Motioner i Andra kammaren, nr 1035 år 196t (Motion 1964:1035 Andra kammaren - höst)

Motioner i Andra kammaren, nr 1035 år 196t

Nr 1035

Av herr Hamrin i Kalmar m. fl., i anledning av Kungl. Maj. ts proposition
nr 161, angående tandläkarutbildning m. m. i Göteborg.

(Lika lydande med motion nr 838 i Första kammaren)

Bristen på tandläkare har bidragit till att konservera en svår kösituation.
Tandläkarbristen har också länge framstått som det väsentligaste hindret
för en betydelsefull social reform, nämligen inordnandet av tandvården i
s j ukför säkringssystemet.

Redan år 1945 beslöt riksdagen om inrättandet av två nya tandi äkarinstitut,
i Malmö och Göteborg. Tandläkarhögskolan i Malmö inrättades 1946.
Inrättandet av tandläkarhögskolan i Göteborg har emellertid — som tidigare
framhållits från liberalt håll — undan för undan förhalats av regeringen,
trots att riksdagen år 1955 och år 1961, bl. a. på folkpartiinitiativ,
begärt att regeringen skulle färdigställa och redovisa en i erforderlig utsträckning
tidsbestämd utbyggnadsplan.

Inte förrän till 1964 års vårriksdag — mer än 18 år efter riksdagens
principbeslut — har regeringen i proposition nr 161 lagt fram ett förslag
med riktlinjer för organisationen av en fjärde tandläkarhögskola, inordnad
som en odontologisk fakultet vid Göteborgs universitet. Den nya fakulteten
föreslås dimensionerad för en årlig intagning av 100 odontologie studerande
och avses inleda sin verksamhet fr. o. m. budgetåret 1966/67.

Det är i och för sig tacknämligt att den av riksdagen principbeslutade
tandläkarhögskolan i Göteborg nu kommer till stånd. Emellertid måste regeringens
förslag på några punkter ifrågasättas.

Tandläkarbristen tenderar att öka från år till år. 1960 var 246 tjänster
vakanta inom folktandvården, 1963 314 och 1964 var inte mindre än 401
tjänster inom folktandvården obesatta. Samtidigt avvisas ett ständigt ökande
antal sökande från tandläkarhögskolorna. Höstterminen 1958 avvisades 247
sökande av 376, höstterminen 1963 296 sökande av 426 och höstterminen
1964 inte mindre än 325 av 455 sökande. Regeringen föreslår att den nya
tandläkarfakulteten i Göteborg skall få en årlig intagningskapacitet på 100
studerande. Härigenom höjes det åriga antalet nyinskrivna odontologie
studerande i riket från 260 till 360. Denna ökning kan synas aktningsvärd.
360 nyinskrivna studerande årligen är den siffra som 1960 års tandläkarprognosdelegalion
räknade med fr. o. in. läsåret 1965/66 för att man under
loppet av 1970-talet skulle kunna lösa tandläkarbristen. Mot bakgrunden
av den redovisade ständigt ökande bristen på tandläkare, i synnerbct inom
folktandvården, är det emellertid enligt vår mening befogat att från början

Motioner i Andra kammaren, nr 1035 år 1964

dimensionera den odontologiska faktulteten i Göteborg så att en större intagningskapacitet
nåddes. Därigenom kan tandläkarbristen snabbare än
vad tandläkarprognosdelegationen förutsett motverkas. Vidare kan man
därigenom tillfredsställa fler av de många sökande med håg och läggning
för tandläkaryrket som nu årligen till följd av de bristande samhälleliga
utbildningsresurserna måste avvisas. Dessa studerande tvingas nu ofta förlägga
sin utbildning utomlands, vilket för dem ställer sig både besvärligt och
dyrbart.

Det kan här påpekas att prognos- och planeringsgruppen inom ecklesiastikdepartementet
(SOU 1962:55) beräknat en intagning från och med
1968/69 vid fakulteterna i Göteborg av 125 elever årligen. I propositionen
förutsättes, som ett led i det internordiska samarbetet på den högre utbildningens
område, att 25 av de 100 platserna vid den odontologiska fakulteten
i Göteborg skall reserveras för norska studenter under fem år framåt. Detta
innebär, att tillskottet av tandläkare i Sverige kommer att bli avsevärt lägre
än vad som beräknats i prognoserna. Då det synes oss angeläget att få till
stånd det av departementschefen föreslagna internordiska samarbetet föreslår
vi därför, att den odontologiska fakulteten i Göteborg från början dimensioneras
så, att 125 elever intages, varav 25 från Norge.

Tandläkarprognosdelegationen byggde sina beräkningar på att intagning
till den odontologiska läroanstalten i Göteborg skulle kunna ske
fr. o. m. läsåret 1965/66. Detta föreslogs också av expertgruppen för odontologisk
utbildning i Göteborg. Byggnadsstyrelsen förklarade i sitt yttrande
över expertgruppens förslag, att den, ehuru tiden var knapp, ej helt uteslöt
möjligheten av att den önskade byggnadstakten skulle kunna hållas, därest
bl. a. projekteringen av samtliga byggnader omedelbart igångsattes. I propositionen
finner vi nu att intagningen av studerande av byggnationsskäl
inte kan komma till stånd förrän tidigast läsåret 1966/67. Detta är enligt
vår mening högst beklagligt, så mycket mer som ärendet redan förhalats
under en lång följd av år.

Vi vill därför framhålla det angelägna i att arbetet med inrättandet av
den odontologiska fakulteten i Göteborg forceras så, att intagning av studerande
om möjligt kan ske fr. o. m. läsåret 1965/66. Genom användande av
redan befintliga lokaler borde i varje fall åtminstone en begränsad intagning
kunna ske redan nästkommande läsår. Under alla förhållanden måste
man på allt sätt tillse att icke tidsförskjutningen blir längre än den av byggnadsstyrelsen
aviserade, ett år.

I den föreslagna byggnadsplanen har beträffande de kliniska utrymmena
beräknats 10—15 % mindre arbetsplatser än det kalkylerade antalet dagligen
tjänstgörande studenter. Rektorsämbetet vid tandläkarhögskolan i
Stockholm och universitetskanslersämbetet har bedömt denna beräkning
såsom orealistisk. Universitetskanslersämbetet har understrukit att nya
högskolelokaler ej rimligen bör dimensioneras så snävt att studietiden

Motioner i Andra kammaren, nr 1035 år 196i 15

förlänges för de studerande. Denna remissinstansernas kritik har departementschefen
bedömt vara obefogad. I samband med remissinstansernas
kritik på denna punkt vill vi understryka det enligt vår mening väsentliga
i att tillräckligt med kliniska arbetsplatser ställes till tandläkarkandidaternas
förfogande. Rektorsämbetets vid tandläkarhögskolan i Stockholm kritik
är enligt vår uppfattning väl grundad, önskvärt vore om det i görligaste
mån tillskapades ett lika stort antal arbetsplatser som antalet tandläkarkandidater.
Vi anser att det är att föredraga att befintliga lokalresurser
kanske icke hela tiden kan utnyttjas maximalt framför att bristen på arbetsplatser
fördröjer studierna för de studerande.

Beträffande utbildningen av tandtekniker har expertgruppen föreslagit,
att den nuvarande fristående tandteknikerskolan avvecklas och följes
av en vid den odontologiska fakulteten anordnad treårig tandteknikerutbildning
omfattande två skolår och ett praktikantår. Utbildningen vid den
nuvarande tandteknikerskolan omfattar en ettårig skolkurs, föregången
av två års elevtjänstgöring och efterföljd av ett års praktikantutbildning
vid auktoriserat tandteknikerlaboratorium, den totala utbildningstiden är
alltså 4 år. Expertgruppen understryker att övergången från ettårig till
treårig tandteknikerutbildning icke får förorsaka ett kontinuitetsbrott i
utbildning och examination.

