Motioner i Andra kammaren, nr 102

Motion 1945:102 Andra kammaren

14

Motioner i Andra kammaren, nr 102.

Nr 102.

Av herr Pettersson i Dahl m. fl., angående utredning örn överförande
av nöjesskatten till en statens kulturfond.

Enligt förordningen den 14 juni 1940 (nr 478) skall kommun upptaga särskild
avgift vid vissa offentliga nöjestillställningar. Nöjesskatten fördelas
mellan staten och kommunen, så att kommunen till statsverket inlevererar
hälften av influten skatt. Nöjesskatten upptages i form av skatt på biljett
och utgår enligt tre olika taxor med lägst 15 procent och högst 30 procent
av biljettpriset. Sedan den 1 januari 1944 uttages i vissa fall även nöjesskatt
på restaurangdans.

För budgetåret 1943/44 inbragte den statliga nöjesskatten den avsevärda
summan av 17,4 miljoner kr. I riksstaten för innevarande år är ifrågavarande
skatt upptagen till 17 miljoner kr. Enligt från Överståthållarämbetet
och länsstyrelserna inhämtade uppgifter kan den statliga nöjesskatten beräknas
till ungefär samma belopp för budgetåret 1945/46.

Den sammanlagda nöjesskatten uppgår sålunda till omkring 35 miljoner,
om den kommunala andelen medräknas. Den största summan kommer på
Stockholm, där nöjesskatten 1944 uppgick till 8,6 miljoner kr. Även Göteborg
erlägger en avsevärd summa i nöjesskatt; föregående år var den 3 miljoner
kr. De båda största städerna svara tillsammans för en betydande del eller
cirka en tredjedel av all nöjesskatt, som betalas i riket. Det innebär, att
kommunerna som sådana erhålla en avsevärd inkomst av nöjesskatten. Det
är ju ingalunda så, att den nöjesskatt, de större kommunerna tillgodogöra
sig, kommer från de egna invånarna, utan de angränsande kommunernas bebyggare
lämna även i hög grad sitt bidrag.

Frågan om förstatligande av hela nöjeskatten har tidigare varit föremål för
statsmakternas behandling, men med negativt resultat. Genom förordningen
av den 14 juni 1940 har emellertid ett betydelsefullt steg tagits, i det hälften
av nöjesskatten blev statlig. Tiden synes nu vara mogen för ett ytterligare
steg i denna riktning och att helt förstatliga nöjesskatten. Det förefaller vara
riktigast att hela nöjesskatten inlevereras till statsverket.

Motionärerna anse för sin del, att hela nöjesskatten bör inlevereras till
statsverket för att bilda en statens kulturfond. Ur denna fond skulle bidrag
kunna lämnas till olika kulturella ändamål och till ungdomens studier. Stipendier
skulle sålunda kunna tilldelas elever vid folkhögskolor, lantbruks-,
lantmanna- och lanthushållningsskolor, kommunala mellanskolor och allmänna
läroverk. Ur denna fond skulle det även vara möjligt att erhålla stipendier
för studier vid universitet och högskolor. Frågan örn mera demo -

Motioner i Andra kammaren, nr 102.

15

kratiska utbildningsmöjligheter för all ungdom skulle på detta sätt till en
del kunna lösas utan att statens utgifter ökades.

Anslag ur den föreslagna kulturfonden skulle vidare kunna beviljas till
inspelning av undervisningsfilm för skolorna. Bidrag till studie- och skolresor
skulle ävenledes kunna lämnas. Man kunde också tänka sig, att medel
anvisades till biblioteksverksamheten. Fonden skulle framför allt användas
till ungdomens såväl andliga som fysiska fostran.

Om nöjesskatten redovisades till en dylik kulturfond, skulle den ursprungliga
tanken med nöjesskattens användning förverkligas. Samtidigt skulle alla
kommuner oberoende av storlek och läge komma i åtnjutande av de medel,
som inflyta genom nöjesskatten. Många skäl tala sålunda för att den kommunala
delen av nöjesskatten, såsom ovan föreslagits, tages i anspråk för
att inrätta en statens kulturfond. Det synes möjligen vara lämpligt att överlämna
denna fråga till 1944 års nöjesskatteutredning för den utredning, som
kan befinnas nödvändig.

Med stöd av vad som ovan anförts få undertecknade hemställa,

att riksdagen måtte hos Kungl. Majit anhålla örn utredning
angående ett överförande av nöjesskatten till en statens
kulturfond.

Stockholm i januari 1945.

Hj. R. Nilson

i Spånstad.
Osc. Werner.

C. O. Carlsson

i Bakeröd.

Ivar Johansson

i Mysinge.

Ivar Pettersson
i Rosta.

Aron Gustafsson

Li Lekåsa.

Anders Pettersson

i Dahl.

David Boman,

Stavsund.

Lars E. Andersson

i Hedensbyn.

Robert L. Jansson,

Aspeboda.''