Motioner i Andra kammaren. Nr 1(>8

Motion 1912:168 Andra kammaren

kammare
Andra kammaren
riksdag
tvåkammaren
session
lagtima
Antal sidor
5

Motioner i Andra kammaren. Nr 1(>8,

3

Nr 160.

Af herr Lundell m. fl., om höjning af statsunderstödet till vissa
enskilda läroanstalter.

Enligt nådiga kungörelsen af 29 okt. 1909 ang. statsunderstöd åt
enskilda läroanstalter m. in., hvilken kungörelse i sin ordning grundar sig
på beslut af samma års riksdag, kan till 8-klassig flickskola utgå statsunderstöd
med högst 5,200 kr. årligen, samt därjämte till undervisning
i huslig ekonomi högst 1,000 kr., allt under förutsättning att kommun
eller enskilda donatorer till skolans uppehållande lämna ett bidrag, hvars värde
för år räknadt uppgår till minst samma belopp som statsunderstödet. Är
skolan förbunden med ett 3-årigt gymnasium, kan understödet — under
förutsättning af motsvarande bidrag från kommunen eller enskilda donatorer
— ökas med 2,000 kr. I båda fallen skola därjämte kommun eller
enskilda donatorer på visst föreskrifvet sätt bidraga till ålderstillägg och
pensionering.

Med bortseende från sist nämnda bidrag skall alltså ett gymnasium vid
8-klassig flickskola utom inflytande terminsafgifter kunna påräkna ett understöd
af 4,000 kr., hälften af statsmedel. Under läsåret 1910—1911 funnos
gymnasier förenade med 10 flickskolor, nämligen 5 i Stockholm och ett i
hvardera af städerna Göteborg, Hälsingborg, Lund, Malmö och Uppsala.
En del af dem ha 3, en del 4 »ringar» eller årsklasser. Lärjungarnas antal
var 518, däraf i öfverstå ringen 133. Har gymnasiet 3 ringar, är det
byggdt på 7:de klassen; har det 4, är det byggdt på 6:te klassen. T båda
fallen om fattar kursen till studentexamen efter de förberedande klasserna

4

Motioner i Andra hammaren, Nr 168.

10 år. Att studentexamen af flickor likaväl som af gossar kan afläggas
på 9 år, visa emellertid vissa högre samskolor.

Utöfver de 8 klasserna finnas vid några få skolor en »husmoderskurs»
(i regel med undervisning blott i matlagning) eller en kurs som förbereder
till inträde vid högre lärarinneseminarium eller annan läroanstalt.
För flickor, som utöfver de 8 klasserna önska fortsätta sina studier, finnes
emellertid i regel ingen annan utväg än att taga studentexamen. Yi ha
ingen anledning att här ingå på frågan, huruvida det från samhällets
synpunkt är önskvärdt, att ett större antal flickor ta studentexamen. Det
synes oss i alla händelser vara önskvärdt, att äfven andra utvägar öppnas,
särskildt önskvärdt, att möjlighet beredes till fortsatta studier för unga
kvinnor i sådana ämnen, som mera direkt sammanhänga med kvinnans
uppgifter inom familjen och hemmet, som maka och moder.

Från olika håll ha under senaste tid förslag framställts till en öfverbyggnad
på den 8-klassiga flickskolan af annat slag än de fortsättningskurser,
som vid några sådana skolor redan finnas, med en förening af
teoretiska och praktiska ämnen, gående i viss mån utanför ramen af hittillsvarande
skolstudier. I den påtänkta nya skolafdelningens läroplan skulle
sålunda ingå på den praktiska sidan: en omfattande kurs i barnavård, såväl
den fysiska vården af spädbarn (i ett mindre barnhem) som öfning i
att handleda barn och leda deras uppfostran under den tidigare uppväxten
(»Kindergarten»-arbeten) samt sjukvård (i något mindre sjukhem). Därtill
skulle efter omständigheterna kunna fogas sömnad, väfning eller matlagning.
Bland de teoretiska ämnena nämnas särskildt dels psykologi och etik med tilllämpning
på uppfostran, dels hälsolära utöfver hvad på tidigare stadier
kunnat meddelas, dels slutligen ekonomisk samhällslära, ett ämne som för
vår tid måste anses synnerligen viktigt, men för hvilket lärjungarna knappast
på ett tidigare ålder sstadium kunna anses mogna. Äfven sådana partier
af gällande rätt, som mera omedelbart beröra kvinnorna, kunde ingå i
undervisningen. Undervisningen skulle för öfrigt drifvas icke genom läxor
och förhör, utan under friare former, och särskildt skulle eleverna vänjas
vid att för sina studier begagna böcker utom de egentliga lärobokskompendierna.

