokstasjön och Storselesjön, mellan krp.
Tällsjömarken och Klockens by samt mellan krp. Tällsjömarken och Flärken.

Beträffande bestämmelsen, att markbytena ej finge resultera i, att kronans
markinnehav undergick en försämring ur belägenhets- och avsättningssynpunkt
kan jag ej finna annat än att försämring föreligger beträffande de
bytesobjekt som inom Anundsjö revir ingå i bytesförslaget. Samtliga av
revirets områden med undantag av krp. Selsta sk. I ligga inom zon I medan
samtliga av bolagets områden ligga inom zon II; Selsta sk. I ligger dessutom
alldeles vid gränsen. Bolagsområdena äro därtill i stort sett mera avlägset
belägna i förhållande till bygd och by än revirmarkerna, varav följer extra
kostnader enligt kollektivavtalets § 7.

Med hänsyn till dessa förhållanden anser jag ändringar i bytesobjektens
omfattning ofrånkomliga. Förutom de tidigare uppräknade önskvärda områdena
bör dessutom den inom kronoparken Selsta belägna delen av Innertällmo
tillgodogöras kronan. Samtliga dessa områden ha å bifogade kartor
markerats med gröna bockar. Bolagsområdena Stavro, Kalvbäcken och
Lägsta kunna ur revirsynpunkt endast räknas som mindre önskvärda bytesobjekt.

Förutom vad jag ovan anfört vill jag hänvisa till de synpunkter på bytet
som min företrädare Jägmästare G. Vestermark framlagt i sin skrivelse den
26 april 1949.

Örnsköldsvik den 6 augusti 1949.

Ivan Jonson.

Motioner i Andra kammaren, nr 515.

Bilaga 3.

Till Riksdagsman Herr Uddo R. Jacobson

Vilhelmina.

Anundsjö Kronotorpareförening samlad till årsmöte den 10 april 1950 får
härmed på det kraftigaste protestera mot det markbyte, som planeras mellan
Mo & Domsjö AB och Anundsjö revir.

För kronotorparna inom Anundsjö revir är det ett livsvillkor att kronoparkerna
bibehålies i sitt oförändrade skick. Det skogsarbete som kan erhållas
å kronoparkerna ger en trygg och säker inkomst, men skulle genom
det planerade ägobytet försvinna. Ty de av Mo & Domsjö AB i utbyte erbjudna
markerna ligga kalavverkade, och dessutom mycket avlägset belägna
till. De kronoparker, som bolaget begär, är däremot i stort sett välbelägna,
skogrika med god tillgång på stolpar och fanér — timmer, goda flottleder
och utmärkta vägförbindelser.

Vi tastslar vidare att Norrlandskommitténs betänkande i arronderingsfrågor
icke är tillämpligt i här berört avseende, och därför ej godtagbart
som argument för Mo & Domsjös AB expansionsplaner av Anundsjö m. fl.
revir, och hemställa enträget att statsmakterna förordnar om att ägobyte
Mo & Domsjö AB och Anundsjö revir snarast blir nedlagd.

Hörnsta per Seltjärn den 10 april 1950.

Allan Holmgren. Jonas Jakobsson. Erik Nilsson.

Ordf. Kassör v. Ordf.

Bilaga 4.

Bredbyns Arbetarekommun som tagit del av de handlingar som gäller
markbyte emellan Domänverket och Mo & Domsjö AB beslöt vid möte den
16/3 1952 göra följande uttalande.

Skulle detta markbyte komma till stånd torde vissa svårigheter för de
kronotorpare, som har sin huvudsakliga sysselsättning på dessa kronoparker,
uppkomma. Dels därför att de områden som domänverket skulle få sig tilldelade
ligger mera avlägset till. Och dels därför att skogsbeståndet och
markförhållandena är sämre.

Bredbyns Arbetarkommun uttalar sig därför emot att detta markbyte
emellan Mo & Domsjö AB och Domänverket kommer till stånd.

För Bredbyns Arbetarekommun.
R. Hörnginst.

Bihang till riksdagens protokoll 1952. 4 samt. Nr 515.