Motioner i Andra kammaren, Nr 288 (Motion 1916:288 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, Nr 288.

Nr 288.

Av herr Erikson i Uppsala, i anledning av Kungl. Maj.ls proposition
nr 112 angående krig stidshj atp under år 1916
åt befattningshavare i statens tjänst.

I Kungl. Maj:ts nådiga proposition nr 212 med förslag till krigstidshjälp
under år 1916 åt befattningshavare i statens tjänst föreslår
Kungl. Maj:t- att bland andra befattningshavare även personalen vid
statens anstalter för sinnessjuka skulle undantagas från åtnjutande av
krigstidsbjälp.

Som motiv härför anför departementschefen följande:

»I anledning av eu till medicinalstyrelsen avlåten nådig remiss,
däri styrelsen anbefallts att inkomma med en approximativ uppskattning
utav kostnaden för beredande av krigstidshjälp åt extra ordinarie personal
vid styrelsen med underlydande förvaltningar enligt de av löneregleringskommittén
föreslagna grunderna, har styrelsen i skrivelse till finansdepartementet
den 30 mars 1916 anfört följande.

Den styrelsen underlydande extra ordinarie personal, som hade
någon betydelse vid ifrågavarande uppskattning, vore personalen vid
statens anstalter för sinnessjuka. Övrig vid styrelsen eller underlydande
förvaltningar anställd extra ordinarie personal vore så obetydlig till
antalet, att den icke syntes behöva medtagas vid förevarande beräkning.

Sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens hospital vore icke
till någon del uppförd å ordinarie stat. Dess avlöningsförmåner bestämdes
av medicinalstyrelsen och utginge av riksstatens förslagsanslag
till hospitals underhåll.

Antalet gifta befattningshavare vid rikets hospital utgjorde för
närvarande 735. Beräkningen av värdet utav ifrågavarande befattningshavares
avlöningsförmåner erbjöde vissa svårigheter, då en del av nämnda
förmåner utginge in natura såsom fri bostad med värme och lyse, fri kost
för vissa befattningshavare in. in. Därest ifrågavarande naturaförmåner

Motioner i Andra hammaren, Nr 288.

uppskattades lågt, kunde emellertid medeltalsvärdet av hospitalspersonalens
avlöningsförmåner under år 1915 antagas sammanfalla med den i löneregleringskommitténs
förslag upptagna lönegruppen Trän 1,400 till och
med 1,600 kronor’. Då medeltalet barn för varje befattningshavare
utgjorde 1.5, skulle medelvärdet av krigstidshjälpen enligt löneregleringskommitténs
förslag bliva 90 kronor om året åt varje befattningshavare,
och den ungefärliga kostnaden för krigstidshjälp åt samliga 735 gifta
befattningshavare skulle uppgå till 66,000 kronor eller med avrundning
uppåt 70,000 kronor årligen. Sistnämnda tal ansåge styrelsen innefatta
en approximativ uppskattning av nu ifrågavarande årliga kostnad.

Emellertid hade styrelsen genom cirkulär den 19 juni 1915 beviljat
samtliga gifta befattningshavare vid rikets hospital ett särskilt
dyrtidstillägg, att utgå från och med den 1 januari 1915 till 1915 års
slut. Sedermera hade styrelsen genom cirkulär den 26 oktober 1915
förklarat, att ifrågavarande dyrtidstillägg skulle utgå jämväl under år
1916. Ifrågavarande dyrtidstillägg, som i berörda cirkulär uttryckligen
angivits såsom föranlett av de i sammanhang med rådande krigstillstånd
stående utomordentliga förhållandena å livsmedelsmarknaden, hade huvudsakligen
formen av höjd kostersättning till den gifta personalen, som
icke åtnjöte vederbörande anstalts kost in natura. Värdet av dyrtidstillägget
i fråga utgjorde i medeltal 7 kronor 50 öre i månaden för
varje befattningshavare, det vill säga 90 kronor om året. Detta vore
samma belopp, som efter nyss angivna uppskattning enligt löneregleringskommitténs
förslag skulle i medeltal utgå till varje befattningshavare
''årligen’. Då det redan beviljade dyrtidstillägget enligt kommitténs
förslag skulle avdragas vid eventuell utbetalning av krigstidshjälp,
skulle — säger styrelsen — beviljandet av krigstidshjälp enligt
kommitténs förslag icke innefatta någon förhöjning av de för närvarande
till hospitalspersonalens avlöning anslagna kostnader.