Eu sådan öfverbyggnad, äfven om den blott omfattar ett år, är emellertid
förenad med kostnader, som ej kunna tänkas betäckta blott genom terminsafgifter.
Då staten för gymnasiet lämnar särskildt understöd, bör sådant
lämnas äfven för en därmed delvis jämlöpande bildningslinje, som icke leder
till studentexamen, men som för samhället ingalunda kan anses vara åt

Motioner i Andra kammaren, Nr 168.

o

mindre vikt ocli intresse. Ett statsunderstöd af 667 kr. för en årsafdelning
skulle motsvara hvad som enligt gällande bestämmelser kan tilldelas
ett gymnasium (motsvarar 2,000 kr. för gymnasium med 3 ringar). Härvid
är emellertid att observera, att den undervisning i praktiska ämnen,

som skulle ingå i den planerade öfverbyggnaden, naturligtvis blir relativt

dyr. Det torde därför vara rättvist och billigt, att statsanslaget för den
nya afdelningen sättes till 1,000 kr. att utgå på samma villkor som statsunderstöd
till högre flickskolor i öfrigt, d. v. s. under förutsättning bl. a.
att kommun eller enskilda donatorer bidraga med samma belopp.

Enligt ofvan anförda nådiga kungörelse af 29 okt. 1909 utgår vidare

statsunderstöd till högre goss- och samskolor med högst 9,000 kr. för det

skolstadium, som motsvarar realskolan, och 6,000 för det som motsvarar
gymnasiet. Dessa belopp kunna ökas med 2,000 kr. för hvartdera stadiet
till läroverk som i större omfattning anlitar manliga lärarekrafter, och enligt
nådig framställning till innevarande Eiksdag (statsverkspropos. 8:de
hufvudtiteln, s. 173—185) skulle, om densamma vinner Riksdagens bifall,
särskildt understöd kunna lämnas för undervisning i vissa, praktiska ämnen
(för huslig ekonomi högst 1,500, för slöjd och därmed jämförliga ämnen
högst 2,000 kr.).

Af de 6 högre samskolor, som f. n. åtnjuta statsunderstöd, ha nu ej
mindre än 5 (Sofi Almquists och Whitlockska skolan i Stockholm, Djursholms
samskola, Uppsala enskilda läroverk och Göteborgs samskola) för
flickor, som icke önska taga studentexamen, bredvid gymnasiet en 7 :de och
8:de klass, paralella med flickskolornas kl. 7 och 8. Att dessa läroverk,
utan att därtill vara genom villkoren för åtnjutet statsanslag förbundna
och utan att för dessa klasser åtnjuta något särskildt statsunderstöd, med
icke obetydliga kostnader uppehålla två fiickskoleklasser, synes oss vara värdt
särskildt erkännande, helst som de (alla utom ett enda) därjämte ha fullständigt
gymnasium på både latin- och reallinje. Nu föreligger naturligtvis
för dessa samskolors flickskolelinje samma önskemål i fråga om en öfverbyggnad
utöfver 8:de klassen som vid flickskolorna. Och en sådan öfverbyggnad
är här så mycket mera önskvärd, som flickskolelinjen med sin
kortare kurs i jämförelse med gymnasieringarna både för föräldrar och
lärjungar lätteligen ter sig som någonting mindrevärdigt och oafslutadt,
under det att de två klasserna i själfva verket representera en annan
bildningslinje med mera utpräglad syftning åt kvinnans specifika uppgifter
i samhället och den kulturella utvecklingen. Styrelserna för två af dessa
högre samskolor ha också redan planerat eller fattat beslut om inrättande

6

Motioner i Andra hammaren, Nr 168.

af en teoretisk-praktisk öfverbyggnad på flickskolelinjen just af det slag,
som vi ofvan refererat. Det vore af så mycket större vikt att staten bär
trädde till med ekonomisk bjälp, som redan de två befintliga extraklasserna
naturligtvis betänkligt tynga dessa läroverks budget.

