Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket
Motion 1941:247 Andra kammaren
Motioner i Andra kammaren, Nr 247.
5
Nr 247.
Av herrar Skoglund i Umeå och Magnusson i Näsviken, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition, nr 71, angående
statsbidrag till centrala verkstadsskolor m. m.
Uti propositionen nr 71 till årets riksdag angående statsbidrag till centrala
verkstadsskolor m. m. föreslår Kungl. Majit att stipendier av statsmedel till
behövande elever vid verkstadsskolor skall utgå med högst 45 kronor i
tredje, högst 25 kronor i andra och högst 15 kronor i första behovsgraden,
allt för månad räknat.
Verkstadsskoleutredningen förordade i sitt i september månad 1938 avgivna
betänkande, att stipendiebeloppen borde utgå med respektive 50 kronor,
30 kronor och 20 kronor samt att vid tvåårig eller längre kurstid stipendiebeloppen
från och med andra läsåret skulle kunna utgå med något
förhöjda belopp, förslagsvis 5 kronor för månad.
Med de nu proponerade stipendiebeloppen må jämföras vad som vid riksdagen
1939 föreslogs utgå till behövande elever vid fasta lantbruksundervisningsanstalter.
Den då framlagda och av riksdagen antagna propositionen
»angående den lägre lantbruksundervisningens ordnande» fixerade stipendierna
till maximum 60 kronor, 40 kronor och 20 kronor i respektive
tredje, andra och första behovsgraden.
Av den debatt, som föregick propositionens antagande, liksom av beslutets
formulering, får man det intrycket, att riksdagen redan år 1939 var införstådd
med tanken på att lantbruksundervisningen var en renodlad yrkesutbildning,
och att de olika yrkesskolorna följaktligen i anslags- och andra
hänseenden borde jämställas. Vad som beslöts beträffande stipendierna till
elever inom lantbruksundervisningen borde sålunda en gång komma att
gälla även för andra yrkesutbildningsanstalter. Med anledning därav hade
man väntat, att den nu framlagda propositionen om centrala verkstadsskolor
skulle ha ställt de vid dessa skolor utgående elevstipendierna i paritet
med dem som enligt beslut vid riksdagen 1939 skall utgå till elever inom
lantbruksundervisningen. Detta är emellertid icke fallet. Motiveringen synes
ligga däri, att det beslut, som vid riksdagen 1939 fattades angående lantbrukselevernas
stipendier, till följd av statsfinansiella skäl ännu icke effektuerats.
Orsakssammanhanget står säkerligen klart för alla. Men å andra
sidan kan det ifrågasättas, huruvida icke stipendiebeloppen lill elever vid de
centrala verkstadsskolorna böra principiellt fastställas samtidigt med beslutet
örn skolornas organisation, ekonomisering m. m. Detta skedde ju 1939
och borde få ske även 1941. Att man sedan till följd av statsfinansiella skäl
måhända tvingas att dröja med beslutets ikraftträdande är en annan sak.
Bihang till riksdagens protokoll 19kl. 4 sami. Nr 246—247. 2
6
Motioner i Andra kammaren, Nr 247.
Vad som tidigare anförts rörande de olika yrkesskolornas jämställdhet
utgör enbart det ett tillräckligt starkt skäl för en höjning av de av Kungl.
Majit föreslagna stipendiebeloppen. Man har vidare anledning räkna med,
att verkstadsskolornas elever i regel komma från de grupper inom samhället,
som ha det ekonomiskt trångt. Mycket få torde ha haft någon egentlig
inkomst före inträdet i skolan, i varje fall icke av den storlek att något
sparkapital finnes. Under inträdesålderli inträffar också den 1-åriga värnplikten.
Icke heller de ungas föräldrar torde äga möjlighet att ekonomiskt
bistå, särskilt som det här är fråga om en avsevärt längre kurstid än vid
motsvarande yrkesskolor. Vill man sålunda befrämja den unges yrkesutbildning
är en av förutsättningarna härför att elevstipendierna sättas så
högt, att det blir möjligt för eleven att deltaga i yrkesundervisningen och
därigenom dugliggöras på det sätt denna undervisning avser.
Under hänvisning till vad vi sålunda anfört få vi hemställa,
att riksdagen ville i princip besluta att elevstipendierna
vid de centrala verkstadsskolorna skola utgå med 60 kronor
i tredje, 40 kronor i andra samt 20 kronor i .första behovsgraden;
samt
att detta beslut träder i kraft på enahanda sätt och vid
samma tidpunkt som beslutet vid 1939 års riksdag angående
stipendier till elever inom den lägre lantbruksundervisningen.
Stockholm den 26 februari 1941.
Gösta Skoglund. Evald Magnusson,
Näsviken.
Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1041
140972
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket