Motioner i Andra kammaren, nr 350 år 1961 (Motion 1961:350 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, nr 350 år 1961

Nr 350

Av herr Carlsson i Stockholm m. fl., om viss utökning av personalen
vid statens bilinspektion.

(Lika lydande med motion nr 240 i Första kammaren)

Arbetsförhållandena vid statens bilinspektion har under de senaste åren
varit nära nog katastrofalt svåra. Arbetsbördan har stigit kontinuerligt under
en följd av år, bl. a. på grund av fordonsbeståndets ökning, ökat antal
kontrollbesiktningar, skyldigheten att kontrollera bilskolor, skärpning av
körkortsproven, införandet av muntligt förhör vid körkortsproven, nyinförd
kontroll av färdskrivare och taxameterapparater å droskbilar, kontrollbesiktning
av fordon med sådan utrustning, ökat behov av utbildning av polispersonal
för trafikövervakning.

I förhållande till arbetsökningen har bilinspektörernas antal stigit i mycket
långsam takt. År 1958—1959 tillsattes sex nya tjänster och 1959—1960
tre mot av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen begärda femton. Nytillskottet
skall även täcka avgångna tjänstemän. Nettoökningen för hela landet var
därför år 1960 endast en besiktningsman.

Om förhållandena i Stockholm tas som exempel så kan det nämnas att antalet
besiktningsmän inklusive chefstjänstemän den 1 mars 1960 var 18,
men sex månader senare endast 15, eftersom tre förflyttats till annan ort.
Situationen bedömes så, att ett omedelbart tillskott om fem man är erforderligt
enbart i Stockholm om balans i arbetet skall uppnås.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu i sin petitaskrivelse begärt att
personalen vid statens bilinspektion skall förstärkas med 12 nya bilinspektörstjänster.
Departementschefen föreslår att 5 nya tjänster inrättas. Med
tanke på den oerhört viktiga funktion bilinspektionen fyller i trafiksäkerhetsarbetet
måste väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning anses
vara mycket befogad.

Den ständiga tidsnöden som nu pressar inspektörerna medför att arbetsuppgifterna
icke kan ägnas den omsorg, som från trafiksäkerhetssynpunkt
vore önskvärd. Prövningen med aspiranterna vid ratten omfattar t. ex. icke
landsvägskörning eller inbromsning från högre hastigheter. Därav följer att
körskolorna som regel icke utan elevens särskilda begäran ger utbildning
i körning utanför tätort. Den skärpning av kraven på körkortsaspiranternas
utbildning som genomfördes vid 1958 års revidering av vägtrafikförordningen
förblir en formalitet, så långe icke förutsättningarna för en motsvarande
skärpning av uppkörningsproven förefinnes. Den förbättring i
trafiksäkerheten som eftersträvades vid införandet av de nya lagbestäm -

6 Motioner i Andra kammaren, nr 350 år 1961

melserna, uppnås först när bilinspektörerna får tillräcklig tid att ägna varje
aspirant en personlig, omsorgsfull prövning.

Bilinspektörerna har en nyckelposition i arbetet för säkrare trafik. Mycket
goda personliga kvalifikationer är förutsättning för att arbetsuppgifterna
skall kunna fullgöras på bästa sätt. Som besiktningsmän skall inspektörerna
ha god teknisk kunskap, skarp uppmärksamhet och snabb bedömningsförmåga
samt ha modet att visa den stränghet som trafiksäkerheten
kräver även om kontroverser med fordonsägarna uppstår. Som examinatorer
av körkortsaspiranter skall de vara goda psykologer och pedagoger och
ha förmågan att bibringa eleverna stark ansvarskänsla inför det förtroende
som körkortsinnehavarna får av samhället. Inspektörerna skall med gott
omdöme och hundraprocentig objektivitet vid kanske hundratals prov per
vecka och under hela sin tjänstetid kunna fälla avgöranden om aspiranternas
lämplighet. De skall ha tillräcklig psykisk styrka att motstå de påtryckningar
och den aggressivitet, som ofta utlöses hos underkända elever eller
förmedlande lärare.

Bilinspektionens kapacitet är en viktig faktor i arbetet för bättre fordonsstandard.
En viktig förutsättning för att motorfordonsbeståndet skall
hållas i trafiksäkert skick är att den flygande besiktningsverksamhet, som
polisen utövar, skall kunna fortgå kontinuerligt och med ökad intensitet.
Förutsättningar därför är dock

1) att utbildningen av'' polis för flygande besiktning intensifieras,

2) att statens bilinspektion snabbt får ökade personella och materiella
resurer för att kunna efterkontrollera de fordon som dirigeras dit. Statistiken
från polisens flygande besiktning ger belägg för att stora risker finns
i det stora antal bristfälliga fordon, som trafikerar vägarna.

Enligt rapport från statspolisintendenten om en undersökning i juli 1958
av 6 544 fordon var 1 856 eller mer än 28 % behäftade med större eller mindre
fel på bromsarna, därav 457 d. v. s. ca 7 % av allvarlig beskaffenhet. Sammanräknat
med en tidigare besiktning hade 4 250 eller 27 % av 15 310 fordon
ådragit sig anmärkningar på bromssystemet.

