Motioner i Andra kammaren, Nr 173

Motion 1940:173 Andra kammaren

Motioner i Andra kammaren, Nr 173.

5

Nr 173.

Av herr Hagberg i Malmö, örn vissa ändringar i gällande tullsatser
för råglas.

Tulltaxeringen av vissa glassorter och glasvaror är enligt gällande tulltaxa
mindre tillfredsställande ur den svenska glasindustriens synpunkt. Råglas,
gjutet i skivor, även med kantslipning, är jämte vissa andra varor belagt med
en tull av 6 kronor för 100 kg (stat. nr 1292; tulltaxenr 699). Arbeten av råglas,
som icke äro särskilt nämnda, draga en tull av 30 kronor för 100 kg
(stat. nr 1293; tulltaxenr 700). Av dessa bestämmelser jämte den praxis, som
tillämpas vid tulltaxeringen av hithörande varuslag, blir följden, att vissa av
dessa hänföras till stat. nr 1292 och beläggas med den lägre tullen, 6 kronor
för 100 kg, oaktat de blivit föremål för sådan bearbetning, att de rätteligen
borde betraktas såsom arbeten av råglas och således draga den högre tullen,
30 kronor för 100 kg. Detta är särskilt fallet med råglasskivor, som försetts
med helt matt yta eller med kantslipning, råglasskivor med kröjslad (huggen)
kant samt råglasskivor med blank, »grad» kant (polerade råglasskivor).

Att märka är att enligt av kungl, generaltullstyrelsen meddelad upplysning
rörande tullbehandlingen råglasskivor, som försetts med hål, skola
draga den högre tullen, liksom också råglasskivor »med blank rand å i övrigt
matt yta». Den förädling, som en råglasskiva undergått genom något
av dessa förfaranden, kan icke alls jämföras med den betydligt längre gående
bearbetning, som särskilt kröjsling eller polering innebär. Hålslagningen utföres
med maskin; blank rand å en i övrigt matt yta åstadkommes på ett
mycket enkelt sätt, nämligen så att en schablon anbringas på den del av
ytan, som skall behållas blank. Kröjsling däremot utföres för hand; polering
är en ganska tidsödande procedur, som består av flera olika arbetsoperationer.
För en rättvis avvägning av tullskyddet erfordras därför, att råglasskivor,
som bearbetats på något av de sätt, som i föregående stycke angivits,
vid tullbehandlingen jämställas med råglasskivor med hål, resp. sådana skivor
med blank rand å i övrigt matt yta. Detta skulle praktiskt taget innebära,
att till stat. nr 1292 skulle hänföras — förutom övriga varuslag — endast
råglas utan vidare bearbetning.

På senare tid har det blivit allt vanligare, att glas för belysnings- och
andra ändamål av råglas förses med slipning, etsning eller annan dekorering.
Beträffande »glas- och emaljvaror, ej särskilt nämnda» är en högre
tullsats fastställd för varor, som undergått dylik behandling (stat. nr 1315/16,
tulltaxenr 719), än för andra glasvaror. En motsvarande differentiering av
tullen måste anses fullt motiverad även för arbeten av råglas. Slipat, etsat

6

Motioner i Andra kammaren, Nr 173.

eller på liknande sätt dekorerat råglas synes därför böra falla under förenämnda
stat. nr 1315/1316.

Med stöd av vad ovan anförts får jag hemställa,

att riksdagen måtte besluta sådan ändring av tulltaxan,
att till tulltaxenummer 699 måtte hänföras, förutom vissa
andra glassorter, endast »råglas gjutet i skivor utan vidare
bearbetning»; samt

att arbeten av råglas, vilka undergått slipning, etsning eller
annan i tulltaxenummer 719 omnämnd dekorering, upptagas
under sagda tulltaxenummer.

Stockholm den 23 januari 1940.

Erik Hagberg.