Motioner i Andra kammaren, nr 350 år 1956

Motion 1956:350 Andra kammaren

12

Motioner i Andra kammaren, nr 350 år 1956

Nr 350

Av fru Boman och fröken Karlsson, om översyn av bestämmelserna
angående bidrag till ferieresor för barn och husmödrar.

I statsverkspropositionen femte huvudtitel hemställes bl. a. dels om
2 400 000 kronor till ferieresor för barn, dels om 1 140 000 kronor till ferieresor
för husmödrar, dels ock om 1 000 000 kronor till stipendier för underlättande
av husmoderssemester. Sammanlagt har således för barn- och husmodersresorna
begärts 4 540 000 kronor eller samma belopp som för budgetåret
1955/56. g

Under de senaste åren har en märkbar nedgång av antalet resenärer kunnat
konstateras. 1953 var antalet barn 40 189 och antalet vårdarresor 28 250
vilka siffror för år 1954 gått ned till 28 828 respektive 21 216. Den minskade
resefrekvensen antas ha samband med lönenivåns utveckling, vilken medfört,
att ett mindre antal barn än tidigare är berättigade att erhålla fria
ferieresor.

Avsikten med dessa fria resor har varit att göra det möjligt för barn att
i största möjliga omfattning få tillfälle till miljöombyte under sommaren
bor att bereda mödrar motsvarande förmån har de fria ferieresorna för husmödrar
tillkommit. Samma inkomstgräns är uppställd för såväl ferieresor
för barn som för husmödrar, ehuru vissa ytterligare villkor är stipulerade
tör husmodersresorna.

För att komma i åtnjutande av fri vårdarresa fordras emellertid icke, att
de för ferieresor för husmödrar uppställda normerna uppfylles. Som en följd
härav har vårdarresorna utnyttjats av mödrar, vilka icke har varit berättigade
till de fria husmodersresorna. En avsevärd del av det anslag, som beviljats
för ferieresor för barn, har härigenom kommit att brukas för vårdarresorna.

Enligt nuvarande ordning åtgår den utan jämförelse största delen av ifrågavarande
anslag för att bestrida de kostnader vårdarresorna betingar. Med
hansyn till syftet med de fria ferieresorna för barn kan en sådan fördelning
av medlen icke anses önskvärd. Särskild uppmärksamhet bör därför ägnas
varje möjlighet att nedbringa kostnaderna för vårdarresorna.

I detta sammanhang är barnavårdsnämndernas uppgift att beakta, enär
dessa i betydligt större omfattning än vad som nu sker torde kunna samordna
barnens resor, så att gruppresor med endast en vårdare per grupp i
o ad omfattning kan anordnas. Vidare bör övervägas, huruvida icke moder,
som erhåller fri vårdarresa för att medfölja sitt barn till enskilt hem, skall

Motioner i Andra kammaren, nr 350 år 1956

13

kunna åläggas att omhänderha andra barn, vilka skall färdas samma väg.
Samordning mellan en familjs enskilda semesterresa och barnens ferieresa
torde även kunna anbefallas. Varje annan åtgärd, som innebär rationalisering
och bättre planering och därigenom nedbringar kostnaderna för vårdarresorna,
bör noggrant övervägas.

En allmän översyn av bestämmelserna för erhållande av bidrag till ferieresor
för barn och mödrar med särskild hänsyn tagen till möjligheterna att
åstadkomma en för barnens resor mer fördelaktig fördelning av anslagen
torde därför snarast böra företagas.

Med stöd av vad ovan anförts hemställes,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte företaga en allmän översyn av bestämmelserna
för erhållande av bidrag till fria resor för barn
och husmödrar.

Stockholm den 26 januari 1956

Märta Boman Eva Karlsson