Motioner i Andra kammaren, nr 191 år 1956 (Motion 1956:191 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, nr 191 år 1956

Nr 191

Av herr Nilsson i Göingegården m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts
framställningar om anslag dels till understöd åt lokala
lantbrukskemiska kontrollstationer, dels ock till omkostnader
vid statens centrala frökontrollanstalt.

Till det lokala näringslivets och då främst jordbrukets tjänst finnas på flera
platser i landet lokala, statsunderstödda lantbrukskemiska kontrollstationer,
vilkas organisation, arbetsuppgifter, verksamhetsområden, taxor m. m. regleras
genom Kungl. Maj:ts reglemente av den 15 juni 1939 (419) samt av lantbruksstyrelsens
i anledning härtill utfärdade bestämmelser. Dessa stationers mångåriga
verksamhet och därmed ådagalagda stora livskraft — skarastationen har
t. ex. verkat inom sin bygd nära 80 år i oavbruten följd — torde utgöra bästa
bevisen för stationernas stora betydelse för sina resp. bygder. Den lokala uppskattningen
av stationerna framgår också av de högst betydande ortsanslag,
som dessa erhålla.

Stationerna atnjuta även statsanslag. Dessa ha emellertid sedan 1939 endast
höjts med ca 15 % och ha följaktligen icke undergått en mot penningvärdeförsämringen
svarande uppskrivning. Då stationerna dessutom genom konkurrens
från med av statsmedel eller andra allmänna medel rikligare understödda
analysanstalter förlorat en del av sina tidigare arbetsuppgifter, så har arbetsunderlaget
för flera av stationerna blivit väl svagt för att kunna bära kostnaderna
för den erforderliga — i reglementet fastställda — kvalificerade personalen.
Det föreligger därför för närvarande för dessa stationer ett trängande
behov av ökat arbetsunderlag eller, om sådant ej kan erhållas, väsentligt höjda
anslag.

Från oljeväxtodlingens införande i landet till och med år 1955 ha oljeväxtfröerna
avräknats efter enkla renhets- och vattenhaltsanalyser. Erforderligt
analysarbete har härvid utförts av statens centrala frökontrollanstalt, de inom
de oljeväxodlande områdena belägna lokala frökontrollanstalterna samt cereallaboratoriet
vid Svalöv. Fördelning har därvid skett efter för frökontrollanalvsarbetet
gällande distriktsindelning, innebärande att de lokala anstalterna tagit
hand om analyserna från sina resp. distrikt. Från och med innevarande år kommer
avräkningen att ske efter den levererade varans fettinnehåll. Analysarbetet
får därmed en rent kemisk karaktär, vilket borde innebära, att detsamma överflyttades
från de olika frökontrollanstalterna till motsvarande lantbrukskemiska
kontrollanstalter.

De lantbrukskemiska stationerna ha därför ansett sig ha goda skäl att räkna
med att de här skulle få den utökning av sitt arbetsunderlag, som de äro i så

Motioner i Andra kammaren, nr 191 år 1956

trängande behov av. En del stationer ha också i god tid vidtagit förberedande
åtgärder för att klara denna nya arbetsuppgift. Det har därför berett stationerna
stor besvikelse, då de underrättats om att den beslutande instansen i
detta fall med ett mindre, i och för sig ganska svårförklarligt undantag gått
ifrån den tidigare principen, att de lokala analysanstalterna i första hand skulle
svara för analysmaterialet från sina resp. verksamhetsdistrikt.

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln (punkt 105) har departementschefen
dels avstyrkt lantbruksstyrelsens hemställan, att understödet åt de
lokala lantbrukskemiska kontrollstationerna måtte höjas med 5 000 kr. till
40 000 kr., dels ock (punkt 97) tillstyrkt, att statens centrala frökontrollanstalt
måtte anvisas ett belopp av 40 000 kr. för anskaffande av för fetthaltsanalysering
av oljeväxtfrö erforderlig utrustning. Båda dessa förslag äro ur de lantbrukskemiska
kontrollstationernas synpunkt mycket nedslående, och mot det
senare kan riktas flera vägande invändningar.

Såsom departementschefen anför, höra ifrågavarande fetthaltsbestämningar
närmast till de kemiska anstalternas verksamhetsområde. I Kungl. Ma-j:ts instruktion
för statens centrala frökontrollanstalt av den 3 februari 1939 (nr 71)
anges under § 3, vilka arbetsuppgifter som åvila denna anstalt. Såvitt vi kunnat
finna, torde kemisk analys av ifrågavarande art icke kunna räknas som en
arbetsuppgift för centrala frökontrollanstalten. Skulle en så vid tolkning av
gällande instruktioner vara möjlig, så skulle detta innebära, att fältet låge
öppet för en icke önskvärd konkurrens mellan olika typer av statliga och statsunderstödda
analysanstalter, vilket å sin sida skulle medföra en dubbelorganisation
och eu dubbelbesättning med kvalificerad personal, som på lång sikt måste
bli synnerligen irrationell.

Tillspord lokal kontrollstation har i detta fall skriftligen åtagit sig att utföra
det analysarbete, som ifrågasatts för centrala frökontrollanstalten, efter samma
taxa som denna anstalt och utan att ifrågasätta något statligt utrustningsanslag.
En överflyttning av detta analysarbete till lokal lantbrukskemisk kontrollstation
innebär därför en besparing för statsverket med 40 000 kr.

Förhållandet mellan här aktuella lokala resp. centrala analysanstalter belyser
på ett drastiskt sätt den nuvarande situationen, där det från alla håll talas om
önskvärdheten av decentralisering, samtidigt som en fortsatt centralisering sker.
Från 1940 till 1956 ha anslagen i statsverkspropositionen till landets fem lokala
lantbrukskemiska kontrollstationer ändrats från 27 000 kr. till 35 000 kr. och
anslaget till lokala frökontrollanstalter från år 1940 indragits. Samtidigt ha
anslagen till motsvarande centrala anstalter (avlönings- och omkostnadsanslag
tillsammans) höjts från 458 500 resp. 70 900 kr. till 2 408 600 resp. 417 000 kr.
Även om man tolkar dessa siffror ytterst försiktigt och med full vetskap om att
de centrala anstalterna i viss utsträckning ha viktiga, kostnadskrävande uppgifter
utöver den kommersiella analysverksamheten, så ge dock siffrorna en nog
så drastisk bild av de senaste årtiondenas absoluta frånvaro av intresse för den
lokala verksamhetens vidareutveckling och den starka strävan mot ytterligare

14 Motioner i Andra kammaren, nr 191 år 1956

centralisering. Det aktuella anslagsäskandet Utgör ett nytt léd i denna centraliseringssträvan.

Med anledning av vad vi sålunda anfört få vi hemställa,

att riksdagen för budgetåret 1956/57 under nionde huvudtiteln
måtte besluta

dels att höja anslaget under punkt 105, Understöd åt lokala
lantbrukskemiska kontrollstationer, med 5 000 kronor till
40 000 kronor,

dels ock minska anslaget under punkt 97, Befrämjande av
fröodlingen m. m.: Statens centrala frökontrollanstalt: Omkostnader,
med 40 000 kronor till 596 400 kronor.

Stockholm den 24 januari 1956

Gust. Nilsson
i Göingegården

Märta Boman

Sven Svensson

i Krokstorp

Erik Magnusson