Motioner i Andra kammaren, Nr 232

Motion 1936:232 Andra kammaren

Motioner i Andra kammaren, Nr 232.

1

Nr 232.

Av herr Holmdahl, örn beredande av rätt för municipalsamhälle
att upprätta högre folkskola.

I den av Kungl. Maj:t den 7 juni 1934 utfärdade förnyade stadgan för
högre folkskolor (nr 248) § 3 mom. 1 stadgas, att högre folkskola må upprättas
av skolområde, bestående av ett eller flera skoldistrikt, eller, efter
Kungl. Maj:ts beprövande, av annan kommunal samfällighet eller förening
av flera sådana. Likalydande bestämmelse fanns i den dessförinnan gällande
stadgan för högre folkskolor av den 16 september 1918 (nr 1064), §
2. Före nämnda tidpunkt gällde emellertid enligt nådiga kungörelserna den
28 juni 1907 (nr 37 sid. 6) angående anslag till högre folkskolor och den
12 september 1913 (nr 340) angående ändrad lydelse av § 1 i nämnda kungörelse,
att understöd kunde utgå allenast till högre folkskolor, som inrättats
för ett eller gemensamt för flera skoldistrikt. Anledningen till att sistberörda
bestämmelse år 1918 ändrades torde hava varit den, att 1918 års
riksdag icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts i proposition
till 1918 års riksdag (nr 96 sid. 322) framlagda förslag, att icke allenast
skoldistrikt utan jämväl vilken som helst av Kungl. Majit godkänd kommunal
territoriell samfällighet — t. ex. ett municipalsamhälle ensamt eller
tillsammans med annat municipalsamhälle eller tillsammans med visst skolskoldistrikt
eller viss kommun, som ej utgjorde eget skoldistrikt — skulle
kunna bilda ett skolområde, som kunde upprätta en statsunderstödd högre
folkskola och åtaga sig därmed följande förpliktelse.

Till belysande av vad ovan anförts bifogas en P. M. rörande frågans behandling
år 1918.

Emellertid har det visat sig, att ovan omnämnda bestämmelse i gällande
stadga för högre folkskolor icke är tillräcklig för att giva ett municipalsamhälle
möjlighet att upprätthålla en högre folkskola. Kommunallagarna medgiva
nämligen icke, att uttaxering för skoländamål sker inom ett sådant
samhälle. För att en högre folkskola med säkerhet skall kunna äga bestånd
därstädes, måste alltså hela den kommun, inom vilket samhället är
beläget, åtaga sig ansvaret för skolan. Ett sådant åtagande från kommunens
sida är emellertid icke alltid så lätt att erhålla, därest skolan skulle
komma att få betydelse endast eller huvudsakligen för befolkningen inom
själva municipalsamhället.

Såvida den med ovannämnda riksdagsbeslut avsedda utvecklingen av de
högre folkskolorna skall kunna genomföras, är tydligen en ändring i lagen
örn kommunalstyrelse på landet behövlig, varigenom rätt skulle tillerkännas
ett municipalsamhälle att uttaxera medel för underhåll av högre folkskola.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 4 sami. Nr 232.

1

2

Motioner i Andra hammaren, Nr 232.

Att verkligen ett behov av en sådan reform föreligger må belysas av följande
exempel.

År 1934 upprättade Arvidsjaurs municipalsamhälle i vederbörlig ordning
en högre folkskola. På grund av ovan omnämnda hinder för beskattning
i och för skoländamål är högre folkskolans framtid synnerligen oviss och
lån för en planerad skolbyggnad har ej kunnat erhållas.

Municipal ullmäktige i Sävsjö beslöt vid sammanträde den 20 november
1934 att inrätta en högre folkskola i samhället, varefter den av fullmäktige
utsedda interimsstyrelsen för skolan ingick till Kungl. Majit med anhållan
örn godkännande av reglemente för skolan. I skolöverstyrelsens underdåniga
yttrande i ärendet påvisade överstyrelsen, att § 90 i lagen örn kommunalstyrelse
på landet, som giver Kungl. Majit rätt att medgiva undantag
från vad i § 87 av samma lag bestämmes rörande de angelägenheter, vilka
municipalsamhället självt, oberoende av kommunen, skall vårda, måhända
gåve Kungl. Majit rätt att medgiva, att ifrågavaranda samhälle finge själv
uppehålla en högre folkskola. Genom remiss den 16 mars 1935 anbefalldes
kammarkollegium att avgiva underdånigt utlåtande i ärendet i vad avsåge
rätt för Sävsjö municipalsamhälle att upprätta en högre folkskola och åtaga
sig ansvaret för skolans bestånd.

