Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket
Motion 1938:123 Andra kammaren
Motioner i Andra kammaren, Nr 123.
3
Nr 123.
Av herr De Geer i Lesjöfors, angående utredning av vissa frågor
rörande järnvägsförbindelsen mellan Sverige och Tyskland.
Snabbhet är tidens lösen. På kommunikationernas område pågår en forcerad
utveckling med ökad snabbhet som mål, vare sig det gäller att bekämpa
avstånden på land, över haven eller i luften. Bilens och flygmaskinens
segertåg har återverkat på järnvägarna, och där pågår för närvarande
ett nydaningsarbete, som sannolikt ännu endast är i sin linda. Problemet
om snabbare förbindelser vid järnvägarna har man företrädesvis löst efter
två linjer, nämligen genom elektrifiering eller genom införande av s. k.
snabbtåg, strömlinjeformade dieselelektrodrivna tåg. Vi ha hunnit långt i
vårt land efter den första linjen, varvid man dock knappast i första hand
tänkt på den ökade hastigheten utan väl mer på den nationalekonomiska
betydelsen av att ersätta importerade stenkol med inhemsk vattenkraft.
Mycket talar emellertid för, att vi även böra söka oss fram efter den andra
linjen. Att vi elektrifierat våra huvudlinjer, bör snarare underlätta än försvåra
en lösning efter denna linje, ehuru här andra och delvis helt nya tekniska
problem uppställa sig.
I första hand bör man härvid hava våra kontinentala förbindelser i sikte.
Att nå de stora ur så väl flyg- som järnvägssynpunkt centrala trafikcentra
— Berlin och Hamburg — utan att försitta någon arbetsdag, d. v. s. genom
en nattförbindelse, bör vara målet. Från fackmannahåll har gjorts
gällande, att detta är möjligt genom införande av specialbyggda snabbtåg
och utan extra kapitalinvesteringar för uträtning av kurvor eller förstärkning
av banöverbyggnader. Dylika snabbtåg med lägre hjultryck och tyngdpunkt
än de nuvarande snälltågen torde utan ändring av våra kontinentala
järnvägslinjer kunna framföras med sådan hastighet, att Berlin och Hamburg
kunna nås morgonen därpå vid avfärd
från Stockholm kl. 16,
» Göteborg » 18,
» Oslo » 14.
Härvid har förutsatts, att färjtrafiken Trelleborg—Sassnitz förblir oförändrad
samt att tågen icke framföras som snabbtåg i Tyskland. I båda
dessa hänseenden torde emellertid en ändring vara såväl möjlig som önskvärd.
Färjförbindelsen Trelleborg—Sassnitz representerade givetvis på sin
tid ett stort framsteg, men är den numera icke en smula föråldrad? Det
säger sig självt, att tekniska anordningar, som i stort sett bibehållits oför
-
4
Motioner i Andra kammaren, Nr 123.
ändrade sedan början av detta århundrade, kommit efter i utvecklingen.
Den tidpunkt måste komma och torde förresten ligga ganska nära, då de
nu flera decennier gamla ångfärjorna måste ersättas med nya. Det naturliga
blir väl härvid, att de gamla färjorna hänvisas att sköta godstrafiken,
under det att nya, mer snabbgående färjor anskaffas för persontrafiken. Härvid
bör även en snabbare överföring av vagnarna till färja och vice versa
kunna ernås än som nu är förhållandet i Sassnitz och Trelleborg. Gör man
en jämförelse med de nya danska snabbtågens överförande över Stora Bält,
måste man konstatera, att det icke ligger mycken överdrift i påståendet, att
i Korsör eller Middelfart sker överföringen tåg—färja på lika många sekunder
som motsvarande procedur tager minuter i Sassnitz eller Trelleborg.
