Motioner i Andra kammaren, Nr 223 (Motion 1937:223 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, Nr 223.

Nr 223.

Av herr De Geer i Lesjöfors, örn ändrad disposition av det av
Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen begärda anslaget
för propagerande och konsulterande verksamhet
för vedeldningens främjande m. m.

Detta anslag tillkom på sin tid för att stimulera användningen av ved för
diverse bränsleändamål. Härvid åsyftades närmast att hjälpa de smärre
skogsägarna, vilka under krisens inverkan ledo av avsättningssvårigheter för
sina skogsprodukter. Det var sålunda fråga om en kristidsåtgärd, vars bibehållande
i varje fall i oförändrad form saknar motivering. Åtgärdens klokhet
från början måste för övrigt ifrågasättas. Under inverkan av kristidens
skärpta avsättningssvårigheter har med stadsunderstöd vidtagits mått och
steg avsedda att skapa en bestående efterfråga å ved, där förut stenkol eller
koks använts som bränsle. Det är visserligen sant, att alltjämt ett betydande
överskott av sekunda ved förefinnes i vårt land och särskilt i Norrland,
men garantier måste skapas för, att den statssubventionerade verksamheten
på dessa områden icke inverkar skadligt på vår industris försörjning av
gagnvirke. Ett av vårt lands största framtidsproblem är att skaffa råvaror
till våra träförädlande industrier och vår järnhantering. Som en hotande
skugga vid horisonten kan redan råvaruproblemet för dessa industrier betraktas.
Den uthålliga avkastningen av gagnvirke tyckes icke motsvara behovet
särskilt för vår starkt utbyggda cellulosaindustri. Att öka skogens
avkastning genom rationellare skogsvård eller förädling av de olika trädarterna
äro mycket långsamt verkande medel. Däremot torde en betydande
och relativt snabbt tillgänglig reserv ligga i den stora förbrukningen av ved
för hushållsändamål. Det råder icke det ringaste tvivel om, att icke för
dagen mycken prima gran- och furuved användes som bränsle, vilken utan
vidare kunde duga som råvara för vår cellulosaindustri. En enkel kalkyl
visar, att det för landet är vida fördelaktigare att i dessa fall elda med importerade
bränslen och förädla veden till pappersmassa.

En upplysande verksamhet på detta område får därför icke ensidigt verka
för en ökning av vedförbrukningen till eldningsändamål. Uppmärksamhet
bör även ägnas åt industriens behov. I stort sett torde nog prisutvecklingen
på naturliga vägar reglera en omläggning i önskad riktning, meli
statsåtgärder av angivet slag kunna retardera i stället för att befordra en
sådan utveckling. Ej blott cellulosaindustrien utan kanske framför allt järnindustriens
behov av kolved bör vid denna verksamhet uppmärksammas.
Till kolved duger ju praktiskt taget all ved. Med det blygsamma anslag det
här gäller, kan givetvis icke något stöd lämnas åt träkolningen, annat än
möjligen i rent upplysande syfte. Dock bör inte någon propagerande verk -

Motioner i Andra kammaren, Nr 223.

samhet för vedeldning bedrivas inom sådana områden, där kolning är möjlig.
Uppmärksamhet bör även ägnas åt den nya industri på trävaruhanteringens
område som tillverkar skivor, plattor och andra beläggningsmedel
såsom masonit och wallboard. Dessa industrier, vilka äro under kraftig
expansion, använda i stor utsträckning skogsavfall som råvara. Att den
statssubventionerade eldningen med ved i en del fall lett till missbruk bör
också uppmärksammas. Det har sålunda konstaterats, att enskilda skogsägare
elda med koks eller stenkol i sina hushåll, men samtidigt leverera ved
från sina skogar till allmänna inrättningar, vilka åtnjutit subvention med
allmänna medel för installering av vedeldningspannor. Dessa inrättningar
äro nu hänvisade att köpa ved även örn densamma ställer sig oproportionerligt
dyr i jämförelse med andra bränslen.

Med här angivna motivering får jag därför hemställa,

att begärt anslag av 32,000 kronor under sjätte huvudtiteln
ieke ensidigt lämnas för propagerande och konsulterande
verksamhet för vedeldningens främjande utan i stället för
utredning och konsulterande verksamhet för en ökad avsättning
av gallringsveden från enskilda skogar.

Stockholm den 20 januari 1937.

Gerard De Geer
i ^Lesjöfors.