Den gifta personalen vid rikets hospital har sålunda både för åren
1915 och 1916 kommit i åtnjutande av dyrtidstillägg till belopp av
i medeltal 90 kronor för år, under det att samma personal enligt
kommitténs förslag skulle efter medicinalstyrelsens beräkning erhålla för
en gång ett belopp av i medeltal 90 kronor per man. Ehuruväl det av
medicinalstyrelsen utdelade dyrtidstillägget utgår efter andra grunder
än kommittén och reservanten föreslagit, finner jag mig sakna anledning
att motsätta mig styrelsens förslag att från krigstidshjälp undantaga
ifrågavarande personal.»

Som synes har departementschefen tolkat medicinalstyrelsens här
refererade skrivelse av den 30 mars 1916 så som om medicinalstyrelsen

Motioner i Andra kammaren, Nr 288.

skulle föreslagit, att hospitalspersonalen borde undantagas från erhållande
av krigstidshjälp. I denna skrivelse har jag emellertid icke kunnat återfinna
något av medicinalstyrelsen framställt förslag i denna riktning.
Medicinalstyrelsens ifrågavarande skrivelse innehåller nämligen, förutom
en redogörelse för de dyrtidstillägg, som av styrelsen redan beviljats
hospitalspersonalen för åren 1915 och 1916, allenast en approximativ
uppskattning utav kostnaden för beredande av krigstidshjälp åt hospitalspersonalen
enligt de av löneregleringskommitten föreslagna grunderna.
Något uttalande om lämpligheten av att bereda hospitalspersonalen
krigstidshjälp enligt löneregleringskommitténs förslag har medicinalstyrelsen
däremot icke gjort och av den till grund för skrivelsen
liggande nådiga remissen i ärendet framgår, att något dylikt yttrande
icke blivit begärt.

De statstjänare, varom här är fråga, ha som bekant synnerligen
länge fått vänta på sin lönefrågas lösning och har nu genom riksdagens
avslag å den vid denna riksdag väckta motionen med förslag om hospitalspersonalens
uppförande på ordinarie stat, dess löners reglerande m. in.,
denna tid förlängts med ytterligare ett år. Det borde därför få anses
skäligt, om det så kallade dyrtidstillägg, som under 1915—1916 kommit
eu del av denna personal till godo, kunde få räknas icke såsom dyrtidstillägg
utan som eu löneförbättring för de mest behövande av ifrågavarande
personal, jämförligt med det lönetillägg, som beviljades till den
lägre järnvägspersonalen vid 1914 års riksdag och alltsedan blivit densamma
tillerkänt i förväntan på en slutlig lönereglering.

Då jag alltså anser det fullt berättigat, att personalen vid statens
anstalter för sinnessjuka medtages och i likhet med andra statstjänare
erhåller krigstidshjälp, får jag föreslå, att det av Kungl. Maj:t gjorda
undantaget härvid icke göres i fråga om denna personal.

Som jag har mig bekant, att motion i dag kommer att i andra
kammaren väckas av herr Hage m. fl. med förslag till andra grunder
än de av Kungl. Maj:t föreslagna för utbetalande av krigstidshjälp till
statens personal, däri huvudsakligen bemälda personals och däribland
även hospitalspersonalens egna önskemål framkommer, ber jag få hänvisa
till de i denna motion framlagda förslag, till vilka jag ansluter mig.

Då ett eventuellt bifall till denna min framställning skulle komma
att medföra ökade kostnader för hospitalens underhåll, får jag vördsamt
anhålla, att vederbörande utskott ville hos medicinalstyrelsen begära
uppgift å det belopp, varmed anslaget till sjätte huvudtiteln skulle behöva
ökas utöver det av Kung]. Maj:t begärda beloppet.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 4 saml. 132 höft. (Nr 285 — 288.) 2

Motioner i Andra kammaren, Nr 288.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa,

att riksdagen — med avslag å Kungl. Maj:ts
förslag att från erhållande av krigstidshjälp undantaga
personalen vid statens anstalter för sinnessjuka — ville
besluta, att nämnda personal, utöver den av medicinalstyrelsen
genom cirkulär den 19 juni och den 26 oktober
1915 beviljade förbättringen av löneförmåner, erhölle
krigstidsbjälp samt att denna utginge i enlighet med
de grunder, som i motion av herr Hage m. fl. föreslagits
för övriga statstjänare, ävensom bevilja den
för detta ändamål nödiga höjningen av förslagsanslaget
till hospitalens underhåll.

Stockholm den 5 maj 1916.

J. Henry Erik son.

I motionen instämma:
K. A. Borg.

J. Persson, Västervik.

STOCKHOLM, ISAAC M ARGUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.