Kammarkollegium anförde följande.

»I 87 § lagen örn kommunalstyrelse i stad angives begränsningen av de
för municipalsamhälle gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter,
som utgöra föremål för dess beslutanderätt. Denna begränsning medför,
att municipalsamhälle icke är berättigat att befatta sig med annat än
som följer av att för samhället äro tillämpliga en eller flera av de i sagda
paragraf angivna s. k. stadsstadgorna.

I den proposition, nr 41, varmed förslaget till särskilda municipallagsbestämmelser
framlades för 1898 års riksdag, framhölls sålunda, att bildandet
inom en kommun av ett municipalsamhälle icke skulle hava någon betydelse
i avseende å alla de kommunala angelägenheter, som vore av annan
art än de, vilka i berörda stadsstadgor avsåges. Municipalsamhället skulle
sålunda icke äga att övertaga den verksamhet som, icke fallande under
stadsstadgorna, enligt kommunallagens bestämmelser tillkom kommun. Ännu
mindre kunde municipallagsbestämmelserna då anses innebära att municipalsamhället
skulle kunna befatta sig med sådana angelägenheter, vilka,
samtidigt som de icke berodde av stadsstadgorna, folio utanför kommunens
behörighetsområde. Det framhålles i propositionen i överensstämmelse med
vad nu anförts, att, därest endast någon eller några av stadsstadgorna vore
tillämplig å visst område, behov av den särskilda murdcipalsamhällsorganisationen
även i det fallet förelåge, ''ehuru naturligtvis endast i avseende å
sådana ärenden, som avses i de ordningsstadgor, vilka det i varje fall meddelade
förordnandet angår’.

Den i 90 § — förut 80 § 4 mom. — medgivna befogenheten för Kungl.

Motioner i Andra hammaren, Nr 232.

3

Majit att meddela undantagsbestämmelser avsåg enligt den i sagda proposition
angivna motiveringen icke att möjliggöra en utvidgning av municipalsamhällets
verksamhetsområde utöver nyss omförmälda gränser. Tvärtom
framhålles, att det var frågan örn tillämpningen av stadsstadgorna, som
tidigare föranlett skiljaktiga bestämmelser, och att man med bestämmelsen
i 80 § 4 mom. avsåg att hålla möjligheten öppen för en viss differentiering
i just detta hänseende (jfr kom. nybildningskommitténs betänkande 1917
sid. 374, näst sista stycket).

Det lärer också få anses alldeles uteslutet, att genom sagda 80 § 4 morn.,
numera 90 §, möjlighet skulle hava bereus eller avsetts skola beredas för
Kungl. Majit att låta municipalsamhälle såsom en sin angelägenhet övertaga
t, ex. vad som enligt kommunallagen icke tillkom den borgerliga kommunen
utan var förbehållet församlingen — skoldistriktet, eller med andra ord att
ett municipalsamhälle tack vare 80 § 4 mom. skulle kunna exempelvis
ifråga om skolväsendet få större verksamhetsområde än en köping, som ej
utgjorde eget skoldistrikt.

Kollegium finner, i enlighet med vad ovan anförts, för sin del, att bestämmelserna
i 87—90 §§ i berörda lag icke i och för sig medgiva en
utvidgning av municipalsamhälles verksamhetsområde att omfatta sådana
skolangelägenheter, vilka enligt 3 § kommunallagen för landet äro undantagna
från den borgerliga kommunens och tillhöra församlingens, respektive
skoldistriktets verksamhetsområde.

De år 1918 vidtagna, av skolöverstyrelsen närmare omförmälda ändringarna
beträffande föreskrifterna örn statsbidrag för högre folkskola, lära icke
kunna hava medfört annat, än att därmed undanröjts det särskilda hinder
för beviljande av bidrag till municipalsamhälle, som tidigare mött i de för
dylikt bidrag gällande bestämmelserna. Däremot synas ändringarna i sagda
bestämmelser icke kunna anses hava medfört en ändring i kommunallagens
för landet bestämmelser ifråga örn ramen för municipalsamhälles eller
köpings, som icke utgör eget skoldistrikt, befogenhet att befatta sig med
ärenden, som enligt sagda lags 3 §, jämförda med där åberopade författningsbestämmelser,
det tillkommer församling—skoldistrikt att handlägga.

