Motioner i Andra kammaren, Nr 225

Motion 1920:225 Andra kammaren

Motioner i Andra kammaren, Nr 225.

1

Nr 225

Av herr Molin i Dombäcksmark, om anslag till omredigering i
vissa avseenden och utdelande till rikets offentliga undervisningsanstalter
av eu utav docenten Sten de Geer utgiven
karta över befolkningens fördelning i Sverige den
1 januari 1917 jämte tillhörande beskrivning.

Kunskapen om svenska folkets fördelning och sammansättning är
ännu synnerligen begränsad, särskilt hos det stora flertalet bland dess
medlemmar. Svensken i allmänhet har ännu endast dunkla föreställningar
om var de övriga medlemmarna av hans folk hava boplats och
varför bebyggelsen blivit sådan den är.

Att den för hela svenska folkets verksamhet och fortvaro grundläggande
kunskapen om det egna folket och det egna landet ännu icke
kommit att intaga första platsen i den offentliga undervisningen torde
bero även av att för sådan undervisning material i för den allmänna
undervisningen lätt tillgänglig form hittills icke förelegat, för alt icke
nämna frånvaron av allmän insikt om statistikens grundläggande betydelse
för all medborgarebildning. Denna undervisningsmaterialbrist
kan numera i väsentlig mån avhjälpas genom det förtjänstfulla kulturgeografiska
arbete, som utförts och utföres särskilt av ett par av de
nuvarande innehavarna av de akademiska lärostolarna i vårt land. Den
ene av dem, docenten Sten de Geer, har genom den nyligen utgivna
»Karta över befolkningens fördelning i Sverige den 1 januari 1917» åstadkommit
ett i världslitteraturen hittills enastående arbete.

På 12 kartblad i den stora skalan 1 : 500000 och omfattande hela
Sverige har befolkningen blivit inlagd medelst prickar, av vilka var och
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 4 saml. 71 käft. (Nr 225—229.) 1

2

Motioner i Andra kammaren, Nr 225.

en motsvarar 100 invånare. På folkrika platser ordna sig dessa prickar
i samlade kvadrater, och där i större städer en större befolkning bor
alltför tätt för att på detta sätt kunna återgivas, hava enhetsprickarna
ersatts med sfärer, vilkas storlek står i ett bestämt förhållande till folkmängden.
På detta sätt har erhållits en förträfflig framställning av den
svenska befolkningens fördelning i dess eget land och en fast grund
lagts för god kunskap om befolkningens fördelning i verkligheten och
icke efter mer eller mindre föråldrade historiska förvaltningsindelningsgrunder.

Kartan bringar klarhet icke endast över huvuddragen i befolkningens
fördelning i Sverige. Den innehåller även ypperligt kunskapsmaterial
för kännedom om bebyggelsen i landets olika delar och bygder. En
nära 300 sidor stark textbok, som åtföljer kartan, redogör i en allmän
del för använda metoder, för olika bygdetyper, samfärdsvägar, naturgränser,
förvaltningsgränser och övriga gränser. Textbokens speciella
del indelar Sverige i 8 större »landsdelar» och 105 »bygder» eller
»länsdelar» och lämnar för var och en av dessa bygder en kort beskrivning
särskilt med hänsyn till folkmängd och de viktigaste faktorer,
som påverka fördelningen.

Kartan över befolkningens fördelning i Sverige har offentliggjorts
med stöd av statsanslag. Kungl. Maj:t har bemyndigat generalpoststyrelsen,
järnvägsstyrelsen, telegrafstyrelsen och vattenfallsstyrelsen att
av tillgängliga medel sammanskjuta erforderligt belopp. Kartans betydelse
för samfärdselpolitiken har varit bestämmande för det redan utgångna
statsbidragets beviljande.

Yilken särskilt praktisk betydelse kartan över befolkningens fördelning
än kan hava för våra många samfärdselfrågors ordnande, förmenar
jag, att svenska staten skulle göra dåligt bruk av den rika kunskapsfond,
som kartan innehåller, om den icke söker göra hela Sveriges folk delaktigt
av fondens medel till bättre kunskap om sig själv. Staten bör
sprida kartan över befolkningens fördelning i Sverige till alla rikets
offentliga undervisningsanstalter och föist och främst till de många tusen
skolor, där folkets barn få sin första undervisning om det land i vilket
de bo, om det folk varav de äro del och vars framtid även beror av
att dess medlemmar äga god kunskap om befolkningens fördelning i
Sverige.

Den form kartan nu har torde icke vara den lämpligaste för det
allmänna undervisningsändamäl jag önskar, att den skall tjäna. Skalan

3

Motioner i Andra kammaren, Nr 225.

torde då lämpligen böra minskas till hälften eller 1:1000000. Som
väggkarta bör kartan tilldelas rikets offentliga undervisningsanstalter.
Den form, vari beskrivningen till kartan nu föreligger, torde även böra
förändras. En omarbetning av textboken får företagas.

För att rikets alla offentliga undervisningsanstalter skola erhålla
exemplar av väggkartan med beskrivning, torde upplagan böra uppgå
till minst 20,000 ex. Kostnaderna för deras framställande, vari först och
främst ingår skälig ersättning till författaren för hans treåriga intensiva
arbete på kartans åstadkommande, varför lian hittills icke haft någon
ekonomisk fördel, och för det arbete han får för kartans omredigering
och avpassande av textbokens innehåll för allmänna undervisningsändamål,
torde efter nuvarande prisförhållanden anslås till etthundratusen kronor.

På grund av det anförda hemställes,

att riksdagen ville besluta att å extra stat för år
1921 anslå ett belopp av 100,000 kronor att användas
på sätt och för ändamål ovan föreslagits.

Stockholm den 22 januari 1920.

Emil Molin,

Dombäeksmark.

/