Yid beräkningen af understödsbeloppet för högre samskolor bör hänsyn
dessutom tagas till att för statsunderstöd till dessa skolor icke fordras
motsvarande bidrag från kommun eller enskilda, detta emedan de anses ha
mindre lokalt än allmänt pedagogiskt intresse. Ett särskildt statsunderstöd
till högre samskolor å 2,000 kr. skulle sålunda motsvara det understöd
till en teoretisk-praktisk öfverbyggnad utöfver 8:de klassen, som vi ofvan
angifvit som önskvärdt för flickskolan.

Särskildt statsunderstöd för nu ifrågavarande utvidgning af den högre
flickskolans och samskolans program skulle för dessa läroverk och deras
lärjungar ha icke blott ekonomisk betydelse: det skulle också för föräldrar
och för den kvinnliga ungdomen markera, att staten intresserar sig för en
på specifikt kvinnliga uppgifter riktad högre kvinnobildning icke mindre än
för utbildning af kvinnliga studenter.

Sedan Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition föreslagit en höjning
af anslaget till högre flickskolor med 25,000 kr. (från 375,000 till 400,000
kr.) och af anslaget till högre goss- och samskolor med 50,000 kr. (från
120,000 till 170,000 kr.), torde — under förutsättning att dessa förhöjningar
vinna Eiksdagens bifall -—- någon ytterligare förhöjning med hänsyn till
ofvan uttalade önskemål icke för den närmaste tiden vara behöflig. Det
kan nämligen antagas som säkert, att en sådan öfverbyggnad, som vi
åsyfta, till en början blott kommer till stånd vid några få skolor. Och
då saken är så pass ny, är det t. o. m. önskvärdt, att erfarenhet förut
samlas vid några få skolor, innan man tänker på ett allmännare upprättande
af en sådan skolafdelning. Det bör tillkomma Kungl. Maj:t att
närmare pröfva, i hvilken omfattning understöd inom angifna gränser lämpligen
bör lämnas.

På grund af hvad sålunda anförts, hemställa vi,

att Eiksdagen ville för sin del besluta, att i
nådiga kungörelsen af 29 okt. 1909 angående statsunderstöd
åt enskilda läroanstalter m. m. första
stycket af p. D 7 må i slutet erhålla följande lydelse:
»hvarjämte skolan må kunna erhålla ett sär•
■ '' skildt understöd till undervisning i huslig ekonomi ej

Motioner i Andra kammaren, Nr 168.

öfverstigande 1,000 kr. samt, därest skolan utaf ve)'' det
bestämda antalet årsklasser kar en öfverbyggnad med
teoretisk och praktisk undervisning i för kvinnans verksamhet
inom familj och hem särskildt viktiga ämnen,
ytterligare 1,000 kr.»,

att i samma kungörelse p. E 5 må, med anslutning
till den formulering, som gifvits åt samma punkt
i årets statsverksproposition under 8:e hufvud titeln p.
37, s. 185, i slutet erhålla följande lydelse: »hvarjämte
särskildt understöd må kunna tillkomma dels,
enligt de närmare föreskrifter Kungl. Maj:t äger meddela,
läroverk, som i större omfattning anlitar manliga
lärarekrafter, dels samskola, som bredvid gymnasiet äger
en särskildt för flickor af sedd linje, motsvarande flickskolornas
två öfverstå klasser, och utöfver dem en öfverbyggnad
med teoretisk och praktisk undervisning i för
kvinnans verksamhet inom familj och hem särskildt viktiga
ämnen, intill ett belopp af 2,000 kr., dels ock, på
sätt p. 6 närmare angifver, läroverk, som uppehåller på
ändamålsenligt sätt anordnad undervisning i särskildt
praktiska ämnen».

Stockholm den 26 januari 1912.

P. O. Lundcll.

O. Alfr. Berg, Stabv. Paul Hellström.

Stockholm 1912. Tryckeri A.-B. Skandia.

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket