Motioner i Andra kammaren, nr 12b år 1963 (Motion 1963:124 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, nr 12b år 1963

Nr 124

Av herr Antonsson m. fl., om en årlig redovisning rörande forskningen
och forskningsanslagen.

Det råder allmän enighet om den stora betydelse den vetenskapliga forskningen
har i samhällsutvecklingen. De genomgripande förändringar vårt
samhälle genomgått t. ex. det senaste halvseklet är i stor utsträckning betingade
av resultat från den vetenskapliga forskningen eller motsvarande
metodiska sökande. Man är allmänt ense om att forskningens roll kommer
att bli ännu mera betydande i den framtida utvecklingen.

I insikt om bl. a. de ovanberörda sammanhangen har statsmakterna i
ökad utsträckning intresserat sig för forskningen. På senare tid har detta
främst tagit sig uttryck i ökade forskningsanslag. Dessa har varit nödvändiga
dels emedan ökade resurser krävs om vårt lands forskning skall få
tillfredsställande utveckling och omfattning, dels emedan stödet till forskningen
genom donationer och mecenatskap minskat i betydelse. Härutöver
bör naturligtvis nämnas de stora forskningsbefrämjande insatser som göres
från näringslivets sida.

Det är givetvis angeläget att riksdagen i sina beslut på bästa sätt främjar
forskningen. Allmänt sett måste också sägas att riksdagen intagit en otvetydligt
positiv attityd i det avseendet. Man måste emellertid uppmärksamma
att underlaget för riksdagens ställningstaganden rörande forskningen är
synnerligen bristfälligt. Anslagen till forskningen äskas nästan uteslutande
i statsverkspropositionen. I denna är de emellertid uppdelade på en mängd
olika delposter, främst anslag till forskningsråd, till olika akademiska lärosäten
och deras fakulteter och till vissa institutioner vars verksamhet omfattar
jämväl forskning. Det torde inte behövas någon uppräkning eller
exemplifiering av den mängd anslagsposter som berör forskningen för att
belysa hur svåröverskådlig statsverkspropositionen är i detta avseende.

Dessa förhållanden är otillfredsställande, inte minst ur principiell synpunkt.
Vid utskottsbehandlingen kan visserligen en bättre redovisning lämnas,
men för den enskilde riksdagsmannen och för riksdagen i dess helhet
står inte annan möjlighet till buds än ett studium av de petitaskrivelser
och framställningar som legat till grund för Ivungl. Maj :ts äskanden. Ett
sådant tillvägagångssätt måste betecknas som omöjligt i praktiken. Regeringen
har däremot möjlighet till både en översiktlig redovisning och detaljredovisning
som grundval för sina ställningstaganden till forskningen
och forskningsanslagen. Den gällande ordningen är således otillfredsställande
ur såväl den enskilde riksdagsmannens synpunkt som vad avser förhållandet
mellan första och andra statsmakten. Härtill kommer givetvis att

Motioner i Andra kammaren, nr 124 år 1963

riksdagen i sitt handhavande av allmänna medel beträffande forskningen
inte har tillgång till en sådan överskådlighet som får anses i högsta grad
önskvärd då olika avvägningar skall göras såväl inom forskningen som mellan
forskning och andra ändamål.

De brister och olägenheter som här föreligger torde kunna övervinnas
utan större svårigheter. Lämpligt vore med en årlig sammanfattande och
överskådlig redovisning till riksdagen angående forskningen och forskningsanslagen,
förslagsvis i anslutning till statsverkspropositionen. En sådan
skulle kunna lämnas t. ex. i speciell bilaga eller i den s. k. riksdagsberättelsen.
Det bör betonas att det inte är en detalj granskning av forskningen,
vare sig som helhet eller till olika delar, som avses, utan en överskådlig
redovisning som kan skapa insikt och förståelse för forskningens
läge och behov.

Med hänvisning till det anförda hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla
om en årlig sammanfattande och överskådlig redovisning
rörande forskningen och forskningsanslagen.

Stockholm den 23 januari 1963

Johannes Antonsson

Anders Dahlgren Harry Wahrendorff David Gomér