Motioner i Andra kammaren, Nr 3!)7
Motion 1929:397 Andra kammaren
- kammare
- Andra kammaren
- riksdag
- tvåkammaren
- session
- lagtima
- Antal sidor
- 12
Motioner i Andra kammaren, Nr 3!)7.
11
Nr 397.
Av herr Sköld i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 115,
angående organisation av undersökningarna av svenska landsmål,
ortnamn och folkminnen.
1 Kungl. Maj:ts proposition nr 115 till årets riksdag föreslås vissa åtgärder
för skapandet av en effektivare organisation av undersökningarna
av svenska landsmål, ortnamn och folkminnen. Samtidigt som det måste
hälsas med tillfredsställelse, att äntligen från statens sida allvarligen beaktas
nödvändigheten att söka åt eftervärlden bevara den svenska folktraditionens
kulturskatter, torde det finnas anledning att icke i alla detaljer
utan vidare godtaga Kungl. Maj:ts förslag. Här nedan tillåter jag
mig att framföra vissa förslag till förändringar, vilka alla äro begränsade
till organisationen av undersökningen av svenska folkminnen
Såsom ledande organ för denna undersökning föreslås en folkminnesnämnd
bestående av sju personer, varav två skulle föreslås av Nordiska
museet — en såsom representant för hembygdsföreningarna — två av
landsmålsarkivet i Uppsala, en av Hyltén-Cavalliusstiftelsen i Lund, eu
av institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola, varjämte
den sjunde ledamoten skulle utgöras av ledaren för folkminnesinsamlingen
i riket. Härvidlag torde först böra märkas den fara, som ligger däri,
att det troligen blir ovannämnda institutioners styrelser, som ju icke
övervägande bestå av fackmän, vilka komma att föreslå representater.
Härav kan lätt följa, att de verkliga ledarna för undersökningsarbetet
bli ställda utanför planläggningen av arbetet. I detta avseende skall dock
icke nu framställas förslag till ändring, enär anledning finnes att antaga,
att folkminnesnämndens befattning med t. ex. insamlingsarbetet under
den närmaste tiden huvudsakligen kommer att bestå i rådslag om
arbetsfördelning de olika institutionerna emellan. Men vad nämndens
sammansättning beträffar torde det knappast finnas fog för att landsmålsarkivet
i Uppsala skall äga föreslå tvenne representanter. Att märka
är ju, att denna institutions huvuduppgift ligger på ett annat område än
folkminnenas. A andra sidan är det uppenbart, att de intressen hembygdsföreningar
och andra för insamlingsarbetet verksamma sammanslutningar
representera icke kunna anses tillräckligt företrädda av en representant.
Folkminnessakkunniga föreslogo som bekant icke mindre än
tre representanter för dessa intressen. Skäligt torde därför vara, att en
av de representanter, som enligt Kungl. Majrts förslag skulle föreslås av
landsmålsarkivet i Uppsala i stället finge representera hembygdsförenin
-
12
Motioner i Andra kammaren, Nr 397.
garna, som därigenom skulle erhålla två ledamöter i nämnden. I detta
sammanhang torde det kunna ifrågasättas om Nordiska museet hör utköras
till nu nämnda föreningars förmyndare. Visserligen uppehålla
hembygds- och kulturhistoriska föreningar just nu icke en sådan samverkan,
att från början förslag kan lämnas från dessa föreningar själva.
Men man kan väl hava anledning förmoda, att införandet av en fastare
organisation av folkminnesinsamlingen även skall medföra en fastare 01-ganisation av dessa föreningar. Då så skett, bör förslagsrätten tillkomma
föreningarna själva. Intill dess böra, i överensstämmelse med folkminnessakkunnigas
förslag, samtliga övriga förslagsställande institutioner hava
att avgiva förslag till representanter för hembygds- och kulturhistoriska
föreningar.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall sjunde ledamoten i folkminnesnämnden
utgöras av ledaren för folkminnesinsamlingen i riket. Inför inrättandet
av denna befattning just nu måste man ställa sig betänksam.