Om den nyanskaffning, som i varje fall inom en nära framtid är nödvändig
för vår kontinentala färjförbindelse, räknade med något ökad fart samt
framför allt snabbare utväxling tåg—färja, borde på sträckan Trelleborg
—Sassnitz en timme kunna inbesparas. Man behöver härvid icke gå in för
de mycket dyrbara, snabbgående båtar med inemot 25 knops fart, som på
senare tid satts in på exempelvis routen Ostende—Dover, utan man bör
stanna vid relativt normala kostnader. Kan i samband härmed överenskommelse
träffas om snabbtåg även på de tyska sträckorna, böra följande avgångstider
vara möjliga för att nå Berlin—Hamburg på morgonen:
Från Stockholm kl. 18,
» Göteborg » 20,
» Oslo » 16.
Det säger sig självt, att en dylik tidsbesparing vore av ofantlig betydelse
i vår tid. Järnvägarna kunna effektivt konkurrera med flyget, ja, järnvägsförbindelsen
vore att föredraga för dem, som önska spara arbetstid. Förbindelsen
över Sverige skulle definitivt vinna i den begynnande konkurrenskampen
från Danmark—Norge, som söker leda den västliga trafiken antingen
via Kristiansand eller Fredrikshavn för vidarebefordran med de nya
danska snabbtågen över Jylland till Hamburg.
Huru ställa sig här skisserade omläggningar ur ekonomisk synpunkt? Ja,
därpå kan endast en närmare utredning lämna svar. Det är emellertid från
flera håll omvittnat utomlands, att de moderna snabbtågen ställa sig relativt
billiga i anskaffningskostnad samt att de i drift äro billigare än de vanliga
snälltågen. Deras snabba landvinningar överallt i världen torde förresten
tala bättre än andra argument örn deras fördelar även ur ekonomisk
synpunkt. Beträffande reorganisationen av vår färjförbindelse med Tyskland
får denna givetvis icke motiveras enbart eller ens väsentligen med att nå
ökad snabbhet. Kostnaderna för en på detta område i varje fall förr eller
senare nödvändig nyanskaffning behöver endast till en del föras på den
ökade snabbhetens konto. Vid bedömandet av frågan ur ekonomisk synpunkt
bör även hänsyn tagas till, att den resande allmänheten är beredd
Motioner i Andra kammaren, Nr 123.
5
alt ikläda sig ökade, ja, betydligt ökade kostnader för en snabbare befordran.
Den ständigt stegrade flygtrafiken bestyrker detta.
Slutsatsen av här framförda synpunkter måste bli, att det är av utomordentligt
intresse för vårt land, att dessa problem utan dröjsmål tagas upp
till allsidig utredning. På ett område som detta är det helt naturligt, att riksdagen
kan och bör taga ett initiativ. Det ligger ingalunda någon kritik mot
förvaltningarna av våra järnvägar, att så sker. Det gäller ett problem av
stor räckvidd, på vilket alldeles som i fråga om flyget kan läggas andra och
vidare aspekter än rent järnvägsekonomiska. För närmare information i
saken kan hänvisas till en livlig diskussion i frågan, som redan förra året
fördes i Teknisk Tidskrift, där skäl anförts så väl för som mot snabbtågen.
(Se i första hand numren 28, 40 och 49.)
I anslutning till ovanstående får jag därför hemställa,
att riksdagen i skrivelse till regeringen anhåller om utredning
av följande frågor:
a) om förutsättningarna för införande av s. k. snabbtåg
i första hand på våra kontinentala linjer;
b) örn nyanskaffningar på färjförbindelsen Sassnitz—
Trelleborg, avseende bl. a. snabbare personbefordran;
c) om möjligheterna att med de tyska järnvägsmyndigheterna
träffa sådan uppgörelse, att de dels ikläda sig sin
andel av nyanskaffningarna enligt b) här ovan, dels gå in
för snabbtågsförbindelse å sträckan Sassnitz—Berlin resp.
Hamburg.
Stockholm den 10 januari 1938.
Gerard De Geer,
Lesjöfors.
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket