Motioner i Andra kammaren, Nr 138 (Motion 1926:138 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, Nr 138.

Xr 138.

Av herr All(lerSSOIl i Grimbo, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition, nr 10, angående lindring i arrendevillkoren för
vissa arrendator er av kronans jordbruksdomäner.

.Med anledning av den kungl. propositionen nr 10 torde det visa sig
nödvändigt att noga överväga och fastställa de normer, som skola vara grundläggande
för bedömandet av en så kinkig sak som den nu föreslagna arrendelindringen.

Det erbjuder sig da självmant en erinran om tiden, som gjorts gällande
för att komma under prövning, och man bär stannat vid »att arrendeavtalet
slutits under något av åren 1917—1921». Objektivt bedömt, bör det väl
ändå ej vara beroende av rena tillfälligheten, när kontraktet underskrivits,
utan fastmer att arrendet omfattar viss tidrymd av nedåtgående konjunktur,
som bör vara det avgörande. Den korta tid, som står till buds för
motions avgivande, medger ej att nu insamla belysande exempel härpå från
landets olika delar, men för att taga exempel ur handlingarna, så erbjuder
sig ett sådant från Södermanlands län. Av de mest behjärtansvärda fallen
därstädes nämner domänintendenten 2, näml. Övernäs i Gissberga socken,
2 mil från Eskilstuna, och St. kungsladugården i Nikolai socken, 1 km.
från Nyköping. Det förra kontraktet är daterat den 16 dec. 1921 och
expedierades från domänstyrelsen den 24 jan. 1922 samt gäller tiden 1923—
1943, och skulle sålunda vara berättigat att komma under prövning. Det
andra, som är daterat den 7 april 1922, expedierat den 9 maj 1922, gäller
för tiden 1923''—1933, men skulle ej vara berättigat till omprövning. Arrendeförslagen,
som av vederbörande uppskattningsnämnd upprättades 1920,
beräknades efter så höga medelvärden för åker som kr. 42 : 30'' pr hektar för
det förstnämnda och 51 kr. i medeltal pr hektar för det sistnämnda.

Då arrendena i fråga börja samma tid och båda fylla villkoret att den
14 mars 1926 av arrendetiden kvarstå minst 3 år, så syne© det vara i sin
ordning, att båda finge samma behandling. Att det ena kontraktet hann
att bli färdigt hos myndigheterna 1/4 år tidigare än det andra, borde ej
ställa sakerna i olika kategorier. Liknande exempel torde säkert kunna
mångfaldigas.

Kortast uttryckt synes man vinna det avsedda syftet med att som villkor
fordra, att arrendeavtalet slutits något av åren 1917—1922, då man i
verkligheten kan få med alla de ömmande fallen. Om möjligt hör en sådan,
eljest uppkommande orättvisa bringas ur världen.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 4 samt. 25 käft. (Nr 138—146J

Motioner i Andra kammaren, Nr 138.

Skulle riksdagen gå med på en sådan tanke, så torde vid en kommande
behandling av arrendeförordningen om ecklesiastika boställen motsvarande
ändring av utskottet vidtagas även där.

Jag hemställer alltså att i förslaget till allmänna grunder till lindring i
arrendevillkoren för vissa arrendatorer av kronans jordbruksdomäner riksdagen
måtte vidtaga den ändring

att 1 § erhåller följande lydelse:

Är kronoegendom — — — •— under förutsättning att
arrendeavtalet slutits under något av åren 1917—1922 att
----i god hävd.

Stockholm den 20 januari 1926.

Herman Andersson.