Motioner i Andra kammaren, Nr 120

Motion 1940:120 Andra kammaren

Motioner i Andra kammaren, Nr 120.

7

Nr 120.

Av herr Pettersson i Dahl m. fl., angående slopande av
markegångssättning.

Markegång är det värde i penningar som årligen offentligen åsättes
en del varor och tjänstbarheter i enlighet med kungl, förordningen den
2 juni 1911.

Markegångspriserna bilda tre grupper: A) årliga markegångspriser på
ett större antal persedlar, utarbetade av länsstyrelserna på grundval av
uppgifter från kommunalnämnder, magistrater och stadsstyrelser, B) de
s. k. årspriserna avseende ett fåtal viktigare persedlar sättas för varje
fögderi av särskilda markegångsnämnder, C) den s. k. 10-åriga med el -markegången, som fastställes i början av november av fyra av landstinget
utsedda markegångsdeputerade.

Dessa markegångstaxor ha ju uppkommit under en tid då en del av
de skatter och avgifter en person hade att erlägga utgick i form av
varor. När då också en del skulle betalas i pengar blev det nödvändigt
att officiellt fastställa de särskilda varornas värde. I vår tid fyller
emellertid knappast denna markegång någon uppgift, ty betalning av
skatter eller avgifter i varor förekommer ju icke och de kontrakt eller
utgående avlöningar, som äro baserade på markegång, äro numera ett
försvinnande fåtal.

Upprättandet av dessa markegångstaxor åsamka dock det allmänna
dryga kostnader. Enligt § 7 i kungl, förordningen nr 297, 1917 skola
för visst av konungens befallningshavande bestämt antal kommuner
inom varje fögderi utses sockenombud, som jämte ett lika antal av
konungens befallningshavande utsedda personer skola på häradsskrivarens
kallelse sammanträda i slutet av mars månad för att i egenskap
av markegångsnämnd upprätta priskuranter, dels för oktober—december
månader föregående år, dels för januari—mars löpande året, avseende
dessa priskuranter värdet å huvudpersedlarna. Örn man beräknar att
av landets 2,300 kommuner en sjättedel varje år väljer sockenombud,
vartill komma de av konungens befallningshavande utsedda personerna,
så torde man kunna beräkna att minst 800 personer förutom av
saken berörda statstjänstemän varje år måste resa till olika sammanträdesorter
för fastställande av markegångstaxorna.

Dessutom åligger det varje kommunalnämnd att årligen före den 15

Motioner i Andira kammaren, Nr 120.

oktober till häradsskrivare!! i fögderiet lämna uppgift å gällande pris å
markegångspersedlar, och dessas senares antal är ganska betydande.

Av närslutna bilaga framgår hur föråldrad och rent av löjeväckande
uppställningen av priskuranten är. Det begäres att kommunalmän och
myndigheter skola offra tid på att prissätta t. ex. en »teya», som skall
bestå av ett får, en gås och ett höns, »en hektoliter lax», »ett ollonsvin»
o. s. v. Det torde vara ganska uppenbart att resultatet av denna
prissättning, isynnerhet dess korrekthet, icke står i rimlig proportion till
de besvär och kostnader som markegången vållar statsverket och kommunerna.
När därtill kan fogas att denna markegångssättning i närvarande
tid torde ha liten eller ingen praktisk betydelse, förefaller det
här vara ganska naturligt att man till omprövning toge upp frågan örn -avskaffandet av den föråldrade anordning som markegången uppenbarligen
är. Skulle en omedelbar avskrivning av densamma icke kunna
låta sig göra, bör en förenkling och rationalisering av markegångssättningen
tagas under övervägande.

Med stöd av det anförda tillåta vi oss hemställa,

att riksdagen måtte besluta hemställa att Kungl. Maj:t
låter utreda och för riksdagen snarast förelägga förslag
till slopandet av markegångssättningen.

Stockholm den 23 januari 1940.

Anders Pettersson

i Dahl.

J. Onsjö. Arvid Jonsson. Albin Eriksson,

Toftered.

Motioner i Andra kammaren, Nr 120.

9

Avskrift.

