Motioner i Andra kammaren, Nr 201 (Motion 1935:201 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, Nr 201.

Nr 201.

Av herr Österström, örn inrättande av en krigsrådsbefattning å
flygvapnets stat m. m.

Staten för officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet upptager
en befattning i lönegraden B 24 för en sekreterare och kamrerare i flygstyrelsen.
Befattningen tillkom enligt beslut av 1930 års riksdag på Kungl. Maj:ts
förslag, dock skulle befattningen enligt riksdagens uttalande uppehållas genom
förordnande enligt de regler, som gälla för förordnande å extra stat. På
Kungl. Maj :ts förslag beviljade 1933 års riksdag befattningshavaren avlöningsfyllnad,
motsvarande vikariatsersättning vid uppehållande av befattning
i lönegraden B 26.

Bortsett från befattningen för expeditionsvakt och för kontorspersonal är
denna befattning den enda civila befattningen inom flygstyrelsen. Som biträden
at sekreteraren finnas dock två extra befattningshavare (amanuenser)
tillfälligt anställda å halvtid enligt särskilt bemyndigande av Kungl. Majit.

Emellertid har flygstyrelsen sålunda icke civil ledamot i byråchefs eller
krigsråds ställning. Detta är en organisatorisk svaghet. Det bör väl erkännas,
att flygstyrelsens organisation, sådan den tillsvidare fastställdes i 1925
års försvarsplan, i väsentliga delar var försöksmässig, och något annat har
säkerligen icke varit förutsatt, än att erfarenheten finge visa vägen för organisationens
närmare utformning. I enlighet med denna uppfattning har riksdagen
tidigare förfarit. Jag vill härutinnan erinra örn 1930 års riksdags beslut
att inrätta en beställning för regementsläkare, nu benämnd förste flygläkare,
såsom föredragande i ärenden angående hälso- och sjukvård hos flygstyrelsen,
och sekreterarbefattningens tillkomst utgör belägg för samma uppfattning.
I detta sammanhang förtjänar även erinras, att en flygstab, ehuru
ej förutsatt i försvarsplanen, av tvingande skäl måst bildas av officerare,
kommenderade hos chefen för flygvapnet.

Så har också behovet av civil ledamot för flygstyrelsen mycket snart efter
flygvapnets uppsättande gjort sig påmint och från år 1928 vid upprepade tillfällen
framkallat krav på flygstyrelsens utrustande med civil krigsrådsbefatting.
I detta hänseende var sekreterartjänstens inrättande icke till fyllest.
Vad som nämligen erfordrades och alltjämt erfordras är en med de militära
byråcheferna likställd ledamot såsom representant för den juridiska och administrativa
sakkunskapen vid ärendenas handläggning i flygstyrelsen. Ett
militärt ämbetsverk har behov av en sadan ledamot. Väl har frågan förts
fram till en provisorisk lösning så tillvida, att sekreteraren och kamreraren
sedan mera än tre ar fungerar som ledamot med ledamots ansvar; men härutinnan
torde det vara befogat att framställa erinringar. Å ena sidan kan det
icke anses lyckligt ur tjänstesynpunkt, att var för sig angelägna uppgifter

Bihang till riksdagens protokoll 1985. 4 sami. Nr 201_207.

Motioner i Andra hammaren, Nr 201.

av olika kvalificerad art anhopas å samma befattning, och å andra sidan föreligger
icke överensstämmelse mellan tjänsteansvaret och tjänsteställningen,
vilket förhållande såväl är mindre tillfredsställande i och för sig som även
föga skäligt med hänsyn till befattningshavaren.

Det bör jämväl framhållas, att flygstyrelsens civila befattningshavare har
en betydande arbetsbörda. Främst kommer härvid i betraktande hans ställning
såsom juridisk rådgivare vid de viktiga upphandlingarna av flygmateriel
och övriga upphandlingar samt i andra frågor av juridisk art. Enligt föreskrift
i kungl, brev den 17 november 1933 åligger det honom att föredraga
besvärs- och avskrivnings- och reskontreringsmål. I avlönings- samt dylika
ärenden av administrativ natur och i kamerala frågor påkallas hans biträde.
Han tillser närmast den centrala medelsredovisningen och har att i regel vara
kassakontrollant. Vid utredningar av flyghaverier biträder han bland annat
såsom ledamot i flygvapnets haverikommission. Tillika ingår i hans åligganden
att förvara flygstyrelsens kontrakt, säkerhetshandlingar och äganderättshandlingar.

