Motioner i Andra kammaren, nr 43 (Motion 1945:43 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, nr 43.

Nr 43.

Av herr Rylander m. 11., angående inskränkning av makes förfoganderätt
i fråga örn försäkringsavtal, avseende makarnas
eller endera makens liv.

I gällande lagstiftning angående makars rättsförhållanden har man endast
med stor försiktighet ansett sig böra inrymma ena maken en medbestämmanderätt
i den andres förvaltning av sin egendom. Det har ansetts
främst böra ske i fråga örn dispositioner över fast egendom, som ju i åtskilliga
hänseenden intager en särställning. I 6 kap. 4 § giftermålsbalken
stadgas sålunda, att make ej må avhända sig eller med inteckning för gäld
belasta fast egendom eller tomträtt, vari andra maken har giftorätt, utan
utan att denne skriftligen med två vittnen samtycker därtill. Har make företagit
sådan åtgärd utan erforderligt samtycke, är den ogin, om andra maken
eller dennes förmyndare eller gode man inom viss tid väcker klander
därå. Enligt stadgande]! i lagfartsförordningen, lagen örn inskrivning av
tomträtt och vattenfallsrätt samt fång till sådan rätt, inteckningsförordningen
och lagen örn inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt må, om lagfart
eller inskrivning av tomträtt sökes på grund av överlåtelse från annan
eller inteckning sökes på grund av fastighetsägarens eller tomträttshavarens
medgivande, ansökningen ej beviljas med mindre det upplyses, att
överlåtaren respektive fastighetsägaren eller tomlrättshavaren ej var gift, eller
visas, att samtycke eller tillåtelse till överlåtelsen eller inteckningen givits
eller att överlåtelsen eller inteckningsmedgivandet ändock är gällande. Vidare
stadga*; i fråga om lös egendom i 5 § i samma kapitel, att make ej må utan
andra makens samtycke avhända sig eller pantsätta lösören, i vilka denne har
giftorätt och vilka ingå i det för makarnas gemensamma begagnande avsedda
bohaget eller utgöra andra makens nödiga arbetsredskap eller äro avsedda
för barnens personliga bruk. Har make företagit sådan rättshandling utan
erforderligt samtycke och var ej den, med vilken rättshandlingen ingicks,
i god tro, är rättshandlingen ogin, örn andra maken eller hans förmyndare
eller gode man inom viss tid väcker klander därå.

Det finnes emellertid ett annat slag av lös egendom, som i fråga om den
ena makens medbestämmanderätt i den andres förvaltning synes böra intaga
en liknande särställning som den egendom, som ovan nämnts, nämligen
den rätt en make kan äga på grund av avtal örn livförsäkring.

Det är ett viktigt samhällsintresse, att den enskilde efter förmåga sörjer
för sina efterlevandes och sin egen ekonomiska framtid. En av livförsäk -

Motioner i Andra kammaren, nr 43.

ringsväsendets viktigaste uppgifter är att söka åstadkomma ett rationellt ordnande
av familjeförsörjningen. Med nu gällande lagbestämmelser angående
rätt att insätta förmånstagare och — vid den vanligaste formen av livförsäkring
— utmätningsfrihet är det möjligt för en försäkringstagare att på
ett gentemot dödsbodelägare och borgenärer bindande sätt i viss utsträckning
tillförsäkra den, vars försörjning han vill trygga, frukterna av sin
sparsamhet. Emellertid synes det icke vara tillräckligt väl sörjt för att den
tillgång, en livförsäkring är avsedd alt skapa, blir skyddad mot att tagas i
anspråk för andra ändamål än det försörjningssyfte den är ägnad att tillgodose.
Ur samhällets och de efterlevandes synpunkt kan ett sådant skydd
behövas även mot åtgärder, som företagas av försäkringstagaren själv. Det
har blivit alltmera vanligt, att försäkringstagare till borgenär överlåter sin
rätt på grund av försäkringsavtalet eller använder försäkringsbrevet för
pantsättning. Försäkringstagare, som är gift, kan vidtaga sådan åtgärd utan
medgivande av sin make och utan hinder av att förmånstagare är insatt.
Endast örn försäkringstagaren gentemot förmånstagaren förbundit sig att
låta förordnandet stå vid makt, något som torde vara mindre ofta förekommande,
skall han anses hava utfäst sig att icke utan dennes samtycke vidtaga
förfogande, som inskränker förmånstagarens rätt. Aven i sistnämnda fall
kan make såsom förmånstagare löpa risk för förlust, för den händelse överlåtelse
eller pantsättning likväl sker och den, till vilken rätten på grund av
livförsäkringen överlåtits eller pantsatts, var i god tro. Anledning synes föreligga
att inrymma försäkringstagarens make medbestämmanderätt vid förfogande
över den tillgång, ett avtal örn livförsäkring utgör, särskilt som en
livförsäkring, oavsett på vilken av makarnas liv den är tecknad, såsom medel
för familjeförsörjningens ordnande i lika hög grad angår båda makarna
och för det sparande, som förvärvande och vidmakthållande av en livförsäkring
utgör, merendels erfordras medverkan av dem båda.

På grund av vad sålunda anförts få vi därför hemställa.

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn
förslag till sådan ändring av nu gällande lagbestämmelser, ati
make icke kan utan andra makens samtycke förfoga över den
rätt, försäkringsavtal avseende makarnas eller endera makens
liv medför gentemot försäkringsgivaren.

Stockholm i januari 1945.

Filip Kristensson.
Ruben Swedberg.

Carl Björling.
Gottfr. Fröderberg.

Olov Rylander.
Edvin Jacobsson.

4. Danielsson.