Därest man, i enlighet med vad statsmakterna torde få antagas hava
åsyftat vid behandlingen år 1918 av frågan örn statsbidrag för högre folkskola,
önskar bereda municipalsamhälle samt kommun, vilken ej i enlighet
med lagen den 6 juni 1930 om skolstyrelse i vissa kommuner har att såsom
sådan omhänderhava folk- och fortsättningsskoleväsendet, rätt att befatta
s''g med ärenden av sistangivna art torde härför tarvas ändring i kommunallagarna.
Därvid torde böra beaktas, att man med skäl synes kunna ifrågasätta
lämpligheten av att ett municipalsamhälle, där icke samtliga stadsstadgor
öro gällande, eller som eljest är av mindre omfattning, erhåller möjlighet
t. ex. att upprätta en högre folkskola. Lämpligast torde vara, om på Kungl.
Majits prövning i varje särskilt fall finge bero, huruvida municipalsamhälle

4

Motioner i Andra kammaren, Nr 232.

skall erhålla rätt att befatta sig med angelägenheter beträffande folk- och
fortsättningsskole väsendet.»

Då härmed kunde anses vara utrett, att ett municipalsamhälle för närvarande
icke torde äga rätt att åtaga sig det ekonomiska ansvaret för en
högre folkskolas bestånd, har i Sävsjö mått och steg tagits för att förmå
Norra Ljunga och Vallsjö kommuner att övertaga ansvaret för den beramade
skolan. Detta har även lyckats, och underdånig ansökan örn fastställelse av
reglemente för skolan har nu ingivits.

En sådan möjlighet till frågans utveckling synes däremot icke föreligga
beträffande den högre folkskolan i Arvidsjaur. För denna skola, som efter
allt att döma skötes på ett mycket tillfredsställande sätt och fyller ett
verkligt behov, synes alltså framtiden fortfarande mörk.

Enligt vad jag inhämtat, har även i ytterligare något fall ett municipalsamhälle
önskat upprätta högre folkskola men ej kunnat göra detta, förrän
vederbörande kommun ställt sig som skolans garant.

Av det här ovan anförda framgår, att en ändring av nu gällande bestämmelser
är nödvändig, därest den redan av 1918 års riksdag uttalade
önskan, att högre folkskolor må kunna upprättas i municipalsamhällen,
skall kunna förverkligas. Det synes mig, som örn den av kammarkollegium
i ovan citerade yttrande framhållna utvägen därvid vore lämpligast, nämligen
att bestämmelser utfärdades, varigenom det i varje särskilt fall finge på
Kungl. Maj.ts prövning bero, huruvida municipalsamhälle skulle erhålla
rätt att befatta sig med viss angelägenhet rörande skolväsendet.

Med åberopande av vad här ovan anförts får jag vördsamt föreslå,

att riksdagen ville besluta örn sådan ändring i lagen om
kommunalstyrelse på landet, varigenom möjligheter beredas
municipalsamhälle att upprätta högre folkskola och ansvara
för densammas bestånd.

Stockholm den 21 januari 1936.

Otto Holmdahl.

Motioner i Andra kammaren, Nr 832.

5

Bilaga.

P. M.

angående högre folkskolor.

Kungl. Skolöverstyrelsen har i sina riksdagspetita den 31 augusti 1917
(punkten 44) anfört bl. a.:

»I den nu gällande författningen är för åtnjutande av statsbidrag till
högre folkskola bestämt, att ''understöd må kunna utgå till skolor, som för
ett eller gemensamt för flera skoldistrikt inrättas’. Denna bestämmelse
har visat sig icke omfatta alla de fall, i vilka det kan vara behövligt att
få en högre folkskola till stånd. Särskilt kan det vara önskväit, att ett
municipalsamhälle ensamt eller tillsammans med annat municipalsamhälle
eller tillsammans med visst skoldistrikt eller viss kommun, som ej utgör
eget skoldistrikt, må kunna bilda det område, som upprättar skolan och
bär ansvaret för dess verksamhet. Givetvis skulle Kungl. Majit i varje
särskilt fall fastställa, vilken kommunal territoriell samfällighet, som bure
ansvaret för skolans bestånd och drift och bestämma sättet för det kommunala
handhavandet av dessa angelägenheter. Överstyrelsen anser med
hänsyn till vad nu anförts, att den nyss berörda bestämmelsen borde avfattas
så, att understöd må kunna utgå till skola, som inrättas av skolområde
bestående av ett eller flera skoldistrikt eller efter Kungl. Majits
beprövande av annan kommunal samfällighet eller sammanslagning av
flera sådana.»

