Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket
Motion 1951:246 Andra kammaren
6
Motioner i Andra kammaren, nr 246.
Nr 246.
Av herr Severin m. fl., om förbättrad löneställning för
konservatorn hos riksantikvarieämbetet och statens
historiska museum G. Olson.
1 årets statsverksproposition (åttonde huvudtiteln, punkt 57) behandlas
frågan om förbättrad löneställning för konservatorn hos riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
har föreslagit en uppflyttning av denna tjänst från Ca 24 till Ca. 29.
Då detta förslag icke kunnat accepteras och det vill synas, att detta kan leda
till ödesdigra påföljder för landets kulturminnesvård, få vi anföra följande.
Konservatorn är föreståndare för den konserveringsanstalt, som är knuten
till nämnda institutioner. Konserveringsanstalten är till sin karaktär en central
forskningsanstalt, där kyrkor och museala institutioner kunna erhålla
sakkunnig behandling av konserveringsfrågor rörande byggnader och inventarier.
Anstalten erhöll sin nuvarande organisation år 1938 och anses alltjämt
vara en av Europas modernaste i sitt slag.
Den fond av kemiska och tekniska kunskaper på detta område samt den
forskarbegåvning, som den nuvarande konservatorn, ingenjören Gillis Olson,
besitter, kan betecknas såsom ganska enastående och är av största betydelse
för konservatorsbefattningen. Vitterhetsakademien har under en följd av år
sökt bereda konservatorn en förbättrad löneställning, eftersom efterfrågan i
den allmänna marknaden på personer med gedigen kemisk och allmänt teknisk
utbildning utgör ett latent hot mot denna forsknings- och konserveringsanstalts
fortsatta existens. En uppflyttning av tjänsten har därför begärts.
Det förtjänar också framhållas, att statens lönenämnd i ett utlåtande den
13 november 1948 med hänsyn till den nuvarande tjänsteinnehavarens särskilda
kvalifikationer ansett sig kunna gå med på en viss uppflyttning av
tjänsten men därvid tillika förutsatt, att vid framdeles uppkommande ledighet
å tjänsten frågan om dess lönegradsplacering upptoges till övervägande.
Såsom framgår av årets statsverksproposition har lönenämnden även denna
gång visat en viss förståelse för denna angelägenhet. Alla ansträngningar
att förbättra konservatorns löneställning ha emellertid hittills visat sig fruktlösa.
Konserveringsanstalten står nu inför situationen att bli utan föreståndare,
i det att ingenjör Olson erhållit en fördelaktigare anställning hos ett större
privatföretags forskningsavdelning och för sådant ändamål beviljats tjänstledighet
från sin tjänst 1 juli 1950—30 juni 1951. I händelse av Olsons definitiva
avgång från tjänsten kommer kulturminnesvården i en utomordentligt
7
Motioner i Andra kammaren, nr 246.
ogynnsam situation, eftersom konserveringsanstalten i mycket hög grad
måste anses beroende av Olsons ledning. Framhållas bör i detta samman
hang de epokgörande resultat, som Olson i samarbete med två andra svenska
forskare, professorn J. A. Hedvall och docenten It. Jagitsch, uppnått med
den av dem utarbetade metoden att råda bot på den s. k. glassjukan. Den
apparatutrustning, som kräves för att rädda landets bestånd av äldre glas,
bär numera anskaffats för ifrågavarande konserveringsanstalt. Om Olson lämnar
statstjänsten, finnes ingen som kan ta hand om denna uppgift. Detsamma
gäller konserveringen av de ömtåliga arkitekturdetaljerna i och på våra
kyrkor, där de vetenskapliga undersökningar och experiment, som Olson
under senare år utfört i samarbete med professor Hedvall och med understöd
av bl. a. statens kommitté för byggnadsforskning, först skulle nå fram
till slutgiltiga praktiska resultat, om Olson finge möjlighet att fullfölja arbetena
på området. Dylika arbeten ha hittills utförts bl. a. i ett antal gotländska
kyrkor. Det kan vidare påpekas, att riksantikvarieämbetet är beroende av
fortsatt medarbetarskap av Olson för att på ett betryggande sätt kunna sköta
kalkmålningarna i kyrkorna, där hans speciella vetenskapliga kunskaper och
arbetsmetoder äro nödvändiga för en reform enligt en på senaste tid utom
lands utexperimenterad ny konserveringsteknik. Denna teknik har bl. a.
vunnit tillämpning vid konservering av kalkmålningar i Finja kyrka i Skåne
och Hackås kyrka i Jämtland.
Rörande Olsons kompetens och arbeten föreligga bifogade yttranden från
två personer med internationellt erkänd sakkunskap på ifrågavarande område,
nämligen professorerna J. A. Hedvall i Göteborg och P. Coremans i Bryssel.
Ett utlåtande från riksantikvarien Martin Olsson närslutes även.1
Olson har förklarat sig vilja kvarstå vid sin statstjänst, därest densamma
uppflyttas till Ca 29.
Yi finna en uppflyttning av omförmälda konservatorstjänst till sistnämnda
lönegrad med hänsyn till Olsons särskilda kvalifikationer vara i hög grad
påkallad av statens intresse. På grund härav får vi hemställa,
att riksdagen måtte
dels uppföra den av konservator G. Olson innehavda tjänsten
i lönegrad Ca 29, därvid vi tillika förutsätta, att vid framdeles
uppkommande ledighet frågan om dess lönegradsplacering upptages
till övervägande,
dels ock anvisa härför erforderliga medel.
Stockholm den 26 januari 1951.
Frans Severin. Manne Ståhl. Elis Hastad.
1 Bilagorna här ej avtryekta utan de ha stenoilerats och överUimnats till vederbörande
utskott.
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket