Motioner i Andra kammaren, nr 409 år 1959 (Motion 1959:409 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, nr 409 år 1959

Nr 409

Av herr Thapper m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Bidrag till byggnadsarbeten vid
vissa lantbruksundervisningsanstalter.

I jämförelse med den omsorg, som ägnats den allmänna skolundervisningen,
har yrkesutbildningen i vårt land länge varit försummad. Numera
erkännes allmänt att en god yrkesutbildning är ett nödvändigt villkor för
vårt näringslivs utveckling och förkovran. Kraven på yrkesutbildning ökar
snart sagt från månad till månad, och tid, krafter och pengar måste ägnas
åt att snabbt förbättra denna utbildning. Detta måste gälla i fråga om alla
yrkesområden, ty utan en god utbildning kan ingen bli en skicklig yrkesutövare.

Yrkesutbildningen för industri, hantverk, handel, kontor och vårdnadsyrken
har under de senaste åren befunnit sig i snabb tillväxt, till icke oväsentlig
del beroende på generösare bidragsgivning från statens sida än tidigare.
Icke minst betydelsefullt har varit beslutet vid 1955 års riksdag att
bevilja byggnadsbidrag till kommunala yrkesskolor. Yrkesutbildningen
inom ett så viktigt område som jordbruket, landets modernäring, har däremot
under de senare åren snarare kommit i ett sämre ekonomiskt läge än
förut. Statsbidrag till byggnadsarbeten vid lantbruksundervisningsanstalterna
har visserligen sedan länge utgått — med tre fjärdedelar av de godkända
byggnadskostnaderna — men medelstilldelningen har för varje budgetår
hållits inom en så snäv ram, att en mycket stor eftersläpning i
bidragstilldelningen uppstått.

Under budgetåret 1956/57 och 1957/58 anslogs årligen 2,5 milj. kronor
för bidrag till byggnadsarbeten, men för budgetåret 1958/59 minskades
denna anslagspost med en miljon kronor till 1,5 milj. kronor. För det
kommande budgetåret äskas i årets statsverksproposition under nionde
huvudtiteln ett anslag av endast en miljon kronor för det nämnda ändamålet,
alltså en minskning med en halv miljon kronor, jämfört med nu
löpande budgetår. Under innevarande årtionde har flera nya lantbruksundervisningsanstalter,
framför allt lanthushållsskolor, tillkommit. Vidare
behöver byggnadsbeståndet vid många äldre skolor antingen helt förnyas
eller också renoveras för att möjliggöra en tidsenlig och effektiv undervisning.
Då dessutom byggnadskostnaderna undan för undan stigit, medan
statsbidragstilldelningen stått stilla eller på sistone minskat, torde det utan
vidare stå klart, att läget blivit ytterst prekärt.

Motioner i Andra kammaren, nr W9 år 1959

Hos lantbruksstvrelsen låg vid tiden för avgivande av anslagsäskanden
till 1959 års riksdag ansökningar om statsbidrag till ännu icke påbörjade
byggnadsarbeten från 30 lantbruksundervisningsanstalter, representerande
en sammanlagd byggnadskostnad av i runt tal 20 milj. kronor. Enligt gällande
bidragsregler skulle dessa byggnadsarbeten kräva cirka 15 milj.
kronor i statsbidrag. Den sammanlagda byggnadskostnaden på 20 milj.
kronor för närvarande är visserligen 6 milj. kronor lägre än motsvarande
siffra för hösten 1958, men i stället har kostnaden för färdigställda eller
påbörjade byggnadsarbeten stigit med samma belopp eller 6 milj. kronor
sedan nämnda tidpunkt. Vid 26 skolor har statsbidragsberättigade byggnadsarbeten
färdigställts eller påbörjats, men statsbidragsfrågan har i dessa
fall ännu inte prövats, utan skolornas huvudmän har förskotterat hela
kostnaden. I de flesta fall är landsting huvudmän för dessa skolor, och
landstingen har ju ekonomiska resurser att förskottera kostnaderna, men
åsamkas samtidigt genom statsbidragets försening betydande ränteförluster.

I sådana fall däremot, då förening eller stiftelse är huvudman för skolan,
torde dylika ekonomiska resurser saknas. För skolor i olika delar av landet
har dessutom gjorts upp planer för byggnadsarbeten, vilka planer ännu
inte föranlett några ansökningar om statsbidrag. Vederbörande huvudmän
finner det med hänsyn till anhopningen av redan inlämnade ansökningar
meningslöst att själva lämna in ansökningar. Av bifogade bilaga framgår
att förhållandena ytterligare försämrats. Sålunda har skolornas respektive
huvudmän fram till i januari månad 1959 förskotterat en sammanlagd
byggnadskostnad av i runt tal (3,01 —{— 13,42 —|— 6,06 =) 22,49 milj. kronor,
representerande statsbidrag av ungefär 16,86 milj. kronor.

Det må vidare framhållas, att från två skolor inkommit ansökningar
om statsbidrag till uppförande av gymnastik- och samlingssal och att från
ytterligare några skolors sida förfrågan under hand gjorts till lantbruksstyrelsen
om möjligheten att erhålla bidrag och byggnadstillstånd för uppförande
av sådana lokaler. På grund av det stora nybyggnadsbehovet av såväl
undervisningslokaler som elevbostäder har varken statsbidrag eller
byggnadstillstånd på senare år beviljats för byggande av gymnastik- och
samlingslokaler, trots att behovet även av sådana lokaler är stort och väl
motiverat ur skilda synpunkter.

Vid början av innevarande budgetår fanns på anslaget ett disponibelt
belopp av cirka 1 740 000 kronor. Samtidigt förelåg emellertid ansökningar
från några skolor om ytterligare statsbidrag utöver de redan förut nämnda
med i runt tal 2 360 000 kronor till byggnadsarbeten, som redan utförts
men där byggnadskostnaderna blivit högre än de ursprungligen beräknade.
Läget har sålunda avsevärt försämrats under det gångna året. För att täcka
statsbidragskostnaderna för redan utförda eller påbörjade byggnadsarbeten
vid skolorna skulle med eu årlig medelsanvisning av den storlek, som tilllämpats
under nu löpande budgetår, erfordras icke mindre än tio år. Om

8 Motioner i Andra kammaren, nr k09 år 1959

anslaget för nästa budgetår sänkes till endast en miljon kronor, så som
föreslås i årets statsverksproposition, kommer den erforderliga tiden att
ytterligare avsevärt förlängas.

I)å behovet av en kvantitativt utökad och kvalitativt förbättrad yrkesutbildning
på alla områden numera allmänt erkännes, är det ägnat att
förvåna att Kungl. Maj :t ansett sig böra föreslå en minskad medelstilldelning
för statsbidrag till byggnadsarbeten vid jordbrukets yrkesutbildningsanstalter.
Därigenom försvåras inte bara en ofrånkomlig upprustning av
deras byggnadsbestånd utan också en i hög grad önskvärd utbyggnad av
yrkesutbildningen på detta område. För förenings- och stiftelseägda skolor
torde genom den njugga medelstilldelningen från statens sida en upprustning
över huvud taget inte ha kunnat genomföras. För landstingens del
betyder den en ökad ekonomisk börda, som blir desto kännbarare som
landstingen på senare tid iklätt sig stora ekonomiska förpliktelser för utbyggnaden
av yrkesundervisningen på andra områden.

Lantbruksstyrelsen har i sina förslag till anslagsäskanden för det kommande
budgetåret framhållit, att det är i hög grad angeläget, att den alltmera
ökade eftersläpningen i fråga om beviljande av statsbidrag till redan
utförda byggnadsarbeten vid jordbrukets skolor kan inhämtas inom någorlunda
rimlig tid och likaså att anslaget blir så stort, att det kan möjliggöra
en successiv upprustning av skolorna såväl med undervisningslokaler
som med gymnastik- och samlingssalar. För att dessa syften skall kunna
uppnås har lantbruksstyrelsen föreslagit, att anslaget till byggnadsarbeten
skall upptas med ett belopp av 6,5 milj. kronor för det kommande budgetåret.

Vi förstår mer än väl att staten i nuvarande synnerligen hårt ansträngda
budgetäi a läge maste vara aterhallsam med sina utgifter, men investeringar
i utbildningsväsendet är i verklig mening produktiva investeringar. En god
yrkesutbildning är i själva verket en av förutsättningarna för ökad produktion
och därmed höjd materiell standard för vårt folk. Trots statens beträngda
ekonomiska läge föreslås också under ecklesiastikdepartementets
huvudtitel icke obetydliga anslagshöjningar för olika undervisnings- och
utbildningsändamål. I fråga om anslaget till bidrag till byggnadsarbeten
för det allmänna skolväsendet och yrkesskolväsendet har Kungl. Maj :t i
avvaktan på särskild proposition ännu inte tagit definitiv ställning, men
i statsverkspropositionen räknas preliminärt med en höjning av nära 8 milj.
kronor för detta ändamål. Enligt uppgifter som inhämtats från överstyrelsen
för yrkesutbildning beräknas också att det för budgetåret 1958/59
anvisade förslagsanslaget på 12 milj. kronor till Byggnadsarbeten in. m. vid
yrkesskolor kommer att betydligt överskridas. Mot denna bakgrund ter sig
sänkningen av motsvarande anslag till jordbrukets yrkesutbildningsanstalter
ännu mera förvånande. Lantbruksstyrelsens begäran om en anslagshöjning
till 6,5 milj. kronor är i och för sig starkt motiverad, men med hänsyn

Motioner i Andra kammaren, nr 409 År 1959

till det ansträngda statsfinansiella läget anser vi oss kunna begära endast
4,5 milj. kronor i anslag till bidrag för byggnadsarbeten vid lantbruksundervisningsanstalterna.

Med hänvisning till vad som ovan anförts får vi hemställa,

att riksdagen måtte till Bidrag till byggnadsarbeten vid

vissa lantbruksundervisningsanstalter för budgetåret
1959/60 under jordbruksdepartementets huvudtitel anvisa
ett reservationsanslag av 4 500 000 kronor.

Stockholm den 27 januari 1959

Fridolf Thapper

Per Svensson
i Stenkyrka

Sam. B. Norup

John Johansson
i Granö

O. Malmborg

Motioner i Andra kammaren, nr W9 år 1959

Bilaga

Byggnadsanslaget för lantbruksundervisningsanstalter

	Färdigställda	Av huvudman förskotterade
	byggnadsarbe-	kostnader för byggnadsarbe-
ten, vilka dragit ytterligare	ten vid skolan
	kostnader	Redan Under uppförda uppförande
	Ytterligare	byggnader varande
	byggnadskost-nad, kronor	byggnader Byggnadskostnad kronor kronor
I. Lantbruksskolor: 1) Bollerup, Kristianstads län
ombyggnad av maskinhall		152 900
II. Lantmannaskolor:
1) Finsla, Stockholms län	462 000	304 800
2) Jälla, Uppsala län		135 600 625 000
3) Stenkvista, Södermanlands län		2 227 000
4) Vreta kloster, Östergötlands län	633 600	296 000
5) St. Segerstad, Jönköpings län		130 000
6) Ingelstad, Kronobergs län		36 200
7) Ryssby,		635 200
8) Gamleby, Kalmar län		2 168 000
9) Bräkne-Hoby, Blekinge län		134 400
10) Hammenhög, Kristianstads län		115 500
11) Vilan, Malmöhus län	83 200
12) Svalöv, „		5 900
13) Plönninge, Hallands län	1 600 000
(både lantm. och lant-hush. skola)
14) Dingle, Göteborgs o. Bohus län	13 400
15) Nuntorp, Älvsborgs län		18 600
16) Sätila „		960 000
17) Skara, Skaraborgs län		354 000
18) Klagstorp, „		195 700
19) Lillerud, Värmlands län		702 000
20) Rättvik, Kopparbergs län		2 797 000
(både lantm. och lant-hush. skola)
21) Ny torp, Gävleborgs län		156 000
22) Nordvik, Västernorrlands län		163 000
23) Hussborg, „	55 000	243 000 887 000
24) Umeå, Västerbottens län		104 000
25) Skellefteå, „		162 700

Motioner i Andra kammaren, nr 409 år I9å9

	Färdigställda	Av huvudman förskotterade
	byggnadsarbe-	kostnader	för byggnadsarbe-
ten, vilka dragit	ten	vid skolan
	ytterligare kostnader Ytterligare	Redan uppförda byggnader	Under uppförande varande byggnader
byggnadskost- nad, kronor

	Byggnadskostnad
		kronor	kronor
III. Lanthushållsskolor:
1) Benninge, Södermanlands län 2) Hammenhög, Kristianstads län 3) T ollar p, „	51 000	304 000	1 588 000
4) Åkersberg, Malmöhus län 5) Plönninge, Hallands län	113 900
(se lantmannaskolan)
6) Dingle, Göteborgs o. Bohus län 7) Bjertorp, Skaraborgs län 8) Kgrkerud, Värmlands län 9) Rättvik, Kopparbergs län	5 000	912 000	1 030 000
(se lantmannaskolan)
10) Helsingegården, Gävleborgs län 11) Hussborg, Västernorrlands län		126 000	190 000
12) Tvillingsta, „			225 000
13) Levar, Västerbottens län			1 310 000
IV. Jordbrukets yrkesskolor:
1) Sorselegården, Västerbottens län		50 000
V. Fruktodlingsskola: 1) Urshult		48 800
Summa kronor	3 017 100	13 425 600	6 067 700

Under våren 1959 kommer ny lanthushållsskola att av Västmanlands läns
landsting uppföras i Sala i stället för den för närvarande till Tärna förlagda,
och nybyggnader för lanthushållsskolan i Tenhult kommer att påbörjas
likaledes under våren 1959. Byggnadskostnaderna har beräknats till
(1900 000 + 1027 000=) 2 927000 kronor.