Visserligen föreslogo på sin tid folkminnessakkunniga inrättandet av en
motsvarande befattning. Men att märka är, att i sistnämnda förslag ingick
även inrättandet av en särskild central institution, folkminnesrådets
byrå. Denna byrå skulle bland annat hava sig ålagt att upprätta ett
generalregister över alla folkminnessamlingar i riket. Till denna byrå
skulle utom föreståndaren höra tvenne andra tjänstemän. Något motsvarande
förekommer icke i Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Omfattningen
och inriktningen av ovannämnda ledares uppgifter synas därför
nog så vaga. Något särskilt maktpåliggande arbete med ledningen av de
fasta institutionernas arbete torde icke komma i fråga — på sin höjd utövande
av en viss inspektion. Direkt ledning av frivilliga organs insamlingsarbete
torde ej heller kunna utövas; nödiga medel och personal
komma ju icke att ställas till ledarens förfogande härför. Sistnämnda
uppgift torde därför lättare kunna fyllas från institutionerna i Lund,
Göteborg, Uppsala och från Nordiska museet. Att jämföra här berörda
ledare med de föreslagna föreståndarna för landsmålsarkivet i Uppsala
och med ortnamnsnämndens sekreterare låter sig ej göra, enär ledarna
för dessa respektive undersökningsområden dessutom äro föreståndare för
arbetande institutioner. Jag föreslår därför, att någon ledarebefattning
vid folkminnesundersökningen för närvarande icke upprättas. Såsom sekreterare
i folkminnesnämnden bör i stället någon av nämndens övriga
ledamöter fungera. Då man torde kunna hålla för troligt, att till denna
befattning utses någon, som är anställd i de arbetande institutionerna,
torde åtminstone tillsvidare icke därför avses något särskilt arvode. Den
sjunde ledamoten i nämnden bör utses direkt av Kungl. Maj:t utan särskilt
förslag och tillika förordnas att vara nämndens ordförande. Inrättandet
av eu dylik professur har för övrigt även sä sent som 1927 krävts
av såväl humanistiska sektionen som av större akademiska konsistoriet
vid Lunds universitet.
Motioner i Andra kammaren, Nr 337. 13
hiii nödvändig förutsättning för eu framgångsrik folkminnesinsamling
och dess vetenskapliga tillgodogörande är upprätthållande av vetenskap
lig forskningsverksamhet och universitetsundervisning i folkminnesforskning.
Lndast härigenom kunna ledare för undersökningsarbetet komma
att stå till förfogande och tillvaratagandet av materialet för kulturarbetet
möjliggöras. Hittills har i huvudsak folkminnesforskningen som universitetsämne
kunnat förekomma genom huvudsakligen en enskild mans
entusiasm och uppoffring. Sedan 1910 har C. W. von Sydow varit docent i
ämnet vid Lunds universitet; sedan 1913 examinator. Han har ihärdigt
fortsatt denna verksamhet under jämförelsevis otrygga förhållanden, försakande
möjligheter till fast anställning och oegennyttigt offrande av
egna medel till folkminnesinsamlingens fromma. Trots att det, såsom
t. ex. av både ecklesiastikministern och folktraditionssakkunniga, erkännes
att universitetsundervisningen i folkminnesforskning måste upprätthållas
och att tillfälle bör beredas för von Sydow att fortsätta denna
undervisning, innebär Kungl. Maj:ts förslag på denna punkt allenast eu
fortsättning av ad hittills varit. Docent von Sydow skulle i en relativt
undeioidnad befattning få fortsätta med sin universitetsundervisning.
Men han skulle ej sättas i tillfälle att helt få ägna sig åt forskning och
undervisning samt ledning av insamlingsarbetet inom Hyltén-Cavallius''-stiftelsens arbetsområde. Han skulle fortfarande därjämte vara arkivarie
vid nämnda stiftelses arkiv. När ur det allmännas synpunkt det anses
nödvändigt med forskning och undervisning i ett ämne vid ett av statens
universitet, har det alltid ansetts riktigt, att befattningen därmed omliänderhaves
av en professor. Några fasta lärare i annan ställning förekomma
numera icke vid universiteten. Att man innan det varaktiga behovet
blivit klart konstaterat, ordnar undervisningen på annat sätt, må
vara sant, men ej därefter. Nu bär i snart tjugo år undervisningen i folkminnesforskning
skett i provisoriets tecken. Då bör det vara på tiden att
normala förhållanden nu införas här. Att begära att undervisning i folkminnesforskning
skall upprätthållas men vägra att taga de naturliga
konsekvenserna därav, är ett ockrande på entusiasm och offervilja, som
ej är staten värdigt. När nu organisation av undersökning av svenska
folkminnen skall komma till stånd, bör den kompletteras med att en professur
i folkminnesforskning inrättas.
