Motioner i Andra kammaren, nr 389 (Motion 1944:389 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, nr 389.

Nr 389.

Av herr Larsson i Julita, örn ersättning till värnpliktige O. G.
Oskarsson för kroppsskada ådragen under militärtjänstgöring.

Den 10 mars 1936 inställde värnpliktige Oskar. Gunnar Oskarsson sig vid
flygflottiljen i Västerås för fullgörande av militärtjänstgöring. Oskarsson,
som är född den 30 september 1915, avslutade militärtjänstgöringen den 12
oktober 1936.

Under sin militärtjänstgöring deltog Oskarsson bl. a. i den avdelning, som
vid ett tillfälle beordrats att nedmontera och till förläggningsorten Västerås
transportera ett i närheten av Enköping nödlandat jaktplan. Denna uppgift
utfördes den 10 oktober under för årstiden osedvanligt svåra väderleksförhållanden
samt tog hela dagen i anspråk. Då truppen inte var vinterutrustad,
medförde kommenderingen avsevärda svårigheter för samtliga deltagande.
Enligt Oskarssons uppgift ådrogo de flesta sig sjukdomar av olika slag
med längre eller kortare varaktighet. För egen del måste Oskarsson omedelbart
hänvända sig till provinsialläkaren, när han, efter avslutad tjänstgöring,
den 13 oktober kom till sitt föräldrahem vid Skräddarstugan i Julita socken.

Provinsialläkaren remitterade omedelbart Oskarsson till serafimerlasarettet,
där han blev föremål för undersökning och vård, först på ögonavdelningen
samt därefter på avdelningen för nervsjukdomar. En av de läkare,
som under denna tid skötte Oskarsson, hade därvid uttalat, att hans sjukdom
sannolikt var förorsakad av stark förkylning. Läkaren hade vidare
framhållit, att i den mån Oskarsson redan tidigare varit behäftad med själva
sjukdomsorsaken densamma mycket väl kunnat växa bort utan men för
honom, därest inte sjukdomen fått sin utlösning på grund av ådragen stark
förkylning. Denne läkare hade under sin praktik behandlat åtskilliga sådana
fall. Då Oskarsson ådrog sig en mycket stark förkylning under sin
militärtjänstgöring, torde starka skäl föreligga för det antagandet, att denna
tjänstgöring skäligen kan antagas hava väsentligen bidragit till sjukdomen.

Under augusti månad 1943 har Oskarsson, under åberopande av bl. a.
ovan anförda omständigheter, anhållit hos riksförsäkringsanstalten att komma
i åtnjutande av den pension, som må prövas skälig i överensstämmelse
med gällande bestämmelser örn ersättning för under militärtjänstgöring ådragen
skada. Genom skrivelse den 18 september 1943 (M. D. 5740/43) har

Motioner i Andra kammaren, nr 389.

riksförsäkringsanstalten meddelat, att den till prövning förehaft frågan,
huruvida ersättning för organisk nervsjukdom skulle kunna tillerkännas
Oskarsson jämlikt bestämmelserna i kungl, förordningen den 18 juni 1927
örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.
Riksförsäkringsanstalten har emellertid vid denna prövning lämnat
Oskarssons framställning utan bifall, enär den funnit skälig anledning antaga,
»att sjukdomens framträdande föranletts av annan orsak än tjänstgöringen
och att denna icke väsentligen bidragit därtill».

Över riksförsäkringsanstaltens i ärendet meddelade beslut har Oskarsson
under oktober månad 1943 anfört besvär hos kungl, försäkringsrådet. Genom
utslag den 4 januari 1944 har Oskarsson underrättats om att »Försäkringsrådet
finner ej skäl att göra ändring i överklagade beslutet».

Oskarsson, som på grund av sin sjukdom är varaktigt oförmögen att utföra
något som helst arbete, kan endast med allra största svårighet och då
med tillhjälp av käpp förflytta sig på jämna plan samt är i övrigt t. o. m.
beroende av hjälp från sin omgivning för att kunna intaga sin föda. Hans
belägenhet är sålunda föga avundsvärd. Sedan den 1 januari 1938 uppbär
Oskarsson folkpension med 26: 90 pr månad. Då detta belopp, som är hans
enda inkomst, uppenbarligen är otillräckligt för Oskarssons försörjning och
vård, ha hans i knappa ekonomiska omständigheter varande ålderstigna föräldrar
fått lämna ekonomiskt bistånd åt sin son, i stället för att under sin
ålderdom kunna lita till bidrag från honom till sin försörjning. I förevarande
fall torde sålunda synnerligen ömmande omständigheter föreligga och
starka billighetsskäl tala för ett bifall till Oskarssons anhållan om ekonomisk
gottgörelse. Avskrift av Oskarssons skrivelse till kungl, försäkringsrådet
jämte övriga detta ärende berörande handlingar kommer att överlämnas
till vederbörande utskott. .

Med stöd av ovan anförda får jag sålunda anhålla,

att riksdagen måtte tillerkänna Oskar Gunnar Oskarsson
livränta eller annan däremot svarande ersättning med belopp,
som skulle ha utgått till honom, därest han av vederbörande
myndighet tillerkänts livränta enligt kungl, förordningen den
18 juni 1927 örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring.

Stockholm den 22 januari 1944.

Gust. Larsson
i Julita.