Motioner i Andra kammaren, nr 170 (Motion 1953:170 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, nr 170.

Nr 170.

Av fröken Höjer m. fl., angående den praktiska utbildningen
för distriktssköterskor.

Å sidan 171 i statsverkspropositionens bil. 13: Elfte huvudtiteln framför
statens institut för folkhälsan förslag till förbättring av distriktssköterskornas
praktiska utbildning.

Den nuvarande utbildningen äger rum på följande sätt:

3 månaders teoretisk undervisning,

3 månaders praktisk undervisning, som sker:

4 veckor på barnavårdscentral,

3 veckor på distriktsdispensär,

3 veckor hos skolsköterska vid folkskolor,

2 veckor hos bostadsinspektör.

Praktiken försiggår över hela landet, varför skolans ledning ej har någon
personlig kontakt med eleverna eller deras lärarinnor — sjuksköterskor vid
de olika institutionerna.

Redan år 1947 begärde institutet att få inrätta ett praktiskt utbildningsdistrikt
i Tureberg, vilket förslag alltjämt ej föranlett åtgärd. Förslaget innebar
uppförande av hälsogård och anställande av särskild chefsläkare
(arvodestjänst), föreståndare och biträdande föreståndare (heltidsanställda).
På grund av att turebergsdistriktet alltmer erhållit stadskaraktär,
har det ej längre ansetts lämpligt att förlägga den praktiska utbildningen
till detta distrikt. Institutet föreslår nu i stället att eleverna utplaceras hos
disriktssköterskor i Uppsala och Södermanlands läns landsting. Förslaget
har i denna utformning av medicinalstyrelsen och vederbörande huvudmän
tillstyrkts. Det innebär, att den ledande personalen för praktiken nu reduceras
till en föreståndare i Ce 21 och att hälsogård ej behöver uppföras.

Departementschefen finner styrelsens förslag till omorganisation av den
nuvarande praktiska utbildningen av distriktssköterskor i och för sig förtjänt
att tagas i övervägande men anser sig ej för närvarande kunna tillstyrka
det.

Årets riksdag avser att behandla frågan om allmän sjukförsäkring. Propositionen
väntas ej upptaga något av de vilande förslagen till förebyggande
verksamhet. Trängseln på sjukhus av olika typ är som regel så stor, att även
de sjuka, som skulle behöva anstaltsvård, måste skötas i hemmen av brist
på plats. Detta har aktualiserat behovet av sjukvårdspersonal för den öppna
vården. De inom denna tjänstgörande distriktssköterskorna har fått arbetet
inom denna del av sin verksamhet kraftigt utökat. För att den grundläggande
uppgiften — hälsovården — skall kunna fullföljas är det av stor

Motioner i Andra kammaren, nr 170.

betydelse, att blivande distriktssköterska blir väl insatt i dels organisationen
av arbetet dels hur hon skall kunna få kontakt med olika myndigheter m. m.
under den korta praktiktiden. Institutet finner det nu gällande systemet att
för praktik placera eleverna hos sjuksköterskor i större samhällen med
endast en gren av verksamheten, t. ex. skolhälsovården, föga ändamålsenligt
för den fortsatta verksamheten.

Det gäller här en utgift för en föreståndare i Ce 21—13 164 kronor i årslön.
I utbyte får man en rad för sitt arbete bättre rustade befattningshavare,
som härigenom har större möjligheter att bringa allmänheten den akuta
hjälp de inom sjukvården behöver utan att den väsentligaste arbetsuppgiften
— hälsovården — åsidosättes.

Undertecknade föreslår,

att riksdagen måtte besluta i enlighet med den av statens
institut för folkhälsan föreslagna förbättringen av distriktssköterskornas
praktiska utbildning;
samt att medel härtill måtte beviljas.

Stockholm den 24 januari 1953.

Gerda Höjer. Edith Liljedahl. Olaus Nyberg.