Motioner i Andra kammaren, Nr 204

Motion 1929:204 Andra kammaren

kammare
Andra kammaren
riksdag
tvåkammaren
session
lagtima
Antal sidor
4

Motioner i Andra kammaren, Nr 204.

3

Nr 204.

Av herr Lithander, angående navigationsskolornas överflyttande
till skolöverstyrelsen.

Av Kungl. Maj :ts reglemente för navigationsskolorna, det förut gällande av
den 6 juni 1890, det nu gällande av den 29 mars 1912, framgår, att navigationsskolornas
ändamål är att meddela undervisningen för utbildande av befäl å fartyg-
Härav framgår att dessa skolor, för att på ett rationellt och likformigt
sätt kunna fylla sin uppgift, böra lyda under en myndighet, där erforderlig
sakkunskap i skol- och undervisningsfrågor kan anses vara för handen. Detta
krav har man alltifrån år 1841 eller den tidpunkt varifrån det egentliga navigationsskoleväsendets
uppkomst kan räknas sökt lösa genom att förlägga dessa
skolor hos det ämbetsverk, som vid ifrågavarande tidpunkt ansetts mest lämpat
därför. Härigenom hava dessa skolor under tidernas lopp flyttats dels från
kommerskollegium till marinförvaltningen och vice versa.

Genom kungl. kungörelserna av den 13 november 1874 och den 8 december
1876 kommo navigationsskolorna att lyda under förvaltningen av sjöärenden
(sedermera marinförvaltningen) i stället för kommerskollegium, varunder dessa
skolor hört alltifrån 1841. Såsom motiv för nämnda överflyttning anförde dåvarande
chefen för civildepartementet i skrivelse av den 22 oktober 1874 till
chefen för sjöförsvarsdepartementet, att, då enligt nådiga stadgan av den 16
maj 1840 angående fördelning av ärendena mellan statsdepartementena, undervisningsanstalterna
för flottans befäl och manskap lydde under sjöförsvarsdepartementet
samt till följd av sakens natur berörda tvenne slag av undervisningsanstalter
måste förete flera likheter, det syntes lämpligt, att de på allmän bekostnad
i riket inrättade navigationsskolorna förlädes under sjöförsvarsdepartementet.

På grund av den väsenskillnad, som förefinnes mellan örlogs- och handelsflottorna,
kom emellertid utbildningen av de olika befälskategoriema att följa
olika banor, varvid navigationsskolorna, som saknade särskild representant inom
marinförvaltningen, kommo att glida allt mer och mer tillbaka. I denna fråga
har Sveriges allmänna sjöfartsförenings kommitterade år 1905 uttalat sig och
därvid anfört följande:

Yårt navigationsskoleväsende sorterar nu under marinförvaltningen. Men
det är svårt att finna sambandet mellan detta ämbetsverk, vars arbete i övrigt
är helt ägnat åt sjöförsvar, vars intressen utöver det rent nautisk-tekniska ej
gärna kunna ha något stöd uti kungl. marinförvaltningen. Inom detta verk

4

Motioner i Andra kammaren, Nr 204.

finnes för närvarande ej någon särskild representant för dessa skolor. Såsom
mindre lämpligt torde ock böra framhållas, att inspektören över navigationsskolorna
ej heller har något direkt inflytande på ärendenas behandling inom
detta ämbetsverk.

Denna kritik äger praktiskt taget ännu i dag sin giltighet, om man i stället för
marinförvaltningen sätter kommerskollegium.

Den föreningslänk, som man tidigare ansett förefinnas mellan undervisningsanstalterna
för flottans befäl och navigationsskolorna, har alltså, såsom var att
förutse, icke bestått provet, varför den tanken, att navigationsskolorna borde
flyttas under annat ämbetsverk, inom sjöfartskretsar vid denna tid blev alltmera
förhärskande. Inom den kommitté, som vid denna tid (1905) arbetade på
att verkställa utredning angående erforderliga förbättringar i utbildningen av
handelsflottans befäl, föranledde navigationsskolornas brydsamma läge ett förslag
om navigationsskolornas överflyttning till kommerskollegium, under förutsättning
att sakkunskapen i fråga om undervisningens uppgifter i såväl nautiskt
som maskintekniskt hänseende därstädes vart tillbörligen representerad. Denna
del av kommitterades förslag godkändes av riksdagen den 29 mars 1912, men
verkställdes först genom kungl. kungörelse av den 31 december 1919.

Under åren härefter har det visat sig, att kommerskollegium med sin på
andra synnerligen viktiga områden koncentrerade verksamhet ej som en skolöverstyrelse
mäktat följa skol- och undervisningsfrågornas utveckling, ävensom
att navigationsskoleväsendet härunder i viss mån stelnat i formerna. Så t. ex.
har Sveriges allmänna sjöfartsförening i skrivelse till Konungen år 1925 framfört
anmärkningar på det utexaminerade befälets otillräckliga kunskaper i
svenska språkets behandling och anhållit att tiden för denna gren av undervisningen
skulle utökas med åtminstone en (1) timma per vecka. Från kommerskollegii
sida har detta, ur undervisningssynpunkt sett, ej resulterat i annan åtgärd
än en cirkulärskrivelse till skolorna, att dessa skola tillse, att inträdesprövningarna
noggrant upprätthållas, d. v. s. i detta ämne, att skolorna skulle
tillse att det noggrant upprätthölles att eleverna skrevo någorlunda felfritt.

