Motioner i Andra kammaren, nr 441 år 1959 (Motion 1959:441 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, nr 441 år 1959

Nr 441

Av herr Johansson i öckerö m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till Fiskerilånefonden.

I årets statsverkproposition, bil. 30, Kapitalbudgeten, Kapitalinvesteringar,
Jordbruksdepartementet, har Kungl. Maj :t under rubriken Statens utlåningsfonder,
Fiskerilånef onden (punkten 7) föreslagit riksdagen att godkänna
Kungl. Maj :ts förslag beträffande räntan å lån ur fiskerilånefonden,
vilket innebär, att räntesatsen för nya lån ur fiskerilånefonden kominer att
höjas från 3 procent till normalräntan, f. n. 4,25 procent, d.v.s. att »fiskerilånefonden
överföres från räntetyp III c till räntetyp I».

Av statsrådsprotokollet i ärendet framgår, att de myndigheter och organisationer,
vilka företräder fisket, bestämt avstyrkt en höjning av räntefoten
för fiskerilånen. Avstyrkande yttranden har sålunda avgivits av fiskeristyrelsen,
Göteborgs och Bohus läns landsting samt Sveriges fiskares
riksförbund. Vidare har en reservant inom riksgäldsfullmäktige icke funnit
någon ändring av räntebestämmelserna beträffande lån från fiskerilånefonden
påkallad.

I anslutning till vad Göteborgs och Bohus läns landsting anfört torde få
framhållas, att 1954 års fiskeriutredning överväger ett slopande av fiskerilånefonden
och övergång till ett, eventuellt subventionerat, system med statlig
kreditgaranti för lån på öppna marknaden till samma ändamål, som nu
tillgodoses genom fiskerilånefonden.

De svenska fiskarna på såväl väst-, syd- som ostkusten har på grund av
bristande tillgång på fisk i närheten av kusterna tvingats att bedriva sitt
fiske allt längre ut till havs, vilket gör att en nyanskaffning och modernisering
av såväl fiskebåtar som fiskeredskap är ofrånkomlig, och därmed följer
kapitalinvesteringar med för fiskarbefolkningens förhållanden stora belopp.
Som betecknande för den utveckling som skett på detta område under
de senaste åren kan nämnas, att en modern västkustbåt år 1948 kostade ca
140 000 kr. Till denna nyanskaffning kunde i fiskerilån erhållas ca 60 000
kr., vilket betydde en ytterligare kapitalanskaffning på ca 80 000 kr.

I dag, tio år senare, kostar en båt för samma ändamål ca 450 å 475 000 kr.
Till denna kan man i bästa fall få ett fiskerilån på ca 120 000 kr., varför ett
kapital utöver fiskerilånct på 330—355 000 kr. måste anskaffas på annat
håll, vilket givetvis är en hård ekonomisk belastning. Under dessa förhållanden
är ju den del som utgöres av fiskerilånct med dess låga ränta en synnerligen
god hjälp.

Motioner i Andra kammaren, nr Hl—H2 dr 1959

Våra svenska fiskare driver sitt fiske i hård konkurrens med andra länders
fiskare, vilka i de flesta fall har större statliga låneförmåner. En höjning
av räntan på fiskerilånen skulle ytterligare försvåra de svenska fiskarnas
möjligheter att bedriva sitt fiske.

Med hänsyn till dessa tungt vägande faktiska omständigheter saknas tillräcklig
anledning att i det rådande övergångsläget — innan man vet huru
lånestödet till fiskerinäringen för framtiden kommer att utformas — företaga
ändring av räntesatsen för lån ur fiskerilånefonden. Härtill kommer att
fonden numera endast kan täcka omkring 30 procent av det årliga lånebehovet
inom fiskerinäringen för hithörande ändamål. *

På grund härav bemställes,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts i statsverkspro-positionen framlagda förslag, att fiskerilånefonden skall överföras från räntetyp III c till räntetyp I.
Stockholm den 27 januari 1959	Olof Johansson
Hans Levin	Ernst V. Staxäng	Bengt Arweson
Carl E. Johansson	Gunnar Gustafsson Uddevalla	Olaus Nyberg
Carl Eric Hedin	Per Svensson i Stenkyrka	Olof Andreasson
Arvid Nilsson i Lönsboda	C. 0. Carlsson i Bakeröd	Wald. Svensson
	Nr 442

Av herr Grebäck m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Bidrag till skogs- och lantbruksakademien:
Akademien.

(Lika lydande med motion nr 175 i Första kammaren)

Stockholm den 23 januari 1959

Erik Grebäck

Ernst V. Staxäng

Elis Hastad