Även ur en annan synpunkt torde en dylik åtgärd vara väl motiverad.
Då en enskild forskare skapat sig ett gott namn inom ett forskningsområde
och av vissa anledningar någon redan befintlig professur icke står
honom till buds, plägar det allmänna sätta honom i stånd att fullfölja
sin forskargärning genom inrättandet av en personlig professur. Nu har
docenten C. W. von Sydow varit banbrytare för tillvaratagandet av det
svenska folkets muntliga traditioner, han har varit initiativtagaren till
den moderna folkminnesinsamlingen, han har under tvenne årtionden
verkat som akademisk lärare i ämnet, han är vårt lands främsta veten
14 Motioner i Andra kammaren, Nr 397.
skapliga kraft på detta område, han förklarades redan 1917 kompetent till
en professur i norsk folkminnesforskning i Norge, lian är en man med
vetenskapligt rykte långt utöver vårt lands gränser. Nog fyller han mer
än val de krav, som böra ställas på dem, för vilka man plägar inrätta
personliga professurer. På grund härav föreslår jag, att en personlig
professur i folkminnesforskning inrättas vid Lunds universitet åt docenten
Carl Wilhelm von Sydow. Med denna professur bör förenas föreståndarskapet
för Hyltén-Cavallius’-stiftelsen och dess arkiv jämte ledarskapet
för det därifrån hedrivna insamlingsarbetet. Däremot hör han
befrias från arkivtjänstgöring i egentlig mening.
Eu framgångsrik insamlingsverksamhet fordrar välskötta arkiv. Endast
därigenom vinnes den överblick, som är nödvändig för att ändamålslöst
dubbelarbete må kunna undvikas och de befintliga luckorna i materialet
i stället skola kunna fyllas. För arkivens skötsel är väl bäst sörjt
vid landsmålsarkivet i Uppsala och vid Nordiska museet, ehuru kanske
även här långt ifrån tillfredsställande. Sämre har det varit vid HylténCavallius’-stiftelsen
i Lund, där den partiella arkivtjänstgöring, som
åligger föreståndaren, varit den enda fasta arbetstillgången. Sämst är
det dock i detta avseende ställt för institutet för folkminnesforskning vid
Göteborgs högskola, för vars arkiv ingen fast arbetskraft finnes. Att sätta
fart på insamlingsarbetet utan att hava sörjt för att arkiven kunna val
omhändertaga materialet, synes föga lyckligt. Därför böra åtminstone
tvenne arkivarietjänster inrättas, en i Lund och en i Göteborg. Särskilt
bör Göteborg komma i fråga. Där har under senare tiden det livligaste
intresset för folkminnesinsamling varit att finna. Där har också på
relativt kort tid uträttats stora ting. Eu god organisation har genomförts
och stora samlingar hopbragts. Det måste framstå som eu orättvisa, att
vid organisationens genomförande institutet i Göteborg icke får möjlighet
till någon helt anställd person som den fasta punkten i arbetet. Väl
kan det kanske vara riktigt, att ingen står till buds, lämplig eller benägen
att bliva fast anställd ledare för folkminnesinsamlingen i västra Sverige.
Men säkert är, att åtskilliga yngre intresserade krafter stå till buds för
att mot eu rätt blygsam avlöning ägna sitt arbete åt Göteborgsinstitutels
arkiv och folkminnesinsamlingen i västra Sverige. Jag föreslår därför, att
medel beviljas för inrättandet av två arkivariebefattningai, en i Lund och
en i Göteborg. Avlöningarna böra utgå ett för allt med 6,000 kronor om
året och medlen härför anvisas såsom anslag på extra stat åt dels HylténCavallius’-stiftelsen
i Lund och dels institutet för folkminnesforskning
vid Göteborgs högskola.
Vid ett bifall till det av mig nu framlagda förslaget skulle de årliga
kostnaderna å riksstaten ställa sig på följande sätt:
Motioner i Andra kammaren, Nr 397.
