Motioner i Andra Kammaren, N:o in

Motion 1892:111 Andra kammaren

16

Motioner i Andra Kammaren, N:o in.

N:o 111.

Af herr J.
ä

A, Johansson i Strömsberg, om nedsättning i räntan
de af staten till enskilda jernvägsbolag beviljade lån.

Den motion, jag under ett par föregående riksdagar väckt i denna
kammare angående räntors nedsättande på de lån staten jemn åt de enskilda
jernvägsbolagen, bär märkvärdigt nog båda gångerna blifvit afslagen.
Visserligen är väl räntan å statsskulden, då man räknar det
hela, något högre än den jag har begärt, men skilnaden är så försvinnande
liten, att jag tror statens intresse borde fordra ett bifall till min
motion. Jag tror också, att de enskilda jernvägsbolagen få så dyrt
skatta för den rättighet de hafva att ingå på statens bangårdar, att
detta borde mer än väl utfylla den högst obetydliga ränteskilnad, som
möjligen skulle uppstå. Många af de enskilda jernvägame arbeta också
under så brydsamma förhållanden, att de mer än väl kunde behöfva
den föreslagna lindringen. Ännu äro väl förhållandena sådana, att staten
bör på allt sätt hjelpa och tillmötesgå den enskilda företagsamheten,
hvilken oftast med stora ansträngningar kan få en anläggning till stånd.

Jag nämnde, att staten skulle kunna anse sig ha full ersättning,
i fall nu verkligen en ränteskilnad uppstode, uti de afgifter, som de enskilda
jernvägarne få erlägga för rättigheten att ingå på statens bangårdar.
För att belysa detta, skall jag anföra siffror från en jernväg,
hvari jag sjelf är delegare. Statslånet till denna jernväg är 300,000
kronor, och för rättigheten att ingå på statens bangård få vi årligen
betala 3,000 kronor, utan att staten derför haft eller har ett enda öres
utgift. Jag medger gerna, att dessa afgifter äro högst olika, ty ingen

Motioner i Andra Kammaren, N:o 112.

17

viss grund tyckes vara följd vid deras bestämmande; men det är i alla
fall en afgift, som statsverket uppbär af de enskilda bolagen.

På grund af hvad jag sålunda anfört, vågar jag föreslå,

att Riksdagen ville besluta, att räntan å alla de
af staten till enskilda jernvägsbolag lemnade lån måtte
från den 1 januari 1893 nedsättas till 4 procent, och
amorteringen å samma lån utgå med V2 procent årligen.

Stockholm den 30 januari 1892.

J A. Johansson.

-T ! i c Ml: ‘

N:o 112.

Af herr O. W. Redelius, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med
begäran om framläggande af förslag till lag angående
ny lönereglering för rikets presterskap.

I Kongl. förordningen den 11 juli 1862 angående allmänt ordnande
af presterskapets aflöning var en rigtig välgerning. Den helsades derför
med glädje. Den har också verkat mycket godt, hvilket allt blifvit
allmänneligen erkändt.

Dock framkom redan 1872 Riksdagens lagutskott med detta uttalande:
»Det hade visserligen icke vant emot god ordning stridande, om
från början svenska kyrkans presterskap lika med andra statens tjenstemän
fått af statsverket uppbära sin aflöning, sådan den genom allmän
lag är vorden bestämd». Utskottet tilläde dock: »Under en tid, då
hvarje svensk undersåte måste tillhöra svenska kyrkan, var det dock
utan vidare betydelse, antingen de för detta ändamål erforderliga bidrag
af församlingame erlades till statsverket eller direkt till presterskapet».

II th. till Riked. Prat. 181)2. 1 Sami. 2 Afd. 2 Rand. 20 Ilåft. 3