Motioner i Andra kammaren, nr 107 (Motion 1954:107 Andra kammaren)

Motioner i Andra kammaren, nr 107.

Nr 107.

Av herr Ståhl, angående utformandet av debatterna i riksdagens
kamrar.

Då riksdagens konstitutionsutskott innevarande år till behandling skall
upptaga de vid 1953 års riksdag bordlagda motionerna rörande riksdagens
arbetsformer synes det lämpligt att i sammanhanget även kunde övervägas
en länge och på många håll önskad ändring även av de större debatternas,
framför allt remissdebatternas, dispositionsmässiga utformning.

På grund av bestämmelserna i Ordningsstadga för kamrarna § 12 måste
nu debatten i ett ämnesavsnitt avbrytas, sedan berörda ledamöter utnyttjat
sin replikrätt två gånger under tre minuter, den ena eventuellt sex
minuter, även om överläggningen i denna del i hög grad varit av central
betydelse och tillvunnit sig avsevärt intresse. Erfarenheten har visat, att
denna ordning ofta varit till men för klarläggande och uttömmande meningsutbyten
i viktiga spörsmål, önskemålen om en förändring har därför
blivit alltmer framträdande. Avsikten därmed skulle vara att bereda möjlighet
åt deltagarna att i ett visst överläggningsämne erhålla ordet för längre
inlägg än de korta inpass, som nu kan tillåtas, eventuellt även för nyanmälda
talare att deltaga i debatten om ifrågavarande ämnesområde.

Säkerligen skulle det visa sig mycket svårt att i preciserade stadganden
fastställa detaljerade regler för en sådan friare form för debatten, varigenom
emellertid en större ämneskoncentration och överskådlighet skulle
vinnas. Det förefaller därför nödvändigt, att kammarens talman för uppnående
av deita syfte erhåller större befogenhet än hittills att på lämpligt
sätt påverka ordningsföljden mellan anmälda talare liksom ökad rätt att
medge repliker. Varje risk för ett missbruk av en sådan ökad befogenhet
för talmän och vice talmän i riksdagens kamrar synes emellertid på grund
av en lång och obruten tradition vara utesluten. Förtroendet för deras
osvikliga oväld och omdöme är i båda kamrarna grundmurat, varför ett ökat
inflytande från deras sida på de större debatternas disposition och utformning
icke från något håll torde möta betänksamhet. För den händelse det
skulle anses lämpligt med de olika kammargruppernas medverkan kunde
den anordningen möjligen tänkas, att dessa för ändamålet valde en förtroendeman,
som av talmannen i tveksamma fall kunde kallas till samråd.

Flera exempel skulle kunna anföras som belägg för att det i och för sig
väl borde vara möjligt alt genomföra eu reform av här antytt slag. Det senaste
utgör den omläggning av dechargedebatten som i fjol skedde i andra

Motioner i Andra kammaren, nr 107.

kammaren. Tidigare har denna debatt fritt spänt över samtliga olika ämnesområden,
som upptagits i konstitutionsutskottets memorial. I fjol koncentrerades
anförandena till varje ämne, som punktvis angivits i memorialet. Den
talare, som önskade yttra sig om exempelvis tre av dessa ämnen, hade sålunda
ordet tre gånger, vilket ingalunda medförde förlängning av debatten
men onekligen gav åt densamma en fastare och mer intresseväckande karaktär.

Givetvis är det omöjligt för en enskild motionär att ange den lämpliga
formen för en förändring av här åsyftat slag. Denna uppgift kan med förtroende
överlämnas till konstitutionsutskottet.

Med stöd av ovanstående tillåter jag mig föreslå riksdagen besluta,

att för uppnående av en smidigare och bättre disponerad
utformning av debatterna i riksdagens kamrar fungerande
talman skall givas befogenhet att i större utsträckning än
nu är möjligt bevilja repliker samt påverka ordningsföljden
mellan talarna.

Stockholm den 26 januari 1954.

Manne Ståhl.

Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1954
540151