A. å allmänna indrag ning sstaten:
15
för landsmålsundersökningen:
arvode åt förståndaren för landsmålsarkivet i Uppsala,
docenten H. Gei jer .................................. kronor 11,460: —
arvode åt medarbetaren i landsmålsarkivet i Uppsala
docenten J. Götlind .................................. » 9 540:
arvode åt medarbetaren i landsmålsarkivet i Uppsala,
filosofie doktor L. Levander ........................ » 9,540:
arvode åt föreståndaren för landsmålsundersökningen i
Land, lekor J. Swenning ............................ » 11,220:__
för ortnamnsundersökningen:
arvode åt ortnamnsnämndens sekreterare, docenten J.
Sahlgren ............................................ » 11,460: —
till ortnamnsnämnden för vissa, i samband med orts
namnsforskningen
stående vetenskapliga arbeten ____ » 4,000: —
för folkminnesn ndersökningen:
avlöning åt professorn i folkminnesforskning vid Lunds
universitet .......................................... » 12,000: —
Summa kronor 69,220: —
B. å åttonde huvudtiteln:
anslag till ortnamnsnämnden för namnregleringsären
den
m. m............................................. » 9,500: —
anslag till Hyltén-Cavallius’-stiftelsen för anställandet
av en arkivarie ...................................... » 6,000: —
anslag till institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs
högskola för anställande av en arkivarie ...... » 6,000: —
Summa kronor 14,500: —
Summa summarum kronor 83,720: —
Med anledning av vad nu anförts hemställer jag,
att riksdagen ville besluta att
dels uttala, att vid organiserandet av ledningen för
undersökningarna av svenska landsmål, ortnamn och
folkminnen de jämkningar måtte vidtagas i Kungl.
Maj:ts förslag, som här ovan förordats;
dels medgiva inrättandet åt docenten, filosofie doktorn
Carl Wilhelm von Sydow av en personlig professur
i folkminnesforskning vid Lunds universitet,
vars innehavare skall från allmänna indragningsstaten
Motioner i Andra kammaren, Nr 397.
åtnjuta avlöning enligt bestämmelserna i kungörelsen
den 6 juni 1925 nr 211 angående villkor och bestämmelser
beträffande avlöningsförhållanden för professorer
m. fl. vid universiteten i Uppsala och Lund samt
karolinska mediko-kirurgiska institutet;
dels medgiva, att för ledningen av och arbetet vid
folkmåls- och ortnamnsundersökningarna må från och
med den 1 juli 1929 inrättas följande personliga
tjänster, vilkas innehavare skola från allmänna indragningsstaten
åtnjuta avlöning på sätt nedan sägs
enligt bestämmelserna i gällande avlöningsreglemente
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa
andra verk tillhörande den civila statsförvaltningen,
nämligen:
för docenten, filosofie doktorn Anders Herman Geijer
såsom ledare av folkmålsundersökningen, lönegraden
B 30,
för docenten, filosofie doktorn Johan Alfred Götlind
såsom medarbetare vid folkmålsundersökningen, lönegraden
B 28,
för filosofie doktorn Lars Levander såsom medarbetare
vid folkmålsundersökningen, lönegraden B 28,
för lektorn, filosofie doktorn Sven Julius Swenning
såsom medarbetare vid folkmålsundersökningen och
ledare av det sydsvenska undersökningsområdet, lönegraden
B 30,
för docenten, filosofie doktorn Gustav Fredrik Jöran
Sahlgren såsom ledare av ortnamnsundersökningen,
lönegraden B 30;
dels föreskriva, att nu nämnda personer skola vara
skyldiga att i tillämpliga delar underkasta sig ej
mindre de i nyssberörda avlöningsreglemente stadgade
villkoren och bestämmelserna, än även 1907 års lag angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension jämte
de i anslutning till samma lag i pensionshänseende
utfärdade bestämmelserna för vissa tjänstemän vid
statsdepartement och andra till den civila statsförvaltningen
hörande verk;
dels medgiva, att Swenning må med familjepensionsrätt
kvarstå i statens pensionsanstalt efter den 1 juli
1929, med iakttagande därvid att han skall tillhöra
nämnda anstalt med oförändrat delaktighetsbelopp
samt med de rättigheter och skyldigheter i övrigt, vilka
tillkomma delägare, som inneha befattning, med vilken
är förenad skyldighet att tillhöra anstalten;
Motioner i Andra kammaren, Nr 397. 17
dels till bestridande av ortnamnsnämndens kostnader
för vissa i samband med ortnamnsforskningen
stående vetenskapliga arbeten å allmänna indrag
uingsstaten
anvisa ett årligt belopp av kronor 4,000:_,
att utgå under den tid, Sahlgren innehar sin ovan
omförmälda personliga befattning;
dels till bestridande av ortnamnsnämndens kostnader
för vissa namnregleringsärenden in. m. under åttonde
huvudtiteln under rubrik M. Understöd åt vetenskap,
vitterhet och konst m. m. för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av kronor 2,500:—,
att utgå enligt den fördelning och i enlighet med de
närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna skäl
föreskriva;
dels till bestridande av avlöning åt en arkivarie hos
Gunnar Olof Hyltén-Cavallius’ stiftelse för svensk
folkminnesforskning vid Lunds universitet under åttonde
huvudtiteln under rubrik M. Understöd åt vetenskap,
vitterhet och konst m. m. för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av kronor 6,000:_,
att utgå i enlighet med de närmare föreskrifter,
Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva;
dels ock till bestridande av avlöning åt en arkivarie
hos institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs
högskola under åttonde huvudtiteln under rubrik M.
Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag
av .................................. kronor 6,000: —,
att utgå i enlighet med de närmare föreskrifter,
Kungl. Maj :t kan finna skäl föreskriva.
Stockholm den 8 mars 1929.
P. Edvin Sköld.
Bilaga.
Meritförteckning.
Docenten C. W. von Sydow är född i Ryssby, Kronobergs län, 21 december
1878 och har avlagt följande examina:
mogenhetsexamen vid Växjö högre allm. läroverk 8/fl 1897
fil. kandidatexamen i Lund 31/i 1901,
Bihanq till riksdagens protokoll 1929. b samt. 79 höft. (Nr 29b—398.) 2
18
Motioner i Andra kammaren, Nr 397.
fil. licentiatexamen sammastädes 14/.t2 1908,
disp. för doktorsgrad sammastädes 26/r> 1909,
promoverad till fil. doktor 28/s s. å.
har utanför universitetet haft följande anställningar:
vik. lärare vid Hvilans folkhögskola två mån. sommaren 1899,
» » » Grimslövs » en månad » 1900,
tredje » » Blekinge » i Ronneby » 1901
samt 1904—1906,
andre lärare därstädes 1906—1908,
hitr. lärare vid Hallands folkhögskola i Katrineberg vintern 1902
—1903,
föreståndare för Blekinge läns småskoleseminarium 1907—1908;
har vid Lunds universitet innehaft följande anställningar:
e. o. amanuens vid univ. konstmuseum 18/s 1899—''“/s 1903,
» » » historiska museet 23A> 1908,
amanuens vid hist. museet samt mynt- och medaljkabinettet 1/i 1909—
31/iä 1911,
amanuens vid konstmuseet Vi 1909—31/i2 1910,
e. o. amanuens vid univ. biblioteket 1909,
notarie i fil. fakulteten 1h 1910—S1/s 1912,
amanuens vid univ. biblioteket 15/io 1910—10/i 1918,
docent i nordisk och jämförande folkminnesforskning 24A> 1910,
förordnad att t. v. vara examinator i folkminnesforskning 27A 1913,
fungerat såsom fakultetsopponent pa tre doktorsavhandlingar,.
» » högskolans opponent å en doktorsavhandling i Göte -
borg,
föreståndare för Hyltén-Cavallius’-stiftelsen 1U 1921;
ledde vid Köpenhamns universitet seminarieövningar h. t 1913 tillsamman
med professor Axel Olrik över Beowulf och vårterminen
1915 över Sigurd Fafnesbane,
t. f. professor vid Köpenhamns univ. h. t. 1916;
har företagit resor i vetenskapligt syfte på egen bekostnad
till Tyskland sommaren 1904 och 1910, samt 1926 och 1928,
» Norge 1910, vår och höst 1917 samt 1926,
» Finland 1922,
» Irland 1927, ^
samt med offentligt understöd till Tyskland och Danmark 1912,
till Finland, Danmark, Norge och Tyskland 1913,
» Norge 1918,
» Irland och England 1920,
» Irland och Norge 1924;
har sedan 1913 årligen med offentligt understöd företagit resor inom
Sverige för insamlande av folkminnen och för att organisera folkminn
esinsaml ing;
Ledamot av Vetenskaps-Societeten i Lund, 1921,
» Humanistiska Yetenskaps-Samfundet, 1921,
» » det Kongelige Nordiske Oldskrift-Selskab. 1910,
Hedersledamot av Samfundet för Nordiska Museets Främjande, 1925,
» » Kalmar Nation i Lund, 1928.
