Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket
Motion 1965:256 Andra kammaren
Motioner i Andra kammaren, nr 256 år 1965
15
Nr 256
Av fröken Elmén m. fl., om höjning av spritbeskattningen.
(Lika lydande med motion nr 210 i Första kammaren)
I proposition nr 90 vid 1963 års riksdag gjorde finansministern ett principiellt
uttalande till förmån för skatteinstrumentets användning i nykterhetspolitiskt
syfte genom att förklara att den speciella bekattningen av rusdrycker
fyller »en viktig funktion i de nykterhetspolitiska strävandena som
ett värdefullt stöd åt de positiva åtgärderna».
I ett tidigare sammanhang (i riksdagens andra kammare den 5 december
1962) har finansministern betonat att tyngdpunkten i nykterhetspolitiken
»nu liksom tidigare måste ligga på de positiva och förebyggande åtgärderna».
Mot vad som ofta göres gällande i den allmänna debatten har t. ex. nykterhetsrörelsens
uppfattning rörande nykterhetspolitiken sedan länge präglats
av liknande tankegångar. Rörelsen har sålunda uppfattat många restriktionsåtgärder
som nödfallsåtgärder, vilkas svagheter ligger i öppen dag. Att
det dock finns nyanser i den nykterhetsrörelsen ■— liksom bland den stora
allmänheten —- behöver kanske inte särskilt betonas.
Sedan höjningen av alkoholbeskattningen 1963 (med ca 15 % på de vanligare
spritsorterna och med mellan 5 och 15 % på vinerna) har alkoholkonsumtionen
fortsatt att stiga över hela dryckesområdet. 1963 gick spritoch
i viss mån även vinkonsumtionen visserligen ned på grund av arbetskonflikten
vid Vin- och spritcentralen men har sedan under första halvåret
1964 åter stigit och låg för spritdrycker 3 % över konsumtionen under
samma tid 1962. På grund av att den vuxna befolkningen på två år
ökat med 2 % kan man vara benägen att se bort från den angivna konsumtionsökningen.
ökningen är dock ett klart symtom på att en fortsatt stigning
av spritkonsumtionen pågår — trots det tillbakahållande inflytande
som den växande bilismen medför. Den eftersträvade stagnationen och helst
minskningen av denna konsumtion — särskilt av starksprit — synes inte
utan ytterligare prispolitiska åtgärder vara att vänta. Som en förklaring till
utvecklingen — och till ökningen sedan 1962 av konsumtionen av övriga alkoholdrycker
— ligger det nära till hands att peka på den fortgående ökningen
av köpkraften.
Enligt vår mening är ett viktigt krav att spritpriset justeras uppåt vid
stigande köpkraft. Den kontinuerliga prisjusteringen hör syfta till att som
16 Motioner i Andra kammaren, nr 256 är 1965
ett minimianspråk förhindra en sänkning av det relativa realpriset på
sådana drycker.
Vi vill därför som en av åtgärderna för att få till stånd en mera målmedveten
användning av prisinstrumentet i nykterhetspolitiken föreslå, att
riksdagen gör ett uttalande av innebörd att prissättningen på alkoholdrycker
skall ägnas fortlöpande uppmärksamhet av regeringen och föranleda
denna att allteftersom förändringar av köpkraften inträffar föreslå skatteoch
prisjusteringar för att förebygga ur nykterhetspolitisk synpunkt ogynnsamma
effekter.
Enligt vår mening behöver ett dylikt uttalande inte utesluta att man när
så anses lämpligt tillgriper prisinstrumentet även för en successiv nedpressning
av alkoholkonsumtionen
I dagens läge inskränker vi oss till att — som en provisorisk åtgärd för
att inleda en tillämpning redan vid årets riksdag av den princip som det
föreslagna uttalandet ger uttryck åt — föreslå att en omedelbar höjning av
priserna på spritdrycker företages.
En aktuell höjning av alkoholbeskattningen för att återställa realpriset på
här avsedda varor bör lämpligen anknyta till den reella inkomststegringen
för hushållen. Denna kan enligt finansplanen uppskattas till 4 % år 1964
och var 5 % år 1963. Det förefaller därför rimligt att en höjning av skatten
på spritdrycker företages, vilken tager till utgångspunkt en höjning av
brännvinspriset med 3 kr./liter. Vi föreslår därför en sådan höjning, varvid
priset på övriga spritdrycker sålunda bör höjas i samma proportion. Vi
hemställer vidare att denna motion upptages till skyndsam behandling.
Med den sålunda föreslagna höjningsprincipen torde realpriset på sprit
komma att i huvudsak återställas och någon uppbromsning av konsumtionsökningen
kunna förväntas. Med beaktande av trenden i konsumtionsutvecklingen,
som vi anser skulle leda till en inkomstökning med 2 å 3 %, d.v.s.
med 30 å 40 milj. kr. mot av finansministern beräknade 25 milj. kr., och
med hänsyn till den av nykterhetspolitiska skäl av oss föreslagna skattehöjningen
kan statens inkomster av skatt på spritdrycker beräknas till 1 630
milj. kr., d.v.s. till 130 milj. kr. mera än vad som upptagits i finansplanen för
budgetåret 1965/66.
Med hänvisning till vad sålunda anförts får vi hemställa,
A. 1. att riksdagen ville göra ett uttalande av innebörd
att prissättningen på alkoholdrycker ägnas fortlöpande
uppmärksamhet av regeringen och föranleder
denna att vid inträffade förändringar av köpkraften
föreslå prisjusteringar för att förebygga ur nykterhetspolitisk
synpunkt ogynnsam effekt av ett relativt
förbilligande av sådana drycker.
2. att priset på brännvin höjes med 3 kr./liter och
priserna på övriga spritdrycker i samma proportion
Motioner i Andra kammaren, nr 256 år 1965
17
som den föreslagna prishöjningen för brännvin med -
| för i förhållande till det nuvarande brännvinspriset, | |
B. | att vederbörande utskott utarbetar förslag till er-forderliga författningstexter. | |
Stockholm den 26 januari 1965 |
| |
V*\ ''ii'' i K* V •*- | '' • ''.* f- »• •»*''j /3l i * i t • - | Brita Elmén |
Eric Nelander | Dav. Gomér | Filip W. Fridolfsson |
Iiune Gustavsson | Daniel Wiklund | Yngve Hamrin |
i Alvesta |
| i Jönköping |
M. Berglund | Sven Antby | Einar Rimmerfors |
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket