Fredagen 20 november klockan 21 till och med söndagen 22 november kommer sidan Lediga jobb och annonserna inte kunna visas på grund av tekniskt arbete. Inga sista datum för ansökningar kommer inträffa under denna period.
Motioner i Andra kammaren, Nr 421
Motion 1917:421 Andra kammaren
- kammare
- Andra kammaren
- riksdag
- tvåkammaren
- session
- lagtima
- Antal sidor
- 3
Motioner i Andra kammaren, Nr 421.
Nr 421.
Av herr Bengtsson i Norup, m. fl,, i anledning av Kungl.
Maj.ts proposition, nr 252, angående tillfällig löneförbättring
åt lärare vid lantmannaskolor.
I nådig proposition till riksdagen av den 16 april 1917, nr 252, har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att för beredande under läsåret
1917—1918 av tillfällig löneförbättring åt lärare vid statsunderstödda
lantmannaskolor statsbidrag må från det under nionde huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget efter närmare angivna grunder utgå.
Härigenom hava de från ett flertal skolstyrelser gjorda framställningarna
till Kungl. Maj:t i detta ärende i viss mån lett till närmast åsyftad
åtgärd.
Emellertid skilja sig de av Kungl. Maj:t framställda förslagen i
några avseenden väsentligt från i förenämnda skrivelser uttalade önskemål.
Sålunda framhölls i petitionärernas skrivelser behovet av ökat anslag
till bestridande av såväl ökade löner för lärarna som skolornas stegrade
driftkostnader. Vidare hemställdes att ökat statsbidrag måtte utgå redan
för år 1917. Att det ökade statsbidraget skulle utgå utan något villkor
om förhöjt ortsbidrag torde visserligen ej blivit särskilt nämnt, men
ansågs otvivelaktigt som en given sak.
Av de sålunda utav Kungl. Maj:t gjorda avvikelserna från de
framställda önskemålen torde särskilt tvenne från lärarnas och skolornas
synpunkt vara mycket betänkliga, nämligen dels att intet ökat statsbidrag
skulle utgå förrän 1918 och dels att såsom villkor för de ökade
bidragen till lärarlönerna skall gälla, att en tredjedel av tilläggen skulle
utgå av ortsbidrag.
Föreståndarnas och lärarnas vid lantmannaskolorna ekonomiska
ställning har genom kristidens verkningar blivit synnerligen bekymmersam.
De förras lön torde i flertalet fall hålla sig mellan 2,500 och
6
Motioner i Andra kammaren, Nr 421.
3,000 kronor eller något litet däröver, vartill oftast men dock ej alltid
kommer fri bostad. De ordinarie lärarnas löner variera rätt mycket
vanligen dock från 1,500 till 2,000 kronor; mera sällan uppgå de till
2,500 kronor eller däröver; fri bostad ingår vanligen men ej alltid i
löneförmånerna.
Nu har det visserligen framhållits, att dessa löner gälla endast för
den relativt korta undervisningstiden 5—6 månader och att lärarna under
sommartiden få skaffa sig andra inkomster. Dessa biförtjänster äro
emellertid för såväl föreståndare som lärare mycket osäkra; för flera av
dessa har det trots allvarliga försök ej lyckats att erhålla någon avlönad
anställning under sommaren. I varje fall torde det vara uppenbart, att
den senaste tiden ej ökat möjligheterna för erhållandet av biförtjänster
utan snarare tvärtom.
De i propositionen angivna löneförmånerna vid skolor med tvenne
kurser under året torde i detta sammanhang kunna lämnas ur räkningen,
då under 1916, såvitt bekant, av 44 förefintliga lantmannaskolor endast
en hade tvenne kurser.
Då lantmannaskolornas föreståndare och lärare nu genom kristidens
förhållanden fått sina redan förut knappa löner i realiteten väsentligt
reducerade, torde det få anses rätt och billigt att snarast möjligt
åtminstone i någon mån återföra lönerna till sitt ursprungliga realvärde.
