Motioner i Andra kammaren, Nr 183

Motion 1912:183 Andra kammaren

Motioner i Andra kammaren, Nr 183.

1

* Nr 183.

Af herr Byström, om anslag af 150,000 kronor till pristäflan
för åstadkommande af en icke berusande, men närande,
välsmakande, hållbar och hälsosam dryck.

Nykterhetsverksamheten har hittills i allmänhet bedrifvits mera i
negativ än positiv riktning. Oftare har man funnit i nykterhetsföredrag
och nykterhetsskrifter uttryck sådana som: »Gå ej på källaren!» »Ned
med krogarna!» eller »Låt glaset stå!» »Bort med rusdryckerna!» än man
funnit förslag på propra och goda restauranger och välskötta spisställen,
som kunnat ersätta källrarna och krogarna, eller anvisning på närande,
välsmakande och hälsosamma drycker, som kunna ersätta rusgifvande drycker
för sådana, som icke kunna nöja sig allenast med de härliga dryckerna: vatten
och mjölk. En ändring till ett bättre har emellertid under senare åren
börjat inträda. Så hafva ej få utmärkta restauranger och goda spisställen,
där ej rusdrycker serveras, upprättats på en hel del platser. Äfven vackra
försök att åstadkomma icke berusande eller alkoholfria drycker hafva gjorts.
Det finnes sådana på malt bryggda drycker med en mängd olika namn,
eller sådana gjorda på frukt eller bär, såsom pomril, cidril, enbärsdricka,
gravensteiner, rosenhäger m. fl. eller på annat sätt tillverkade, såsom lemonader,
sockerdricka, vichyvatten etc. Men själfva lösningen af spörsmålet
att få ett närande, välsmakande, hållbart och hälsosamt måltidsdricka, som
på fullaste allvar kunde upptaga konkurrensen med t. ex. ölet, synes mig
ännu ej vara löst. Knappast skulle något så kunna motverka den i oroväckande
grad förekommande ölkonsumtionen som ett här åsyftadt godt
dricka, om nämligen det också kunde tillverkas till ett sådant pris, att det
ej ställde sig för dyrt. Hvad beträffar en dryck på malt, skulle ju saken
i någon mån främjas, om man ändrade skattesystemet, så att man lade
Bihang till Biksdagens protokoll 1912. 4 samt. 65 käft. (Nr 183—188). 1

2

Motioner i Andra kammaren, Nr 183.

skatten på alkoholhalten i den färdiga varan i stället för på råämnet.
Därigenom skulle tillverkarna mera beflita sig om att få drycken maltstark
och alkoholsvag så långt detta låter sig göra. Detta framhölls redan i en
reservation till maltskattekommitténs betänkande af år 1902. De svårigheter
i fråga om kontrollen, som då ansågos vara förenade därmed, gjorde,
att det ej lagstadgades i enlighet med denna reservations förslag.

Nu möter man en stor svårighet och det är, att ju mera maltstark
en dryck är, desto mera alkoholhaltig kan den blifva. Åtskilliga uppfinningar
ha emellertid gjorts för att söka hindra detta senare. Men problemet
är ännu ej fullt löst.

I fråga om att kunna bereda icke berusande drycker af frukt och
bär är säkerligen ännu också mycket att göra. Ett steg i rätt riktning
har tagits genom tillkomsten af pomril, som, då den rätt tillverkas, fyller
en plats på hithörande område.

Det synes mig emellertid, som om man borde uppmuntra till försök
att åstadkomma en dryck eller drycker, som i sitt slag bättre än förut
nämnda kunde fylla »ett länge kändt behof», som termen lyder. Ett
verkligen godt dricka är ock behöfligt, hvilken nykterhetslagstiftning man
än må komma till i framtiden. Skola rusdryckerna finnas kvar, behöfs
en god, icke berusande dryck för att i sin mån hämma rusdryckskonsumtionen.
Blir det rusdrycksförbud, så behöfves en god ersättningsdryck för
hvad de törstande anse sig hafva förlorat.

En väg, på hvilken man skulle kunna skalfa fram en god dryck,
anser jag vara att utställa en pristäflan och då sätta prisen så pass höga,
att det verkligen lockade vederbörande till verkliga försök att åstadkomma,
såsom redan sagts, en icke berusande, men närande, välsmakande, hållbar
och hälsosam dryck. Härvid kunde utsättas tre pris: ett å 75,000 kronor,
ett å 50,000 kronor och ett å 25,000 kronor. Det kan ju vara möjligt,
att flera förslag inkomma och att mer än eu uppfinnare bör få pris eller
ock att ingen ansetts ha gjort sig berättigad till första priset, men väl till
något af de andra två. 150,000 kronor är en stor summa, men skulle
man möjligen med den vinna det mål, som afses, kan man väl säga, att
det vore väl använda penningar.

Att på detta sätt från statens sida utlysa en pristäflan, kan förefalla
mången ovanligt. Det är dock icke någon alldeles främmande sak. I
förening med 1855 års rusdrycks- eller nykterhetslagstiftning framkom ett
förslag om pristäflan. Det gällde visserligen icke själfva drycken, utan en

Motioner i Andra kammaren, Nr 183. 3

kontrollapparat vid dryckernas tillverkning. Men ett slags pristäflan var
det i alla fall.

I fråga om hvem, som skall vara prisnämnd eller afgöra, om en dryck,
som möjligen föreslås, är god eller icke, har jag tänkt mig, att Kungl.
Maj:t skulle kunna använda antingen kungl. kontrollstyrelsen, som ju har
att kontrollera dryckesvaror, eller medicinalstyrelsen, som äfven bör kunna
bedöma en sådan sak, eller också en för ändamålet särskildt af Kungl. Maj:t
utsedd nämnd af sakkunniga.

* På grund af hvad jag nu anfört, vågar jag vördsamt anhålla,

att Eiksdagen ville besluta att på extra stat för
år 1913 bevilja 150,000 kronor att af Kungl. Maj:t
användas för det i denna motion angifna ändamålet.

Stockholm den 26 januari 1912.

J. Byström.