Motioner i Andra kammaren, nr 195 år 1957 (Motion 1957:195 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, nr 195 år 1957

Nr 195

Av herr Svensson i Krokstorp m. fl., i anledning av Kungl.

Maj.ts framställning rörande statens skog sförbättringsanslag.

Liksom föregående år har skogsstyrelsen vid framläggande av sina förslag
till skogsvårdsbefrämjande åtgärder framfört klagomål över att till
skogsvården av riksdagen beviljade anslag blivit spärrade, så att de först
efter särskilt tillstånd får tagas i bruk. Det gäller i år anslaget till Skogsvård
m. m.: Statens skogsförbättringsanslag på 2 300 000 kronor. Skogsstyrelsen
anför emellertid, att sådan spärrning av medel under anslaget har förekommit
under flera år, och skogsstyrelsen anför vilka avsevärda olägenheter
som därigenom uppkommer. Förfaringssättet försvårar bedömningen av
fältarbetets lämpliga omfattning och en planmässig användning av skogsvårdsstyrelsernas
personal. Särskilda svårigheter uppstår genom en sådan
spärrning i fråga om skogsförbättringsanslaget beroende på den vid bidragstilldelningen
nödvändiga avvägningen mellan olika åtgärder. Skogsdikning
anges under en lång följd av år ha fått stöd endast i mycket blygsam omfattning.

När en Kungl. Maj :t underställd myndighet gör ett sådant uttalande, kan
det förutsättas att det sker på grund av tungt vägande skäl. I det skogsprogram,
som antogs av 1946 års riksdag, ingick sådana åtgärder, vartill statens
skogsförbättringsanslag skall användas, som en väsentlig del. Bidragsinskränkningen
genom spärrning riskerar därför att nedsätta detta normalprograms
förverkligande ytterligare utöver den betydande prutning ner till
65 procent som statsmakterna godtagit. Att spärrning av medel under detta
anslag skett under flera år ställer departementschefens anslagsäskanden i
falskt förhållande till verkligheten. Av anslaget för budgetåret 1955/56 på
2 100 000 kronor har endast 1 681 000 kronor förbrukats och alltså 419 000
kronor hållits inne. Departementschefen har velat visa sin välvilja mot
skogsbruket genom höjda anslagsäskanden men samtidigt spärrat större
belopp än de föreslagna anslagshöjningarna. Så redovisas i nionde huvudtiteln
till 1956 års riksdag, att under budgetåret 1954/55 spärrades enligt
Kungl. Maj :ts beslut 500 000 kronor av anslaget, och detta belopp har enligt
gällande regler återförts till statsverket. Som följd därav blev bidragsbeloppet
30 procent mindre än närmast föregående år. Detta verkar närmast
drift med den anslagsbeviljande riksdagens bedömande av anslagsbehovet
och undanrycker för riksdagen den sakliga grunden för bedömande av

Motioner i Andra kammaren, nr 195 år 1957

huruvida anslagen kommer till användning i den omfattning, som riksdagen
ansett vara önskvärd. Särskilt beklagligt är att detta skett i fråga om ett
anslag som statens skogsförbättringsanslag, som av många riksdagsledamöter
anses tjäna ett mycket viktigt syfte och vars användning ingår som
led i av riksdagen godkänt skogsvårdsprogram.

Vi hemställer därför,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t framför de synpunkter,
som vi här anfört.

Stockholm den 24 januari 1957

Sven Svensson Carl Eric Hedin Carl-Wilhelm Lothigius

i Krokstorp

Erik Magnusson Gust. Nilsson Einar Hseggblom

i Tumhult i Göingegården

Cad östlund Hans Wachtmeister