Frågan örn flygstyrelsens organisation i berörda del har upptagits av 1933
års flygkommission. Efter en redogörelse över frågans utveckling anför kommissionen
:

»Av vad ovan utretts framgår, att flygstyrelsen till befogenhet och ansvar
är jämställd med armé- och marinförvaltningarna. I utövning av den tekniska
och ekonomiska överstyrelsen över flygvapnet har emellertid flygstyrelsen att
kämpa mot svårigheter, som äro säregna för flygvapnet. Dit hör bland annat,
att vapnet i stor utsträckning ännu saknar egna förvaltningsföreskrifter. Då
de för de andra försvarsgrenarna givna bestämmelserna skola lända till efterrättelse
i tillämpliga delar måste ofta svårlösta spörsmål uppkomma. Den
hastiga förslitningen av flygmaterielen samt teknikens snabba utveckling på
detta område medför ett oavlåtligt arbete i samband med nyanskaffningar.
De olika problem, som hava sin upprinnelse i den ständigt överhängande flygrisken,
äro även kännetecknande för verksamhetens karaktär.

På grund av anförda förhållanden förefinnes ett i förhållande till flygvapnets
omfattning mycket framträdande behov av tillgång till juridisk och administrativ
sakkunskap.

För att sagda behov skall kunna anses tillgodosett, erfordras, att flygstyrelsens
chef jämte de militära rådgivarna till sitt förfogande hava en civil
på området sakkunnig rådgivare i samma ställning som de civila befattningshavarna
i byråchefs tjänsteställning inom de äldre militära ämbetsverken. Det
bör härvid icke förbises, att chefen för flygvapnet och flygstyrelsen, i den för
kritik utsatta ställning, som han intager, icke bör undandragas stödet av en
auktoritativ civil rådgivare, som vid sidan av och jämställd med de övriga
rådgivarna kan i erforderlig grad företräda det allmännas intresse.

Av den ovan återgivna utredningen framgår att flygstyrelsens behov av
juridiskt bildad och administrativt skolad ledamot för närvarande är tillgodosett
genom provisorisk anordning. Detta förhållande kan icke anses tillfredsställande.
Det innebär nämligen, att flygstyrelsens sekreterare och kamrerare
jämte honom i denna egenskap åliggande uppgifter har uppdrag att tjänstgöra
såsom civil ledamot.

I detta sammanhang må framhållas, att 1931 års flygkommission (å sid. 302
i betänkandet) konstaterat, att kravet på en sakkunnig behandling av de juridiska
och administrativa ärendena motiverade en undersökning av behovet

Motioner i Andra kammaren, Nr SOI. 3

av en omorganisation i den riktning, att flygstyrelsen utrustades med en administrativ
byrå.

o Den ovan påvisade svagheten i organisationen av flygvapnets ledning bör
så snart ske kan avhjälpas. I enlighet härmed synes den nu för flygstyrelsen
uppförda civila befattningen i lönegraden B 24, med överföring till extra stat,
böra höjas till lönegrad, som står i paritet med befattningar för militära byråchefer.
Därvid bör tillika åtgärd vidtagas för att befattningshavaren helt
skall kunna ägna sin tid åt uppgifter som ledamot av fly g styrelsen. Det erfordras
sålunda anställande av tillräcklig arbetskraft för ombesörjande av sådant
arbete i avseende å medelsredovisning och kassakontroll m. m., som kan
anförtros åt underordnad befattningshavare.»

Rörande detta förslag har kommissionen — som anmält att vissa organisatoriska
brister i flygvapnets ledning befunnits vara av sådan innebörd, att
kommissionen ansett sig böra framlägga förslag till omorganisation -—- meddelat,
att kommissionen ansett förslaget vara av beskaffenhet att icke kunna
föregripa försvarskommissionens utredning.

Vidare har flygstyrelsen i sin framställning örn medelsbehovet för nästa
budgetår beräknat en befattning i lönegraden B 30 för krigsråd med uteslutande
av befattningen i lönegrad B 24 för sekreterare och kamrerare.

Kungl. Maj :t har icke upptagit det av flygstyrelsen och flygkommissionen
sålunda framförda förslaget, men jag anser, att vad i frågan framkommit är
av den vikt och beskaffenhet, att riksdagen bör besluta i enlighet med de omförmälda
framställningarna. Örn så sker, får förutsättas, att Kungl. Maj:t
beaktar vad flygkommissionen anfört därom att åtgärd bör vidtagas för
att ifrågavarande befattningshavare helt skall kunna ägna sin tid åt uppgiften
som ledamot av flygstyrelsen. Tills vidare torde krigsrådsbefattningen böra
underkastas samma anordning som är vidtagen beträffande sekreterarbefattningen
eller att befattningen ej skall tillsättas med fullmakt utan med förordnande.

Jag hemställer därför,

att riksdagen måtte å flygvapnets stat utbyta befattningen
för sekreterare och kamrerare i lönegraden B 24 mot befattning
för krigsråd i lönegraden B 30 samt tillika vidtaga härav
påkallade förändringar i staten.

Ivar Österström.