Detta skulle kunna ske därigenom att riksdagen tillmötesginge de av
skolornas styrelser och lärare uttalade önskemålen även i så måtto att
den i enlighet med kungl. lantbruksstyrelsens förslag beviljade de föreslagna
tilläggen att utgå dels för år 1917 och dels för år 1918, av
vilka de sistnämnda i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag lämpligen
skulle kunna anses gälla läsåret 1917—1918. För en sådan åtgärd
torde också det skälet kunna framhållas, att löneförbättring i form av
krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1917 blivit föreslagen för
befattningshavare i statens tjänst (Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 129);
behovet därav är otvivelaktigt lika stort i det förra fallet som i det senare.
Det för erhållande av statsbidrag till löneförbättring åt lärarna
föreslagna villkoret, att en tredjedel därav skall utgå av ortsbidrag, torde
i allmänhet medföra avsevärda svårigheter för skolorna och i många
fall måhända leda till att skolorna ej kunna begagna sig av möjligheten
att erhålla sådant bidrag. Flertalet skolor hava för närvarande endast
så stora inkomster från orten, att de nätt och jämt räcka till för att
erhålla det stadgade statsbidraget; åtskilliga hava till och med ej förmått
uppbringa så stora ortsbidrag, att de kunnat erhålla hela det statsbidrag,
vartill de eljest varit bexättigade. Att med kännedom härom stadga,
Motioner i Andra kammaren, Nr 421.
7
att skolorna måste uppbringa ökade ortsbidrag för att erhålla statsbidrag
till förbättring av lärarnas löner synes vara mindre välbetänkt.
Kunna större ortsbidrag erhållas, så äro de synnerligen väl behövliga
för täckande av skolornas ökade driftskostnader, bland annat föranledda
av de orimligt höga bränsleprisen samt nödvändiga lönetillägg till sådan
personal vid skolorna, som ej beröres av den nu ifrågasatta löneförbättringen;
kunna sådana däremot ej fås, bli lärarna oförtjänt och i hög
grad lidande därpå.
De viktigaste ortsbidragen till lantmannaskolorna utgöras av anslag
från hushållningssällskap samt elevavgifter, vartill i en del fall komma
anslag från landsting och kommuner m. m. Hushållningssällskapen
torde emellertid i allmänhet ej under kristiden fått ökade inkomster
men däremot väsentligt stegrade utgifter, varför det synes bliva svårt
för dem att bevilja ökade anslag till lantmannaskolorna. Höjning av
elevavgifterna torde ej heller utan nödtvång böra företagas, enär en
sådan iätt kan medföra minskat elevantal. När därtill kommer dels att
lantmannaskolorna äro skyldiga att lämna 10—12 frielevplatser, försåvitt
därtill berättigade anmäla sig, och dels att vid somliga skolor inga som
helst elevavgifter förekomma, så synes det vara uppenbart, att man åtminstone
ej i nämnvärd grad kan påräkna förhöjda elevavgifter såsom
en del av det ifrågasatta ökade ortsbidraget. Ått erhålla sådant från
annat håll än de nu särskilt nämnda torde också oftast bliva förenat
med stora svårigheter, försåvitt det över huvud taget kan bli möjligt.
Under åberopande av det ovan anförda tillåter jag mig sålunda
vördsamt hemställa,
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts nådiga
proposition nr 252 måtte
dels bevilja den föreslagna tillfälliga löneförbättringen
åt lärare vid lantmannaskolor att utgå för
såväl år 1917 som 1918, samt
dels besluta, att sagda löneförbättring skall till
hela sitt belopp bestridas av statsmedel.
Stockholm den 25 april 1917.
Sv. Bengtsson i Norup.
I motionens syfte instämma:
Oskar Lundgren, Wendelsberg.
O. Alfr. Berg, Staby.
Jöns Pålsson.
Nils Helger. Bernh. Eriksson.
Johan Olofsson. Axel von Sneidern.
Herm. Carlson.
Swen Jönsson.
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket