Motioner i Andra kammaren, Nr 44 (Motion 1931:44 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, Nr 44.

Nr 44.

Av herr Herou m. fl., med förslag till lag angående slakt av husdjur.

När förslag om slaktlag förföll vid 1927 och 1928 års riksdagar, berodde denna
utgång säkerligen på de i vissa kretsar rådande farhågorna för att den svenska
fläskexporten kunde beredas svårigheter, om ifrågavarande slaktlag genomfördes.
I viss mån torde också omtanke örn mosaiska »trosfriheten» ha inverkat på
avgörandet.

I bägge dessa avseenden har frågan nu kommit i ett nytt läge, varför det synes
oss lämpligt, att den ånyo kommer under riksdagens omprövning. I Norge har
genom lag år 1930 s. k. schäktning förbjudits. Schäktningsförfarande vid
slakt av djur för mosaiska trosbekännares i Norge behov har därefter i stor
utsträckning utförts i Sverige.

Farhågorna för svårigheter för svenska fläskexporten, därest bedövningsmetoden
vid slakt lagfästes, torde vara fullständigt ogrundade, enligt de svar
som ingått på förfrågningar, som tidskriften Djurskyddet gjort till engelska
fläskimportörer. En av dessa skriver, »att han ej en enda gång under sin fyrtioåriga
erfarenhet inom den engelska marknaden hört talas örn någon förkärlek
för fläsk, härstammande från svin, vilka varit vid medvetande vid slakten».

Slakteriarbetarna ha vid olika tillfällen till riksdagen givit uttryck för sin
önskan om ett lagligt fastställande av bedövningsmetoden vid all siaktning. I
skrivelse till 1927 års riksdag framhöll Svenska livsmedelsarbetarförbundets
avdelning 63 i Stockholm bl. a.: »Yi hävda enhälligt den meningen, att schäkt ningsmetoden

fullständigt bör utdömas och i lag förbjudas----. Yi anse,

att bedövningsmetoden skall tillämpas vid all siaktning av vad slags djur det
vara må, framförallt som ju denna metod i väsentlig grad underlättar slaktproceduren
-----. Man torde heller inte med skäl kunna anföra religions friheten

som motiv för bibehållandet av en barbarisk slaktmetod.»

Då frågan örn lag angående slakt av husdjur kan anses tillräckligt utredd
genom proposition nr 85 och första lagutskottets utlåtande nr 31 vid 1927 års
riksdag, torde närmare motivering i ärendet vara överflödig.

Vi hemställa,

att riksdagen måtte antaga följande

Förslag
till
Lag

angående slakt av husdjur.

Bihang lill riksdagens protokoll 1931. 4 sami. 12 h/lfl. (Nr 44—46.)

Motioner i Andra hammaren, Nr 44.

Härigenom för ordnas som följer:

1 §•

Vid slakt av husdjur skall omedelbart före blodets avtappande djuret bedövas.
Utan föregående bedövning må dock fjäderfä och kaniner avlivas, därigenom
att huvudet hastigt skiljes från kroppen.

2 §.

Ej må någon, som icke fyllt aderton år, verkställa bedövning, ej heller avtappa
blodet eller eljest avliva djuret, med mindre det sker under uppsikt av någon
äldre, och åligger denne tillse att de med avseende å slakten gällande föreskrifter
bliva iakttagna.

3 §•

Bör till följd av sjukdom eller olycksfall djur utan uppskov nedslaktas, må
slakten äga rum utan iakttagande av vad i 1 eller 2 §§ sägs.

4 §•

Verkställes slakt för annans räkning, åligger den, för vars räkning slakten
utföres, eller, där han ej är tillstädes, den, som därvid företräder honom, tillse,
att de med avseende å slakten gällande föreskrifter bliva iakttagna. Är skälig
anledning antaga, att sådan tillsyn icke erfordras, äger vad nu sagts dock ej
tillämpning.

5 §‘

Överträdelse av denna lag straffes med böter från och med fem till och med
500 kronor, där ej å förseelsen följer straff enligt allmänna strafflagen.

6 §•

Allmän åklagare åligger att åtala förseelse som i 5 § sägs.

7 §•

Böter, som ådömes enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång till
böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmänna strafflagen.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1932, dock skall, såvitt angår
slakt av ren, lagen tillämpas först från den dag, Konungen bestämmer.

Stockholm den 19 januari 1931.

Viktor Herou.

K. Kilbom. Edoff Andersson. Nils Flyg.

Oscar Öhman. V. Karlsson J. P. Dahlén.

i Grängesberg.