Av de tid efter annan från maskinisthåll framförda klagomålen rörande undervisningen
har ännu ingen annan åtgärd vidtagits än vissa partiella utredningar
på papperet (ingenjör Böös skrivelse av den 28 mars 1928), och detta
fastän dessa kurser endast omfatta en tid av sju (7) månader i l:a maskinistklassen
samt åtta (8) månader i 2:a maskinistklassen. Här synes en förlängning
av lärokurserna vara ofrånkomlig. På den nautiska avdelningen äro förhållandena
genom föråldrat lärostoff och bristande anpassning efter nutida
krav så otillfredsställande, att grava anmärkningar på befälets bildningsgrad
och förmåga att upprätthålla disciplinen ombord framförts bl. a. av Sveriges
fartygsbefälsförening.

Bevis för ovanstående lämnas av de i pressen refererade s. k. maskinistelevstrejkema
vid navigationsskolorna: av maskinbefälsförbundets skrivelse i september
1928 till kommerskollegium, vari det talas om ”den bristfälliga under -

Motioner i Andra hammaren, Nr 204.

5

visningen vid navigationsskolornas maskinistavdelningar”, och av direktörens
för Sveriges fartygsbefälsförening, kapten N. Larsson, på nordisk befälskongress
i Helsingfors i augusti 1928, som bl. a. härom anför följande: Granskar
man dels vad som fordras för inträde i navigationsskola och dels vad där
undervisas i, så finner man, att man på denna punkt så gott som stått stilla samtidigt
som en oerhörd utveckling av fartygen och deras skötande ägt rum. För
disciplinens hävdande ombord krävde talaren åtskilligt större kunskap hos befälhavaren
i lagar och författningar, än vad nu är fallet, samt förfarenhet i
vad till hans arbete hörer; vidare att den undervisning som meddelas och de
kvalifikationer som fordras av befälet ej är tillfyllest för att skapa den befälhavare
vår tid kräver. Det måsto därför fordras kraftiga förändringar, om det
skall bli möjligt för befälhavaren att upprätthålla den auktoritet ombord, som
är ovillkorligen nödvändig.

Att navigationsskolorna icke fylla sin uppgift, då dylika uttalanden göras
från vederhäftigt håll, torde vara uppenbart, och att detta företrädesvis beror
på svårigheten för kommerskollegium att vid sidan av sin mycket krävande
egentliga verksamhet driva skolverksamhet torde vara ostridigt. Och då navigationsskolorna
numera, sedan även handelsgymnasiema överförts från kommerskollegium
till skolöverstyrelsen, är den enda skolform av betydelse som
ännu ej överförts till skolöverstyrelsen, där erforderliga insikter i skol- och
undervisningsfrågor förefinnas, torde det vara hög tid uppå, att denna fråga
upptages till definitiv lösning och att skolöverstyrelsen verkställer den nödvändiga
reorganisationen i ett sammanhang. Härigenom böra jämväl vissa inbesparingar
kunna göras i staten för navigtionsskoloma, då en utredning otvivelaktigt
kommer att giva vid handen, att, liksom år 1912, en reducering av
skolornas antal för åstadkommande av mera likformigt ordnad undervisning än
vad nu är förhållandet är ofrånkomlig.

Den av kommerskollegium igångsatta partiella utredningen rörande navigationsskolorna
bör, för att ej föregripa en av skolöverstyrelsen företagen grundlig
och allsidig utredning, överföras till och fullföljas av skolöverstyrelsen.

Emedan navigationsskolornas ändamål är att meddela undervisning för utbildande
av fartygsbefäl, torde otvetydigt framgå, att den myndighet, varunder
dessa läroanstalter skola lyda, skall hava skol- och undervisningsfrågor till sin
speciella huvuduppgift. Och då kommerskollegii mångomfattande arbetsuppgifter
ligga på helt andra plan än undervisningsområdets, är det tydligt, att
detta ämbetsverk icke i nödig omfattning kan ägna sig åt navigationsskolorna.
Inom detta verk finnes ej heller någon särskild representant för navigationsskolorna,
då navigationsskoleinspektören ej ens är personligen föredragande inför
chefen för kommerskollegium i skolfrågor. Härigenom har det ej kunnat
undgås, att dessa skolors ställning är synnerligen prekär.

På grund av vad ovan anförts, hemställes,

6

Motioner i Andra kammaren, Nr 204.

1 :o. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,
att Kungl. Maj :t ville förordna, att navigationsskolorna
överflyttades till kungl. skolöverstyrelsen;

2 ro. att kommerskollegii nuvarande utredning beträffande
dessa skolor må upphöra och överlämnas åt skolöverstyrelsen,
som erhåller i uppdrag att snarast utarbeta förslag till ny
organisation för navigationsskolorna i riket;

3:o. att chefen för ecklesiastikdepartementet bemyndigas
tillkalla sakkunniga för utredningen;

4:o. att stadgan för ärendenas fördelning mellan departementen
förändras i överensstämmelse med ovanstående.

Stockholm den 21 januari 1929.

Edvard Lithander.

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket