Motioner i Andra kammaren, nr 107 år 1961

Motion 1961:107 Andra kammaren

kammare
Andra kammaren
riksdag
tvåkammaren
session
lagtima
Antal sidor
3

Motioner i Andra kammaren, nr 107 år 1961

3

Nr 107

Av herr Hedlund m. fl., angående inkomst- och kostnadsutvecklingen
inom jordbruket.

(Lika lydande med motion nr 84 i Första kammaren)

Målsättningen för prispolitiken på jordbrukets område skall enligt sexårsuppgörelsen
och riksdagsbeslutet i anslutning härtill vara, att jordbruket
under sexårsperioden skall beredas möjlighet att dels följa med i
den allmänna inkomstutvecklingen, dels successivt utjämna inkomstklyftan
i förhållande till industrien. Enligt nämnda uppgörelse och beslut har förutsatts,
att inkomstklyftan mellan basjordbrukare och industriarbetare i
jämförelsegrupperna, beräknad till cirka 2 500 kronor efter justeringen av
importskyddsnivån vid sexårsperiodens ingång, skulle utjämnas under
perioden genom att jordbrukarna tillfördes rationaliseringsvinsten inom
den egna näringen.

Det måste dock starkt ifrågasättas, om rationaliseringsvinsten inom
jordbruket under sexårsperioden skall kunna utfylla den påvisade inkomstklyftan
av 2 500 kronor. Produktivitetsökningen har visserligen under 1950-talet varit högre inom jordbruket än inom industrien. Men kostnadsökningarna
har samtidigt varit betydande. Enligt vissa beräkningar gav
effektiviseringen inom basjordbruket under tiden 1954—1957 till resultat
en nettovinst av i runt tal 250 kronor per år. Om utvecklingen inom jordbruket
under sexårsperioden blir i överensstämmelse härmed, skulle endast
cirka 1 500 kronor av inkomstklyftan kunna utfyllas genom rationaliseringsvinsten.

Någon säkrare garanti kan sålunda inte sägas finnas för att jordbruket
under sexårsperioden skall få den åsyftade inkomstutvecklingen. Härvid
skall t.ex. uppmärksammas, att den kostnadsprisindex som tillsammans
med världsmarknadsprisindex utgör grundval för 3-procentregeln inte omfattar
kostnaderna för den lejda arbetskraften. En del av jordbrukets
rationaliseringsvinst måste sålunda tas i anspråk för ökade lönekostnader,
däri inberäknat ATP-avgifterna. Den allmänna omsättningsskatten måste
bedömas verka i samma riktning. Anslutningen till EFTA-konventionen
kan medföra inkomstbortfall för jordbruket. Andra faktorer, som kan inverka
i ogynnsam riktning för den jordbrukspolitiska målsättningen, är
produktionen inom de s.k. fläskfabrikema och motsvarande företeelser
inom äggproduktionen. Särskilt måste givetvis uppmärksammas, att kreditrestriktionema
och den höga räntan motverkar rationaliseringen inom
jordbruket.

4

Motioner i Andra kammaren, nr 107 år 1961

Bedömningen av hur på längre sikt garantier skall kunna skapas för inkomstlikställighet
åt den i jordbruket arbetande befolkningen ankommer
närmast på 1960 års jordbruksutredning. I det nuvarande läget är det i
första hand angeläget, att man med uppmärksamhet följer utvecklingen
inom jordbruket och vidtar de åtgärder, som kan erfordras i syfte att uppfylla
målsättningen i sexårsuppgörelsen och 1959 års riksdagsbeslut, d.v.s.
den successiva utfyllnaden av inkomstklyftan under sexårsperioden.

Erfarenheterna från det förutvarande treårsavtalet kan sägas understryka
vikten härav. När nämnda avtal träffades förutsattes, att jordbruksbefolkningen
vid ingången av treårsperioden uppnått avsedd inkomstlikställighet.
Det siffermaterial som presenterades i samband med förhandlingarna
om sexårsavtalet 1959, klargjorde emellertid, att jordbruket inte
hade uppnått inkomstlikställighet 1956 och att inkomstklyftan mellan
industri och jordbruk ytterligare vidgades under treårsperioden. Det framstår
som angeläget, att nya avvikelser från den av riksdagen uttalade målsättningen
om inkomstlikställighet för den i jordbruket arbetande befolkningen
förhindras.

Inkomstutvecklingen inom jordbruket följes sedan länge i viss utsträckning
bland annat på grundval av den jordbruksekonomiska undersökningen.
Såsom ovan framhållits var emellertid det siffermaterial, som förelåg när
treårsavtalet träffades, inte helt representativt för bedömning av jordbrukets
situation. Det är enligt vår mening nödvändigt, att för varje produktionsår
undersökningar göres huruvida inkomst- och kostnadsutvecklingen
inom jordbruket fortskrider på sådant sätt, att den i jordbruksavtalet och
riksdagsbeslutet åsyftade utfyllnaden av inkomstklyftan kan uppnås under
sexårsperioden. Ett sådant undersökningsmaterial måste även vara av vikt
för den pågående jordbruksutredningen.

En kontrollberäkning, liknande den som vi anser vara behövlig beträffande
sexårsavtalet, har på jordbruksutredningens uppdrag utförts av
statens jordbruksnämnd angående resultatet av 1959 års beslut om småbruksstödet.
Det har därvid framkommit att den omfattning, som riksdagen
vid sitt beslut avsåg för detta särskilda stöd till det mindre jordbruket, inte
har uppnåtts. Därför måste det förhindras, att man kort tid före sexårsavtalets
utgång kommer i den situationen att den inkomstutfyllnad som avtalet
avsett inte kan åstadkommas utan betydande prishöjningar.

Såsom framhållits kan olika faktorer i den senaste tidens utveckling bedömas
inverka i ogynnsam riktning för den jordbrukspolitiska målsättningen
på såväl inkomst- som kostnadssidan. Det finns skäl att anta, att
rationaliseringen bromsas upp genom de ekonomiskt politiska åtgärderna,
så att rationaliseringsvinsten inte kan bli den som förutsattes vid sexårsuppgörelsen
och riksdagsbeslutet 1959. Därest de undersökningar, som vi
förordar, skulle utvisa, att utvecklingen i fråga om inkomstbildning och

Motioner i Andra kammaren, nr 107 år 1961

5

rationaliseringsvinsten inom jordbruket inte är sådan, att inkomstklyftan
kan utjämnas under sexårsperioden, och den av riksdagen uttalade målsättningen
rörande inkomstlikställigheten sålunda inte kan uppnås vid den nu
tillämpade politiken, framstår det som nödvändigt, att erforderliga åtgärder
och jämkningar vidtages i syfte att trygga den jordbrukspolitiska målsättningens
förverkligande under sexårsperioden.

Med stöd av vad ovan anförts får vi hemställa,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

om dels undersökningar rörande inkomst- och kostnadsutvecklingen
inom jordbruket i enlighet med vad i motionen
anförts, dels ock — därest undersökningarna så motiverar
— framläggande av förslag till sådana åtgärder och jämkningar,
att den i jordbruksavtalet och riksdagsbeslutet 1959
åsyftade utfyllnaden av inkomstklyftan mellan industrien
och jordbruket kan uppnås under sexårsperioden.

Stockholm den 20 januari 1961

Gunnar Hedlund

Lars Eliasson

i Sundbom

Nils G. Hansson
i Skegrie

S. G. W. Wahlund

Sven Vigelsbo

Gustaf Svensson

i va

Per Svensson
i Stenkyrka

Harald Larsson
i Hedenäset

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket