Motioner i Andra kammaren, nr 121S dr 1957

Motion 1957:128 Andra kammaren

14

Motioner i Andra kammaren, nr 121S dr 1957

Nr 128

Av herr Nihlfors m. fl., om ökat investeringsanslag till statens lånefond
för universitetsstudier.

Ur statens lånefond för universitetsstudier utdelas räntefria studielån till
underlättande av studiemöjligheterna för obemedlade eller mindre bemedlade
studerande med utpräglad studiebegåvning vid universitet och högskolor
m. fl. läroanstalter.

För budgetåren 1954/55, 1955/56 och 1956/57 har till denna fond anvisats
respektive 4 000 000, 5 000 000 och 6 000 000 kronor i investeringsanslag.
För utdelning av räntefria studielån under de tre ovannämnda budgetåren
har något större summor kunnat disponeras, främst som en följd av att
till fonden influtna amorteringsbelopp gjorts tillgängliga för ny utlåning.
Utlåningsbemyndigandet för de tre budgetåren har därför uppgått till respektive
4 600 000, 5 560 000 och 7 000 000 kronor. De för utlåning ur fonden
anvisade medelsbeloppen har sålunda stigit i jämn takt.

Garantilånenämnden har för budgetåret 1957/58 hemställt, att investeringsanslaget
höjes med 2 300 000 kronor till 8 300 000 kronor. Därutöver
har nämnden uppskattat behållningen i fonden vid ingången av budgetåret
1957/58 till ca 900 000 kronor. I sitt petitum har garantilånenämnden beräknat,
att 2 400 fortsatta lån till ett genomsnittligt belopp av 2 200 kronor
skall kunna utdelas för nästa läsår, varvid man utgått från antagandet, att
av dem som erhållit räntefritt lån för 1956/57 kommer proportionsvis lika
stor andel att behöva fortsatt lån under 1957/58 som motsvarande andel
närmast föregående år. Nya lån har för de tre senaste läsåren kunnat utdelas
i sådan utsträckning att under dessa år respektive 47, 36 och 44 procent
av till statsstipendienämnderna ingivna ansökningar därom kunnat bifallas.
Med den av garantilånenämnden föreslagna anslagshöjningen för
budgetåret 1957/58 skulle enligt dess beräkningar återigen andelen bifallna
ansökningar gällande nya lån komma att uppgå till ca 47 procent, d. v. s.
den procentsiffra som uppnåddes redan för läsåret 1954/55.

Departementschefen har för sin del föreslagit, att anslaget för nästa budgetår
uppföres med oförändrat belopp, 6 000 000 kronor. Därjämte beräknar
departementschefen att av fondmedel tillika kommer att kunna disponeras
minst 900 000 kronor. För utdelning av räntefria studielån under nästa
läsår skulle sålunda enligt departementschefens förslag endast kunna disponeras
ca 6 900 000 kronor.

Motioner i Andra kammaren, nr 128 år 1957

15

Garantilånenämnden har — mot bakgrunden av den av realskoleutredningen
angivna 20-procentiga ökningen av antalet studentexamina från år
1956 till år 1957 — förutsatt att ökningen av antalet ansökningar till nya
lån kommer att bli minst lika stor som innevarande år, d. v. s. 12 procent,
vilket skulle leda till 3 740 dylika ansökningar. Enligt departementschefens
förslag skulle — förutsatt att fortsatta lån beviljas i den utsträckning garantilånenämnden
beräknat — endast ca 1 620 000 kronor kunna disponeras
för nya lån under nästa läsår. Utgår man från ett genomsnittligt belopp av
2 200 kronor per lån, skulle således endast ca 736 nya lån kunna utdelas för
läsåret 1957/58, och av de beräknade 3 740 ansökningarna skulle icke fullt
20 procent kunna bifallas. För innevarande läsår utdelades 1 484 nya lån
bland 3 337 sökande, vilket innebar att 44 procent av ansökningarna kunde
bifallas.

I årets statsverksproposition under 8:e huvudtiteln, Gemensamma universitetsändamål:
Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter
har departementschefen föreslagit ett anslag till naturastipendier
så avpassat, att antalet nya stipendier skall motsvara 26 procent av de
nyinskrivna studenterna läsåret 1957/58. Därvid har beräknats att antalet
nyinskrivna nästa läsår skall komma att uppgå till 5 760. Enligt departementschefens
förslag till anslag till lånefonden kan, som ovan nämnts, endast
ca 736 nya räntefria lån utdelas läsåret 1957/58. Om alla dessa lån
skulle utgå till nyinskrivna skulle ändå endast ca 13 procent av de nyinskrivna
erhålla räntefritt studielån. Emellertid kan ju nytt räntefritt lån
erhållas när som helst under studietiden — till skillnad från vad som är
fallet med naturastipendierna, vilka endast kan sökas under de första studieåren
— och erfarenhetsmässigt går därför en betydande del av de nya
räntefria lånen till äldre studerande, vilka genom goda akademiska meriter
gjort sig förtjänta av den räntefria studiekrediten. Möjligheten att ens 13
procent av de nyinskrivna skulle erhålla räntefritt lån nästa läsår är därför,
om departementschefens förslag bifalles, helt utesluten. Situationen måste
sålunda i dylikt fall bli den, att det från och med nästa läsår för de nyinskrivna
blir avsevärt lättare att erhålla den större förmånen, stipendium,
än den mindre, räntefritt studielån, något som aldrig har varit fallet tidigare.

Sammanfattningsvis vill vi därför understryka, att ett bifall till departementschefens
förslag kommer alt medföra en högst allvarlig försämring
av de studerandes möjligheter att erhålla räntefria studielån. Vi vill vidare
understryka, att anslagen till statens lånefond för universitetsstudier även
under tidigare budgetår — såsom framgår av ovanstående redovisning —
varit otillräckliga för en utbyggnad av den räntefria studiekrediten i jämn
takt med övriga direkta statliga stödåtgärder åt universitets- och högskolestuderande.
I sin skrivelse om anslagsäskande för budgetåret 1957/58 anför
stalsstipendicnämnden i Uppsala hl. a. följande:

16

Motioner i Andra kammaren, nr 128 dr 1957

Beträffande anslagsbehovet för nya räntefria studielån vill nämnden liksom
i sin petitaframställning för budgetåret 1956/57 framhålla, att en viss
eftersläpning synes ha drabbat den räntefria studiekrediten vid den successiva
utbyggnad av de studentsociala stödåtgärderna som under de senaste
åren kommit till stånd. Medan antalet för studier vid Uppsala universitet
beviljade nya naturastipendier i det närmaste femdubblats sedan läsåret
1953/54, har antalet för studier i Uppsala beviljade nya räntefria studielån
stigit med drygt 200 procent under samma tid.

En ökning av möjligheterna att erhålla räntefri studiekredit motsvarande
ökningen av möjligheterna att erhålla naturastipendium måste nämnden
betrakta som synnerligen rimlig, och en sådan parallell utbyggnad av de
båda formerna för det allmännas stöd till finansieringen av högre studier
torde också ingå i den målsättning, som studentsociala utredningen föreslagit
och som statsmakterna vid upprepade tillfällen accepterat.

Beträffande behovet av räntefria studielån och värdet av räntefriheten
får statsstipendienämnden hänvisa till vad nämnden i sin samtidigt ingivna
framställning rörande behovet av anslag från driftbudgeten anfört rörande
den alltjämt stigande studieskuldsättningen. Nämnden vill också erinra
därom, att det statliga stipendiesystemet är så utformat, att ett stipendium
täcker ungefär hälften av stipendiatens studiekostnader under ungefär halva
studietiden fram till preliminärexamen, och att en stipendiat sålunda endast
får ca 25 procent av sina totala studiekostnader fram till sådan examen
täckta genom stipendiet. Ett ytterligare stöd från det allmännas sida
åt de studenter, som för finansieringen av sina studier är helt hänvisade
till stipendier, förvärvsarbete och lån, måste därför vara synnerligen angeläget.
Nämnden har också rik erfarenhet av att lånefinansieringen redan
från studiernas början för många ter sig skrämmande och att studieskuldsättningen
i många fall är så tryckande, att ökad möjlighet att erhålla räntefria
studielån skulle innebära både en verksam uppmuntran och en
verkligt betydande lättnad. Icke minst gäller detta sådana studerande som
efter att helt eller delvis genom studielån ha finansierat studierna fram till
preliminärexamen överväger att påbörja fortsatta högre studier.

Mot bakgrunden av vad som här ovan anförts finner vi det beklagligt att
garantilånenämndens synnerligen modesta förslag till anslag under budgetåret
1957/58 till investering i statens lånefond för universitetsstudier icke
följts i årets proposition och hemställer därför,

att till statens lånefond för universitetsstudier för budgetåret
1957/58 anvisas ett investeringsanslag av 8 300 000
kronor.

Stockholm den 24 januari 1957

Folke Nihlfors Einar Gustafsson Karin XVetterström

i Hem

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1957

570182