Priskurant å markegångspersedlar för Laholms fögderi, Hallands län
upprättad enligt § 7 av kungl, förordningen den 2 juni 1911, angående
grunderna och sättet för markegångsprisens bestämmande till uppgörande
av priskurant till ledning vid bestämmande av den i § 6, litt. A, av
samma förordning omförmälda årliga markegången.

Medeltalet

Ränte- och kronotionde av ko“musamt
andra darmed jarn- demas pris
förliga persedlar: Kronor öre

En hektoliter vete....... 13 55

En hektoliter råg........ 12 —

En hektoliter korn....... 10 42

En hektoliter kornmjöl.... 10 80

En hektoliter tullmjöl .... 8 68

En hektoliter malt....... 15 89

En hektoliter blandsäd av

råg och havre, hälften av

vartdera slaget........ 9 93

En hektoliter havre...... 7 86

En hektoliter havremjöl ... 8 12

En hektoliter ärter....... 28 24

En hektoliter bönor...... 34 55

En hektoliter smör om

87,707631 kilogram......260 49

Ett kilogram dito........ 2 97

Ett kilogram torr ost..... 1 70

Ett kilogram torrt kornfläsk 2 —
Ett kilogram saltgrönt dito 1 89
Ett kilogram torrt kött ... 1 83

Ett kilogram saltgrönt kött 1 60

Ett kilogram talg........ 34

Ett kilogram humle..... 3 66

En st. ko..............241 79

Ett st. fodernöt.........168 32

Ett st. galt, bordgalt, skatte galt

och helvuxet svin... 89 52

En st. fargalt........... 79 63

Ett st. halvvuxet svin .... 47 12
Ett st. dito än mindre .... 24 13

Ett st. får............. 32 76

Ett st. lamm...........25 16

Ett st. teya, som består av

ett får, en gås och ett höns 42 28

En st. gås.............. 7 99

Ett st. höns............ 1 53

Ett kilogram torr fisk .... 1 19

Ett kilogram rockor...... 46

100 st. torra koljor....... 19 70

Medeltalet
av kommunalnämndernas
pris
Kronor öre

En hektoliter lax........204 50

En st. lax. . 17 68

En st. dito mindre....... 10 63

En st. spekelax.......... 23 04

Ett kilogram dito........ 4 66

En hektoliter torsk....... 20 31

En hektoliter ål örn 87,707631

kilogram . . ...........177 17

Ett kilogram dito........ 2 02

100 st. torra ålar........ 56 86

Ett kilogram sälspäck .... 77

Ett lass hö örn 3,401 deciton 20 87

En famn björkved
En famn alved
En famn tallved
En famn bokved

2,3752 meter
lång, 1,7814
meter hög
och 1,7814
meter bred

Ett lass dito eller V« famn.

43 38
30 93
29 84
45 79
7 63

Ett lass torv........... 10 36

En hektoliter träkol...... 3 72

100 st. bandstakar....... 8 30

En tolft sågbräde!-.......10 48

Ett kilogram lin......... 2 58

Ett kilogram hampa...... 1 97

En ten ljusgarn......... 61

En st. säck............. 41

En st. kornsäck......... 57

Ett deciton järn.........32 10

100 st. läktspik.......... 33

1,000 st. taksten.........125 79

1,000 st. mursten........61 59

Ett kilogram salpeter..... 80

En hektoliter tyskt öl .... 44 19

En hektoliter honung om

108,822432 kilogram......257 91

Ett kilogram dito........ 2 37

Ett drängedagsverke...... 5 42

Ett ökedagsverke av två
hästar och en körkarl ... 14 15

Ett deciton halm........ 2 19

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 4 sami. Nr 115—123.

10

Motioner i Andra kammaren, Nr 120.

Medeltalet
av kommunalnämndernas
pris
Kronor öre

Ollonsvin:

En st. 2-årig galt och hel vuxet

svin............ 57 98

En st. dito halvvuxet..... 30 48

Medeltalet
av kommunalnämndernas
pris
Kronor öre

En st. dito än mindre eller

gris.................14 94

Ett kilogram torrt ollonfläsk 1 04
Ett kilogram saltgrönt dito 96

Halmstad i Laholms fögderis häradsskrivarekontor den 24 oktober
1939.

W. Bergendahl.