Kungl, propositionen 96/1918 sid. 322. Departementschefen: »I kungl,
kungörelsen den 28 juni 1907 angående anslag till högre folkskolor är bestämt,
att ''understöd må kunna utgå till skolor, som för ett eller gemensamt
för flera skoldistrikt inrättas’. Genom denna bestämmelse är möjligheten
att upprätta högre folkskolor begränsad av den territoriella skoldistriktsindelningen.
Denna begränsning har emellertid visat sig hinderlig
för uppkomsten av högre folkskolor. Särskilt i sammanhang med senare
tiders utveckling i fråga örn industri och samfärdsel har det hos oss uppstått
åtskilliga tätbefolkade samhällen, företrädesvis å större industri- och stationsplatser,
vilka i de flesta fall bildat municipalsamhällen, i vissa fall även
kommuner utan att samtidigt övergå till självständiga skoldistrikt. Även
i sådana samhällen skulle en högre folkskola i många fall vara en lämplig
skolform för tillgodoseende av den där uppväxande ungdomens behov av
fortsatt utbildning. Nu gällande bestämmelser lägga emellertid såsom
nämnts, hinder i vägen därför, och följden har blivit den, att det förhandenvarande
behovet ej sällan kommit att tillgodoses genom någon tillfälligt
upprättad, oftast enskild läroanstalt med uteslutande teoretisk läggning.
En sådan anordning kommer, frånsett den skada den kan åstadkomma
genom olämpliga lärarkrafter och genom underhaltig skolutrustning
i övrigt, lätt att giva ungdomens utbildning en missriktning, i det att den
lockar över till de allmänna läroverken även den ungdom, för vilken en
praktisk utbildning varit den enda riktiga. För att råda bot på nu berörda
missförhållande bör, såsom folkskolöverstyrelsen i sin meranämnda
skrivelse påpekat, i nu gällande författningar den förändring vidtagas, att
vilken som helst av Kungl. Majit godkänd kommunal territoriell samfällighet
— t. ex. ett municipalsamhälle ensamt eller tillsammans med annat

6

Motioner i Andra kammaren, Nr 232.

municipalsamhälle eller tillsammans med visst skoldistiikt eller viss kommun,
som ej utgör eget skoldistrikt — må kunna bilda ett skolområde,
som kan upprätta en statsunderstödd högre folkskola och åtaga sig därmed
följande förpliktelse. Det skulle givetvis ankomma på Kungl. Majit att i
varje särskilt fall — i sammanhang med fastställande av skolans reglemente
— bestämma, vilken kommunal territoriell samfällighet som skulle
bära ansvaret för skolans bestånd och drift, samt föreskriva ordningen för
det kommunala handhavandet av dess angelägenheter. Jag anser således,
att nu ifrågavarande bestämmelse bör avfattas så, att understöd av statsmedel
må kunna utgå till högre folkskola, som inrättas av skolområde bestående
av ett eller flera skoldistrikt eller efter Kungl. Majits beprövande av annan
kommunal samfällighet eller sammanslagning av flera sådana»

Statsutskottet nr 105/1918 sid. 41: »Mot förslaget att giva den högre
folkskolan en friare ställning i fråga örn den territoriella skolområdesindelningen
än den hittills haft finner utskottet ingen anledning till erinran.»

Riksdagens skrivelse nr 248/1918 sid. 38 = utskottet.

Stadgan för högre folkskolor 16/9 1918 (nr 1064): § 2. Högre folkskola
må upprättas av skolområde, bestående av ett eller flera skoldistrikt, eller,
efter Kungl. Majits beprövande, av annan kommunal samfällighet eller
förening av flera sådana.

Stadga 7 juni 1934 (nr 248). § 3 mom. 1 = 1918 års stadga § 2.

Stockholm 1936, Svenska tryckeriaktiebolaget