Motioner i Andra kammaren, nr 229 år 1966 (Motion 1966:229 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, nr 229 år 1966

Nr 229

Av herr Rimmerfors m. fl., om anslag för studielitteratur till
blinda.

(Lika lydande med motion nr 178 i Första kammaren)

De handikappade utgör en omfattande men mycket oenhetlig kategori,
som består av ett stort antal mindre grupper med ofta mycket olika hjälpbehov.
Metoderna att bistå en blind är t. ex. helt skilda från dem som krävs
för en psykiskt utvecklingsstörd. En lätt rörelsehindrad fordrar andra insatser
av det allmänna än en helt förlamad. Olika kombinationer av handikapp
kan förekomma hos en och samma individ, vilket komplicerar bilden.
Inte bara handikappets art, grad och komplicerade karaktär utan
också sådant som ålder, inriktning och förutsättningar i allmänhet har
betydelse. Bara med dessa faktorer får man många rätt små grupper med
olika behov av samhälleliga insatser.

Det är följaktligen ofta svårt att med enkla regler åstadkomma en effektiv
hjälp åt handikappade. Det krävs en omsorgsfull anpassning till varje
särskild grupp. Handikappfältet är så svårt att överblicka, att det kommer
att ta tid innan en grundlig och omfattande prövning i den tillsatta handikapputredningen
genomförts. Det kan därför finnas anledning att redan nu
göra insatser för mindre, lätt avgränsade kategorier med påtagliga behov.

De blinda studerande är eu sådan grupp. Enligt en nyligen gjord utredning
kommer om några år ungefär (55 blinda att studera vid universitet och
högskolor. De möjligheter man hittills haft att underlätta de blinda studenternas
studier har varit små och med säkerhet avskräckt många från
vidare studier. Det avgörande hindret har varit bristen på anpassad kurslitteratur.
Belysande för den på många håll rådande synen på detta problem
är universitetskanslersämbetets förslag att de blinda studenterna skall
klara sig med ett system av lektorer, rekryterade bland kurskamrater. Det
skulle bl. a. innebära att den blinde blev mer, i stället för mindre, beroende
av andra människor till förfång för hans anpassning till arbetslivet och
självständiga personlighetsutveckling.

Med den press man numera har vid universiteten är det tvivelaktigt om
det över huvud taget är möjligt att bland studentkamrater rekrytera lämpliga
lektorer. Dessutom bör man nog räkna med att ge dessa lektorer viss
speciell träning, som gör det möjligt för dem att på ett för en blind begripligt
sätt förklara diagram, statistik, tabeller etc. Systemet har prövats både i
vårt land och framför allt i de stora kulturländerna men frångåtts som

Motioner i Andra kammaren, nr 229 år 1966

ineffektivt. Härtill kommer emellertid att man genom att bygga upp ett
studiebibliotek kan ge möjlighet för yrkesutövare med akademisk bakgrund
att komplettera eller friska upp sina kunskaper. Vidare innebär .systemet
eu besparing på längre sikt jämfört med lektörsalternativet. Enligt detta
senare kommer kostnaderna att stiga med antalet studerande medan, enligt
de sakkunnigas förslag, kostnaderna för framställning av studielitteratur
kommer att sjunka med 50 °/o redan efter ett år.

Skolöverstyrelsen begär i sina anslagsäskanden att 750 000 kronor anslås
till produktion av talböcker och blindskrifter samt löner till bibliotekspersonal.
Departementschefen bar inte bifallit detta utan hänvisar till att
de blinda studenterna bör kunna utnyttja de medel som för allmänt bruk
anvisats De blindas förenings bibliotek, varvid det bör observeras att dessa
medel är otillräckliga även om ingen hänsyn tas till de blinda studenternas
behov. Vi ansluter oss till skolöverstyrelsen på denna punkt. Den av SÖ
utsedda utredningen anför i korthet följande.

Tre grupper av studerande berörs av utredningen, nämligen universitetsoch
högskolestuderande samt det 30-tal som följt radiokursen i statskunskap,
folkhögskolestuderande (ett 30-tal per år) samt deltagarna i De blindas
förenings studiecirklar (under 1964 1 532 deltagare). Hjälpmedelscentralen
vid Tomteboda bar f. n. inte resurser för eu utbyggd service, varför
uppgiften att förse studerande över det gymnasiala stadiet med litteraturhjälp
bör åläggas De blindas förenings bibliotek. En sammanslagning av
de bägge biblioteksenheterna bör dock planeras för en senare tidpunkt.
Produktionen måste avse både blindskrift och talböcker. Behovet av talböcker
motiveras av flera skäl. Dels är blindskriften oåtkomlig för många
blinda med komplicerade handikapp, dels ställer det sig svårt för den som
vid vuxen ålder blir blind att förvärva tillräcklig färdighet i läsning av
punktskrift, dels är talboken snabbare och billigare i framställningssättet.
Den mål- och yrkesutbildningsinriktade produktionen måste till en början
ges företräde framför den rekreations- och terapiinriktade. Tillgången på parallella
böcker inom varje ämne (fack) måste t. v. också begränsas. Om t. ex.
det ena året litteraturen för magisterkursen i engelska tas fram till en blind
student vid Uppsala universitet, måste det vara naturligt att rekommendera
nästa blinda student i engelska att också söka sig till Uppsala.

De blindas förening och dess bibliotek bör kunna erbjuda även andra
tjänster. Eu konsulent bör få i uppdrag att hålla kontakten med de blinda
studerande och deras institutioner. Informationsträffar bör ordnas för de
studerande. En förteckning bör finnas på varje kårort över tillgängliga
hjälpkrafter för ledsagning och uppsökande av litteratur, tolkning av diagram
m. m.

Litteratur- och hjälpmedelsförsörjningen bör ske gratis som lån från
biblioteket. De tjänster som behöver inrättas är en akademiker i amanuenskarriären
och en biblioteksassistent. Dessutom skall resurser att anlita

Motioner i Andra kammaren, nr 229 år 1966

expertis finnas för den nödvändiga bearbetningen av den kurslitteratur
som överförts till band och punktskrift.

Vi föreslår att de begärda medlen uppförs på anslagsposten till bidrag
till De blindas förening under femte huvudtiteln.

Med hänvisning till ovanstående hemställer vi,

att riksdagen måtte anslå 750 000 kr. till framställning
av studielitteratur för blinda och därför till Bidrag till De
blindas förening för budgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln
anvisa ett sammanlagt anslag av 2 150 000 kr.

Stockholm den 25 januari 1966

Einar Rimmerfors
Dag R. Edlund

David (iomér

Nancy Eriksson

Arne Persson
i Heden

E. Sjövall

Axel Gustafsson
John Lundberg

Tore Nilsson

Svenaka Reproduktiona AD
60982