Motioner i Andra kammaren, nr 162

Motion 1944:162 Andra kammaren

Motioner i Andra kammaren, nr 162.

1

Nr 162.

Av herr Hedlund i Östersund och fru Västberg, angående
utredning om rätt för sinnessjuka och sinnesslöa
att i särskilda fall efter verkställd sterilisering
ingå äktenskap.

I 2 kap. 5 § giftennålsbalken stadgas, att den som är sinnessjuk eller
sinnesslö ej må träda i äktenskap. Detta äktenskapshinder är, i motsats
till vissa andra i lagen upptagna hinder mot äktenskap, indispensabelt.
För den sinnessjuke och sinnesslöe finns överhuvud taget ingen möjlighet
att ingå äktenskap. Grunden till förbudet är uppenbarligen i
främsta rummet, att man velat hindra de sinnessjuka och sinnesslöa
från att sätta barn till världen. Frågan örn rätt för sinnessjuka och
sinnesslöa att ingå äktenskap har emellertid efter tillkomsten av lagen
den 23 maj 1941 örn sterilisering kommit i ett helt nytt läge. Enligt 1 §
sagda lag må bl. a. person som med skäl kan antagas komma att genom
arvsanlag på avkomlingar överföra sinnessjukdom eller sinnesslöhet
steriliseras, såvida han samtyckt därtill. Detsamma gäller i fråga örn
den som på grund av sinnessjukdom eller sinnesslöhet prövas vara för
framtiden uppenbart olämplig att handhava vårdnaden om barn. I 2 §
steriliseringslagen stadgas, att örn någon, som må steriliseras enligt
lagen, på grund av rubbad själsverksamhet saknar förmåga att lämna
giltigt samtycke till åtgärden, han må steriliseras ändå att han ej samtyckt
därtill. Någon möjlighet att i sistnämnda fall framtvinga en
steriliseringsoperation mot den sjukes vilja finnes emellertid icke.

Vi slå nu inför den situationen, att en sinnessjuk eller sinnesslö icke
får ingå äktenskap ens örn han underkastat sig sterilisering. Åtskilliga
av dessa sjuka äro emellertid relativt samvetsgranna, trofasta och
samhällsdugliga personer, ehuru de naturligtvis ofta samtidigt äro
korttänkta och omdömcslösa. De kunna icke så sällan försörja sig i
något enkelt yrke. Detta gäller särskilt en icke så liten grupp av de
sinnesslöa. Ofta fästa de sig på ett fullt normalt sätt vid en person av
det motsatta könet och önska gifta sig. Någon möjlighet härtill finns
likväl icke ens för det fall, att båda kontrahenterna eller endera av
dem låter sterilisera sig, så att de ej kunna få några barn. På denna
punkt synes en ändring av lagen böra komma till stånd. Det är grymt
och meningslöst att beröva de sjuka de lyckornejligheter, som äktenskapet
även för dem kan innebära. Det ifrågavarande äktenskapshindret
framstår såsom särskilt irrationellt, örn man betänker, att
lagstiftningen icke kunnat förhindra, att de sinnessjuka och sinnesslöa

It i ha na till riksdagens protokoll 19''ti. ^ sami. Nr 162—167. I

2

Motioner i.Andra kammaren, nr 162.

i stor omfattning sätta utomäktenskapliga barn till världen. Det synes
därför böra övervägas, huruvida icke äktenskapshindfet för sinnessjuka
och sinnesslöa bör göras dispensabelt. Förutsättning för dispens
synes böra vara icke blott att endera eller båda kontrahenterna underkastat
sig sterilisering utan också att den sjuke står relativt högt och
visat en god social anpassning. Lämpligast synes vara att möjlighet att
bevilja dispens i dylika fall tillägges Kungl. Majit, sedan yttrande i
ärendet inhämtats från medicinalstyrelsen. Det kan erinras örn att
det enligt dansk lag finns möjlighet för Konungen eller den han bemyndigar
alt efter retskegeraadets hörande tillåta sinnessjuk att ingå äktenskap.
Den ifrågasatta lagändringen torde emellertid böra föregås av
utredning i vanlig ordning. Därvid bör jämväl undei’sökas i vad mån
särskilda bestämmelser i nu förevarande fall kunna vara erforderliga
i fråga örn äktenskapets civilrättsliga verkningar, makarnas underhållsskyldighet
mot varandra o. s. v.

Det kan tilläggas, att den föreslagna dispensmöjligheten skulle
erbjuda ett lämpligt påtryckningsmedel för att få de sinnessjuka och
sinnesslöa att gå med på sterilisering. Härigenom skulle kunna vinnas
en önskvärd effektivisering av steriliseringslagstiftningen.

Med hänvisning till vad som sålunda anförts tillåta vi oss hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla
örn utredning angående rätt för sinnessjuka och
sinnesslöa att i särskilda fall efter verkställd sterilisering
ingå äktenskap ävensom framläggande för riksdagen av
de förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Slockholm den 15 januari 1944.

Verner Hedlund.

Disa Västberg.