Utgivna skrif ter.
Folkminnen i allmänhet (översikter och agitationsskrifter): . _
Våra folkminnen. Folksaga, folksägen och folktro. Grundlinjer till
föreläsningar---- 1907, 15 sid.
Molioncr i Andra kammaren, Nr 397. lf)
Kå<l och anvisningar för insamlande av folkminnen (Ur Värends
historia, 1912, s. 123—32).
UtiedninK rörande lolkminnes forskning såsom examensämne i fil^
iakufteten vid Lunds universitet, 1912, 32 sid.
Folkminnen och folkminnesforskning (Folkm. Folk!. 1914 s. 1_7).
Folkminnena och deras insamling. Råd och anvisningar, 1915, 44 sid.
önskemal och synpunkter rörande insamling av folkminnen (FmFt
1916, s. 1—6).
Hembygdsforskning (FmFt. 1917, s. 1—17).
Hur bor insamlingen av vära folkminnen organiseras? Ett förslag
och en vädjan (FmFt. 1918, s. 1—10).
Våra, folkminnen. En populär framställning. Lund 1919, 209 sid.
Hembygdslitteratur. Några krav och synpunkter (FmFt. 1920 s 1__6)
Om folkminneskurser (FmFt. 1922, s. 139—143).
Instruktionskurser och insamlingsagitation (FmFt. 1923, s. 25—32).
Folkdräkter och folktradition (FmFt. 1923, s. 37—42).
Folkminnesforskning, såsom vetenskap och universitetsdisciplin (Rig
1919, s. 40—46).
Folkminnenas betydelse inom hembygdsforskningen (Luleå stifts folkskolemöte
1922, s. 15—18).
Folkminnesforskning (Växjö stifts folkskolläraremöte 1923, s. 99—106).
Volkskundliche Arbeit in Schweden (Nord. Volkskundeforschung
hrsg. von I. Meier, 1927, s. 33—40).
Tro och sed:
Hui ser själen ut? Ett litet kapitel ur vår folktro (Svenska folkhögskolans
årsbok 1908, s. 46—57).
Folkliga festseder. Några anmärkningar (FmFt. 1916, s. 7_11).
Tranan och Vårfrudagen. En studie över några hittills obeaktade
svenska folkseder (FmFt. 1916, s. 33—62).
llopparedan. (Dan för dan, Jultidning för Malmö och Limhamn, 1917,
s. 1—3).
Några begravningsbruk (FmFt. 1919, s. 1—11).
Folklig pingst (Sydsvenskans revy 1921).
Jul och nyår, makternas tid (Sydsvenskans revy 1923).
Maj- och midsommarfirning i Blekinge (I Blekingebygder 1923, s. 181
»Bära skugga», en egendomlig begravningssed (FmFt. 1924, s. 153_154).
Spöktro och vättetro (FmFt. 1925, h. 1 s. 1—10, h. 2 s. 3—23).
Majträd och lyckoträd. (Folkminnesstudier tillägnade Hilding Celander
1926, s. 30—38).
Det ovanligas betydelse i tro och sed (FmFt. 1926, s. 53—70).
Associationens betydelse i folklig tro och sed (FmFt. 1928, s. 67—82).
Saga och sägen:
Två spinnsagor. En studie i jämförande folksagoforskniug, 1909, 103 s.
(Graduala vhandling.)
Två spinnsagor, 2:dra uppl. (i Sv. Landsm.-Bih. 3, 1909—1910, 117 s.).
Studier i Finnsägnen och besläktade byggmästarsägner (i Fataburen
1907 s. 65—75, 199—218, 1908 s. 19—27).
Kloka Stina i K-arshult. Några gamla anteckningar (i Medd. fr. N.
20
Motioner i Andra kammaren, Nr 397.
Smål. Fornminnesförening, 1910, s. 29—40).
Om maran och varulven. Sägner från Blekinge och Småland (i Festskrift
till H. F. Feilber, 1911, s. 594—605).
Kludunte — Romelidöne — Conclusive (i Danske Studier 1912, s. 184
—188).
Pottetorpa lie re (i Grimslövs Elevförbunds årsbok 1912, s. 40—64).
Småländska folksagor (i Ur Smålands historia, 1912, s. 123—132).
Starka karlar (Finn, 1913, s. 64—66) .
Drakahallar och Drakaryd (FmFt. 1914, s. 22—24).
Ein Märchen von Perrault und dessen Urform (i Schweiz. Archiv fur
Volkskunde 1916, s. 441—452).
Draken som skattevaktare (i Troldesagn og dunkel Tale. Festskrift
til E. T. Kristensen, 1917, s. 103—115).
Bäckahästen (Vet. soc. i Lund Årsb., 1922, s. 83—99).
Liknelser och sagor (i Folkhögskolans julbok, 1923, s. 55—60).
Stora Haddes och Lilla Haddes (FmFt. 1915, s. 56—58).
Naturväsen. En översikt till ledning för samlare (FmFt. 1924, s. 33
—48).
Folksagan såsom indoeuropeisk tradition (Arkiv f. Nord. Filol. 1925,
s. 1—19).
Folksagoforskningen (FmFt. 1927, s. 105—137).
Folkvisa och gåta:
God afton om I hemma är! Eu studie över de nordiska maj visorna,
1917, 188 sid.
Majsjungningen och »Pigevisan» (FmFt. 1922, s. 144—161).
Gåtor från Skytts härad, samlade av Olof Christoffersson, ordnade
och försedda med inledning av C. W. v. Sydow, 1915, 64 sid.
Om gåtor och gåtsystematik (FmFt. 1915, s. 65—80).
Mytologi:
Tors färd till Utgård (i Danske Studier, 1910, s. 65—105, 145—182).
Jätten Hymes Bägare. Mytologisk studie (FmFt. 1914, 56 sid.).
Jättarna i mytologi och folktradition (FmFt. 1919, 45 sid.).
Mytologiens jättar. Ett svar till professor Edv. Lehmann (i FmFt
1920, s. 136—149). .
Iriskt inflytande på nordisk guda- och hjältesaga (Vet.-soc. i Lund Årsbok
1920, s. 19—29). t
Gudinnan Fröja i folktraditionen (i Etnol. Studier tillägnade N. E.
Hammarstedt 1921, s. 168—170).
Folkminnesforskning och filologi. Ett svar till professor Finnur Jönsson
(i FmFt. 1922, s. 75—123, 132—148).
Beowulf:
Studien zur germanischen Sageugeschichte von F. Panzer I. Beowull
(Recension i Anzieger f. d. Altertum 35, 1911, s. 123—131).
Geografi och naturbeskrifning i Beowulfsången (i Förhandi. vid sv.
filolog- och historiemötet i Göteborg 1912, s. 74—75).
Irisches in Beowulf (i Verhandl. der 52. Versamml. deutscher Philologen
und Schultmänner in Marburg 1913, s. 177—179).
21
Motioner i Andra kammaren, Nr H97.
Grendel i anglosaxiska ortnamn (i Namn och bygd 1914, s. 160—169)
Beowull och Bjarke (i Studier i Nord. Filol. 1923, 46 sid )
BcowuBskaiden och nordisk tradition (i Vet. soc. i Lund Ärsb. 1923,
Hur mytforskningen tolkat Beowulf-dikten (i FmPt. 1924, s. 97-134)
Scyld Scefmg (Namn ocli Bygd, 1924, s. 63—95).
Sigurd Fafnesbane:
FårnTe‘ st''ulie rärande hjältesagans förhållande
HU folkdiktningen (i Lunds univ. årsskr. 1918, N. F. Avd. 1:14 nr 16,
häMyn im
Brynhildsepisoden i tysk tradition (Ark. f. nord. filol. 1928, s. 164_189).
Översatt:
O Leary, Schiane, Övers, från gaeliskan. Sthlm 1921, 199 sid.
Utgivit:
Vituä mi-imna av G'' a Hirltén-CaTamus'' 2:im "i»1 i-2-
Folkminnen och folktankar, sedan 1914.
FFCommunications (Tillsammans med Kaarle Krohn m. fl.).
Att ovanstående meritförteckning överensstämmer med oss
Handlingar och i övrigt med av oss kända förhållanden intyga
företedda
Sven Liljeblad.
Fil. dr. Lund.