Landets statliga och kommunala trafikpolis har under de senare åren
med stor energi gått in för att kontrollera motorfordonsbeståndet genom att
ordna flygande besiktningar vid vägarna. Sådana åtgärder hälsas med
största tillfredsställelse av motororganisationerna och av'' ansvarigt motorfolk.
Men razziorna leder givetvis till att bilinspektionen får en starkt ökad
arbetsbörda, och när kapaciteten där är otillräcklig måste intensiteten i polisens
kontrollarbete skruvas ned. Det torde vara ett faktum att de resurser
till fordonsövervakning som polisen för närvarande har icke helt kan
utnyttjas av hänsyn till bilinspektionens arbetsbörda.

Föreliggande statistik från fordonskontroller visar samtliga skrämmande
siffror.

Statspolisintententen rapporterar att tv 6 544 undersökta fordon var icke
mindre än 1 856 behäftade med fel på bromsarna — därav 457 av allvarlig
beskaffenhet.

Motioner i Andra kammaren, nr 350 år 1961

Forskningsrådens kommitté för trafiksäkerhetsforskning meddelar att av
404 slumpmässigt hejdade bilar körde 30 % med bländande halvljus och
32 % med för svagt helljus. 10 % av personbilarna och 20 % av lastbilarna
har någon lampa trasig.

Landsfogden i Malmöhus län rapporterar bl. a. följande siffror från omfattande
fordonskontroller: 20 % har fel på styrinrättning, 25 % fel på
bromsarna och 68 % fel på belysningen. Därjämte konstaterades en hel
del felaktigheter i fråga om framaxelsystem, fjädrar, ram, avgasrör, ljuddämpare,
signalanordningar, karosseri, hjul och däck, koppling, reflexer
m. m.

Vårt fordonsbestånd i dag består till större delen av vagnar av senare
årsmodeller. Bilismens hastiga expansion i Sverige har lett till att beståndet
för närvarande är onormalt ungt. Redan i dag kan dock en säker tendens
till föråldring skönjas. Ungdomarna har i stor omfattning ersatt motorcyklarna
med bilar, som i många fall måste bedömas som skrotfärdiga
och trafikodugliga. Ansvarskänslan får stå tillbaka för individuella intressen.
För trafiksäkerheten är denna tendens mycket allvarlig. Den enda
konsekventa motåtgärden är en skärpning av övervakningen genom sådana
speciella razzior, som på många håll företagits. Men det stora antalet anmärkningar,
som enligt polisens rapporter därvid framkommer, ökar bilinspektionens
arbetsbörda och vållar en allt större eftersläpning av de »oidinarie»
arbetsuppgifterna. De gamla fordonen fordrar en särskilt grundlig
översyn vid besiktningen, och inspektionen får oftast ske vid upprepade
besök innan godkännande kan ske. Om den för trafiksäkerheten absolut
nödvändiga skärpta övervakningen av äldre fordon skall kunna fortsätta
måste också bilinspektionens resurser ökas.

Förutom de stora riskmoment för trafiksäkerheten som ovan framhållits
vållar överbelastningen vid bilinspektionen även andra olägenheter.

Den yrkesmässiga trafiken vållas avsevärda förluster genom att dyrbara
lastbilar och fordonskombinationer kan få stå outnyttjade under långa tider
i väntan på registrerings- eller ombesiktning.

Bilskolorna får arbeta under mycket svåra förhållanden då färdigutbildade
elever icke inom rimlig tid kan beredas plats för uppkörning. Ofta
får anställd personal permitteras.

Eleverna åsamkas ökade kostnader, då de under tiden fram till uppkörningen
måste underhålla sina färdigheter under extra körtimmar. Nervositeten
vid uppkörningen ökas, då eleven vet att ett misslyckande innebär
en ny lång väntan på uppkörning.

För att kunna upprätthålla de mest angelägna funktionerna har statens
bilinspektion under en längre period tvingats att helt eller delvis åsidosätta
en del uppgifter av icke löpande natur, vilka dock är av stor betydelse för
trafiksäkerheten. Detta gäller t. ex. inspektionen av körskolorna, vilken icke
kunnat utföras i nämnvärd omfattning.

I skrivelse den 31 augusti 1960 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagt förslag om obligatorisk kontrollbesiktning av motorfordon. Det är

8 Motioner i Andra kammaren, nr 350 år 1961

att vänta att förslaget antages och börjar tillämpas den 1 januari 1962. Det
är angeläget att den därav föranledda nödvändiga upprustningen påbörjas
redan nu, om den skall kunna fungera vid den kommande starkt ökade belastningen.
Även om en kraftig upprustning nu påbörjas kan det icke beräknas
att kontrollbesiktningen inom överskådlig tid kan utföras av bilinspektionen
ensam.

Genom den förordning om mopeder, som träder i kraft den 1 juli 1961,
har ytterligare arbetsuppgifter pålagts bilinspektionen.

Med hänvisning till ovanstående föreslår vi,

att riksdagen måtte besluta att statens bilinspektions personal
utökas med tolv nya bilinspektörer i Ae 19.

Stockholm den 24 januari 1961

C. W. Carlsson Eric Neländer David Gomér