Denna synpunkt vill vi starkt understryka. Det råder f. n. stor brist på
tandtekniker. Genom att tandvården i allt större utsträckning får behov av
tandtekniker kommer dessutom efterfrågan på tandtekniker efter hand
att stiga. Vi vill därför föreslå att den nuvarande tandteknikerskolan inte
avvecklas innan undervisningen för tandtekniker kommit i gång vid den
nya fakulteten.

Beträffande tandsköterskeutbildningen i Göteborg har expertgruppen
föreslagit att den inordnas såsom en till tandsjukvårdscentralen vid fakulteten
ansluten tandsköterskeskola. Medicinalstyrelsen har i sitt yttrande
tillstyrkt expertgruppens förslag, att en ny tandsköterskeskola anordnas
i anslutning till den odontologiska fakulteten men har bestämt avstyrkt
med hänsyn till behovet av tandsköterskor att den nuvarande tandsköterskeskolan
i Göteborg nedlägges i samband därmed. Liknande synpunkter
har även uttryckts av andra remissinstanser. I propositionen tillstyrkes
det av expertgruppen framlagda förslaget.

För tandvårdens del torde det vara lika viktigt att ha god tillgång på
tandsköterskor som på tandläkare. Det är därför enligt vår mening beklagligt
att regeringen inte beaktat de synpunkter som framförts av medicinalstyrelsen.
Genom att bibehålla den nuvarande tandsköterskeskolan i Göteborg
skulle man uppnå en väsentlig förbättring i fråga om antalet utexaminerade
tandsköterskor. Vi vill därför föreslå att den nuvarande landsköterskeskolan
i Göteborg får fortsätta sin verksamhet jämsides med den
tandsköterskeutbildning som förutsättes skola bedrivas vid den nyinrättade
faktidteten.

Motioner i Andra kammaren, nr 1035 år 196/i

Sedan propositionen skrevs har 1962 års studieplanskommitté i september
1964 framlagt sitt betänkande. Detta förslag bör beaktas när riksdagen
beslutar om utformningen av den nya tandläkarundervisningen i
Göteborg. Bl. a. har kommittén förordat att de i propositionen föreslagna
forskarassistentjänsterna ersättes med prosekturer och laboraturer. Också
i övrigt har kommittén föreslagit kvalitativa och kvantitativa utökningar
av lärarstaben.

Propositionen har enligt vår mening inte på ett helt tillfredsställande sätt
tillgodosett forskningens behov. Den nya odontologiska fakulteten bör ges
resurser såväl beträffande personal som beträffande lokaler och teknisk
utrustning så att den kraftigare kan engagera sig i forskningsarbete. Flera
remissinstanser har dessutom påtalat att forskningssidan inte har tillräckligt
uppmärksammats i expertgruppens förslag. Vi ser det som angeläget
att den nya fakulteten får betydligt större forskningsresurser än vad
som föreslagits i propositionen.

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer vi,

I. att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition
nr 161 måtte besluta,

a) att den odontologiska fakulteten vid universitetet i
Göteborg dimensioneras för en årlig intagning av 125 studerande,

b) att som sin mening uttala, att arbetet på utbyggnaden
av fakulteten måtte bedrivas så skyndsamt att intagning av
studerande kan ske redan fr. o. m. läsåret 1965/66 och i
varje fall inte senare än läsåret 1966/67,

c) att den nuvarande tandteknikerskolan inte avvecklas
innan undervisningen för tandtekniker igångsättes vid den
nya fakulteten,

d) att den nuvarande tandsköterskeskolan får fortsätta
sin verksamhet jämsides med den tandsköterskeutbildning
som kommer att bedrivas vid den nya fakulteten,

II. att riksdagen måtte beakta vad i motionen anförts angående
tandvårdsforskningen och den kvalitativa och kvantitativa
utökningen av lärarstaben samt angående relationen
mellan antalet kliniska arbetsplatser och antalet tjänstgörande
studenter.

Stockholm den 17 oktober 1964

Mac P. Hamrin Olaus Nyberg Brita Elmén

i Kalmar

Thorvald Källstad Sven Antby Axel Gustafsson

i Borås

ESSELTE AB. STHLM 64
414873