Motioner i Andra Kammaren, Nr 284 (Motion 1910:284 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, Nr 284.

284.

Af herr Lintiley, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om kollektiv aftal mellan arbetsgivare och
arbetare m. in -

Enligt Kungl. Maj:ts proposition nr 96 med förslag till lag om
vissa arbetsaftal, har Kungl. Maj:t från dessa lagbestämmelser utmönstrat
vissa arbetaregrupper, däribland sjöfolket.

Utan att vare sig gifva uttryck för godkännande eller här ingå på eu
detaljkritik af nämnda lagförslag, måste jag dock reservera mig mot förslaget
om att — utan motsvarande vederlag — placera sjöfolket i ett
undantagsförhållande till öfriga facks arbetare. Detta så mycket mera,
som Riksdagen tvenne gånger har beslutat att afstå en på sjöfolkets vägnar
gjord framställning om rätt att afmönstra i inhemsk hamn för att på så
sätt genom kollektivt uppträdande kunna utöfva erforderligt tryck i syfte
att förbättra deras nu skandalöst låga löner och dåliga arbetsvillkor. Dessa
upprepade beslut hafva otvifvelaktigt hos sjöfolket framkallat allt annat än
fosterländska känslor, då de näppeligen kunna undgå att betrakta dessa
beslut som ett utslag af kapitalistisk samhörighet gentemot de kroppsarbetande
klasserna.

Bland den afstyrkande majoriteten i Andra kammaren, funnos otvifvelaktigt
dock många som låtit sin röstning bestämmas af den allmänna viljan
mot att bidraga till uppkomsten af strejker.

Denna ståndpunkt blir dock moraliskt orättvis gentemot sjöfolket, så
länge man icke gifvit dem andra utvägar att få sina ekonomiska och fackliga
kraf beaktade och rättvist afgjorda. Då nu Kungl. Maj:t framkommit med
förslag till aftalslagar och därvid uteslutit sjöfolket, framstår som en bjudande
nödvändighet att framskapa en skiljedomsinstitution, att för detta
facks arbetare bestämma de löne- och arbetsvillkor under hvilka de skola
sysselsättas. Kungl. Maj:ts förslag till lag om särskild domstol i vissa

Motioner i Andra Kammaren, Nr 284.

arbetstvister torde äfven vara ett påhandgifvande i dylik riktning, fastän
domstolens verksamhet enligt Kungl. Maj:ts förslag endast skulle vara att
döma i rättstvister på grund af gällande kollektivaftal.

Det finnes i vårt land ytterst ringa sympati för lagstadgad obligatorisk
skiljedom i fackliga intressetvister, och få fack torde nu vara beredda
att afstå från sina fria strejkrättigheter och att öfverlämna afgörandet af
så pass viktiga lifsfrågor till eu domstol, hvars medlemmar hufvudsakligast
komme att bestå af från borgerliga samhällskretsar tagna ledamöter. Skall
man emellertid här i landet någon gång pröfva detta systems tillämplighet,
så vore sjömansfacket det mest lämpliga, till följd af allaredan inom detta
yrke rådande lagbestämmelser. Lagen skulle ju lämpligen kunna fastställas
på viss tid, exempelvis fem år och före denna tids utgång ånyo föreläggas
Riksdagen för ytterligare prolongation eller förkastande.

Beträffande skiljedomstolens sammansättning, arbetssätt och befogenhet
torde detta spörsmål lämpligast kunna öfverlämnas till Kungl. Maj datt
utarbeta ett förslag att nästa år föreläggas till Riksdagens pröfning.

Med stöd af hvad jag här anfört får jag hemställa:

att Riksdagen, med afslag å Kungl. Maj ds vid
årets riksdag förelagda förslag till lag om kollektivaftal
och lag om särskild domstol i vissa arbetstvister samt
lag om vissa arbetsaftal med dithörande lagändringsförslag,
måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t hemställa
om ytterligare utredning och förslag till obligatorisk
skiljedomstol på sjöfartens område för slitande af inom
detta fack — med afseende å anställd besättnings löneoch
arbetsvillkor — uppkomna rätts- och intressetvister.

Stockholm den 6 april 1910.

C. G. Lindley.