Motioner i Andra kammaren, nr 260

Motion 1941:260 Andra kammaren

Motioner i Andra kammaren, nr 260.

1

Nr 260.

Av herr Ryberg lil. fl., i anledning av Kungl. Majis
proposition, nr 112, angående försäljning av vissa statens
järnvägar tillhöriga fastigheter m. m.

Med uppmärksamhet följa innevånarna i vissa trakter av södra Älvsborgs
län den kungl, propositionen nr 112 angående försäljning av vissa statens
järnvägar tillhöriga fastigheter m. m., avseende bl. a. riksdagens medverkan
för försäljning av Kinds härads järnväg, avsöndrad mark utgörande
gammal banvall i linjen Borås—Hillared och beräknad till en areal
av cirka 45 hektar. I propositionens motivering omnämnes denna mark endast
helt summariskt jämte andra för försäljning avsedda fastigheter såsom
»mindre värdefulla områden, som icke var för sig kunna beräknas i
värde uppgå till 20.000 kronor».

Ur statens järnvägars synpunkt kan saken synas vara av ringa betydelse,
men för den ort det gäller ligger det annorlunda. Ifrågavarande mark —
själva banvallen med tillhörande område — är beläget inom Borås stad,
Kinnarumma socken i Marks härad samt Ljushults, Hillareds och Sexdrega
socknar i Kinds härad, allt i Älvsborgs län. Sedan förra ägaren, Borås—
Alvesta Järnvägs A/B, nedlade driften å bandelen Borås—Hillared år 1902
och sedan bolaget iordningställt denna för vägtrafik, har själva vägbanan
använts som utfartsväg för ett betydande antal hemman och lägenheter i de
berörda socknarna samt för några gårdar i Torps socken, Ås härad, liksom
för skogsskiftena intill och i närheten av den förutvarande bandelen.

Ifrågavarande markområde berör sålunda i hög grad ortsbefolkningens
existens- och samfärdsmöjligheter. Banvallen har, alltsedan Kinds härads
järnväg upphörde och ersattes med nuvarande Borås—Alvesta järnväg, under
38 års tid brukats som bygdeväg av ortsbefolkningen. Härmed sammanhänger
att markområdet i åtminstone det stora flertalet fall av de forna
ägarna utan vederlag avståtts till den gamla häradsvägen, som därmed velat
bidraga till att bereda bättre kommunikationer åt trakten. För bygden var
det givetvis ett svårt slag när järnvägen nedlades, icke minst med hänsyn till
de stora ekonomiska uppoffringar som åsamkats folket i bygden. Det var
som ett stöd åt ortsbefolkningen, och väl även som ett erkännande av dess
moraliska rätt, som den gamla järnvägsbanan av bolaget såsom en ganska
ringa kompensation uppläts till väg. Som sådan har den även under de gångna
årtiondena av de intresserade med kostnader och arbete underhållits.
Att staten nu blivit ägare av vägen, har av ortsbefolkningen icke uppfattats
såsom ett hot mot dess hävdvunna rätt eller såsom en fara för att dess kom Bihana

till riksdagens protokoll 1941. 4 sami. Nr 260—261.

1

2 Motioner i Andra kammaren, nr 260.

munikationsförhållanden skulle som en konsekvens av statens åtgärder kunna
äventyras.

Det har därför bland befolkningen i denna trakt kommit som en överraskning
och väckt mycken oro samt många bekymmer, när underrättelsen
kom, att staten avsåg att försälja detta markområde. Man har svårt att föreställa
sig, att det skulle vara något allmänt intresse att ortens vägförhållanden
skulle försämras eller att staten skulle, utan att ägna en tanke åt traktens
påtagliga livsintressen, verkställa en sådan avyttring.

Det har på goda grunder ansetts, att om det icke kan få bli vid det gamla
den enda för staten värdiga lösningen av denna bygdefråga skulle vara, att
marken på villkor, som kunde anses skäliga och av förhållandena motiverade,
finge återgå till ägarna av de fastigheter, som i regel utan vederlag en
gång lämnat dem ifrån sig, så att dessa samfällt skola kunna använda den
för dess nuvarande ändamål.

För underlättande av en sådan lösning är en vägförening av de berörda
fastigheternas innehavare under bildande. Det synes även vara skäl att undersöka
förutsättningarna för vägens intagande under allmänt underhåll
eller de möjligheter, som kunde beredas den ifrågavarande vägföreningen
att erhålla bidrag för olika kostnader. I vart fall synes det kunna för bygden
uppstå allvarliga svårigheter örn vid årets riksdag ett beslut fattades, som
kunde föranleda markområdets försäljning utan beaktande av de särskilda
förhållandena i det föreliggande fallet och ortsbefolkningens rättmätiga anspråk
på rimlig hänsyn.

Under åberopande av vad sålunda framhållits yrkas,

att vid omprövningen av förslaget om försäljningen av Kinds
härads järnväg hänsyn tages till ortsbefolkningens hävdvunna
rätt och vitala intressen; samt

att med försäljningen måtte få anstå till dess undersökning
verkställts om huru ortsbefolkningens intresse i fråga örn järnvägsvallens
nyttjande som väg skäligen kan tillgodoses.

Stockholm den 18 mars 1941.

K. A. Ryberg.

David Larsson.

John Ericsson.

Einar Andersson.