Motioner i Andra kammaren, Nr 24-8 (Motion 1930:248 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, Nr 24-8.

Nr 248.

Av herr Holmgren, örn tilläggspensioner åt visst pensionsberättigat
manskap vid marinen.

Pensioneringen av flottans pensionsberättigade manskap sker genom flottans
pensionskassa enligt de grunder, som fastställts genom reglemente den 31 oktober
1879 angående pensionering av flottans och lotsverkets gemenskap, varjämte
manskapet i vissa fall kan komma i åtnjutande av ett av 1909 års riksdag
medgivet årligt tillägg av 25 kronor. Vidare åtnjuta de, som avskedats
med eller efter utgången av år 1918, enligt 1918 års riksdags beslut viss tillläggspension
samt pensionstillägg enligt kungl, kungörelsen den 15 juni 1922
och pensionsförhöjning enligt kungl, kungörelsen den 18 juni 1925.

Visst namngivet manskap har emellertid genom beslut av 1920 års riksdag
erhållit större tilläggspension än den eljest enligt 1918 års riksdagsbeslut
utgående, men äga däremot icke åtnjuta pensionsförhöjning II enligt kungl,
kungörelsen den 18 juni 1925. Kungl. Maj:t föreslog nämligen i proposition
nr 375 till 1920 års riksdag — under framhållande av att de dåvarande
pensionerna för manskap syntes otillräckliga samt att tillfällig pensionsförbättring
tillerkänts bl. a. underofficerare vid marinen — att visst namngivet
manskap (tillsammans 41 man), vilket den 1 oktober 1919 uppnått pensionsåldern,
skulle medgivas ytterligare tilläggspension med sådant belopp, att pensionsbeloppet
vid en tjänstetid av 20 år komme att utgöra för manskap i 1 :a
lönegraden högst 1,000 kronor i stället för 700 kronor enligt 1918 ars beslut
och i andra lönegraden högst 850 kronor i stället för 550 kronor enligt 1918
års riksdagsbeslut. Samtidigt föreslog Kungl. Majit också, att visst namngivet
manskap (13 man), vilket ej uppnatt för pensions åtnjutande stadgad
ålder eller tjänstetid, men som på grund av sjukdom var otjänstbart, skulle
erhålla tilläggspension enligt enahanda grunder som det namngivna överåriga
manskapet, varvid skulle iakttagas, att dessa pensionstagare vid avskedet skulle
anses innehava minst 20 tjänsteår, samt att pensionsbeloppet i förekommande
fall skulle minskas med det livräntebelopp, som kunde utgå till vederbörande
på grund av militärersättningsförordningen. Dessa Kungl. Majlis förslag
vunno riksdagens bifall.

På grund av att 1920 års riksdagsbeslut blott gällde visst namngivet manskap,
har sådant manskap, som efter den 1 oktober 1919 blivit berättigat till
pension, icke kunnat komma i åtnjutande av samma pensionsförmåner som
ovan omförmälda manskap. Hos Kungl. Majit har flertalet av dessa, som ent -

Motioner i Andra hammaren, Nr 2Jf8.

ledigats från sin anställning vid marinen efter den 1 oktober 1919, anhållit
att fa komma i åtnjutande av samma pension som dem, vilka fingo sina pensioner
reglerade av 1920 års riksdag, men hava deras framställningar icke föranlett
någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd. Det synes emellertid vara principiellt
oriktigt, att dessa skola bliva sämre ställda, då de hava lika stort behov
av förhöjd pension som de i 1920 års beslut inrymda och i fråga örn kompetens
äro med dem jämställda, och det torde heller icke vara riksdagens mening,
att de skola ha lägre pension.

Efter beslut av 1929 års riksdag hava provisoriska pensioneringsbestämmelser
utfärdats att tillsvidare gälla beträffande bl. a. flaggkorpraler och
högbåtsmän, och då det säkerligen kan antagas, att flertalet, om icke rentav
alla, ännu i tjänst kvarstående överåriga underbefäl komma att beredas plats
i dessa nya beställningar, synes en allmän reglering av sjömanskårens pensionsväsende,
varom vissa myndigheter framställt förslag i samband med insändande
av ovannämnda underdåniga framställningar, icke vara erforderlig.
De, som avskedats efter den 1 oktober 1919 och som icke innehaft någon av
de nyinrättade manskapsbeställningarna för flaggkorpraler och högbåtsmän
och därför ej heller kunna få åtnjuta den för dessa beställningshavare bestämda
pensionen, synas emellertid böra bli tillerkända samma pensionsförmåner, som
de i 1920 års riksdagsbeslut nämnda, och därvid synas de i beslutet böra namngivas.
Dessa, som böra göras likaberättigade i fråga örn pension med de
i 1920 års riksdagsbeslut nämnda äro: förra korpralerna 3. yrkeskompaniet
nr 128 Gustafsson, 3. yrkeskompaniet nr 307 Hedlund, 1. eldarekompaniet
nr 14 Lindroth, 1. eldarekompaniet nr 103 Blomqvist, 1. eldarekompaniet
nr 148 Askeroth, 1. ekonomikompaniet nr 205 Andersson, 1. ekonomikompaniet
nr 123 Pettersson samt 2. yrkeskompaniet nr 617 Wallerström.

På grund av det sålunda anförda hemställes,

att riksdagen måtte besluta, att ovan angivna pensionsberättigade
manskap vid marinen skall äga från ordinarie förslagsanslaget
till pensionering av flottans gemenskap uppbära
tilläggspensioner efter samma grunder, som bestämts av 1920
års riksdag för visst i Kungl. Maj:ts proposition nr 375/1920
namngivet manskap, dock att nämnda manskap — i likhet
med vad bestämts rörande de av 1920 års riksdag pensionerade
— icke skall äga åtnjuta pensionsförhöjning II enligt bestämmelserna
i kungl, kungörelsen den 18 juni 1925.

Stockholm den 21 januari 1930.

Ej. Holmgren.