Motioner i Andra Kammaren, N:o Hd

Motion 1891:114 Andra kammaren

16

Motioner i Andra Kammaren, N:o Hd.

rätt gent emot jordegaren, särskild! deras rätt till ersättning
för pa jorden nedlagda förbättringar.

Stockholm den 28 januari 1891.

P. Truedsson.

Häri instämmer:

Anders Nilsson.

iS:o 114.

Af herr M. Daiin, om bankovinstens användande.

Enligt statsverkspropositionen begär Kongl. Maj:t för statsverkets behof
1,850,000 kronor af 1890 års banko vinst. Utan att vilja påstå att riksbanken,
så länge den, som nu, endast vegeterar som den 27:de sedelutgifvande
banken i riket och vanligen egen en obegagnad sedelutgifningsrätt af
bortåt 30 millioner kronor, precis har behof af vare sig hela eller ens någon
del af sin vinst för att, så att säga, lägga på hyllan; så, då meningen och
önskningsmålet. väl ändå är att inom en ej aflägsen framtid göra riksbanken
till Sveriges enda sedelutgifvande bank, och då den som sådan, enligt min
uppfattning, behöfver, utom sin då kanske ej just så värst starka guldkassa eu
reserv af i goda utländska stats- och dito dito större städers obligationer bestående
fondmedel, har jag tänkt mig, att ofvannämnda eller dylika stora summor
ej borde afhändas riksbanken utan vederlag i lämplig för banken lätt realiserbar
valuta. Som vi ju veta af-senaste revisionsberättelsen, har staten af
1886 års lån osålda obligationer till ett värde af öfver 21 millioner kronor.
Skall riksbanken till statsverket öfverlemna en del af sin årsvinst — helst

Motioner i Andra Kammaren, N:o 114. 17

innan bankens fonder vuxit till det af bankkomitén som minimum föreslagna
och af Kong! Maj:t accepterade belopp — synes mig sådan öfverlåtelse
böra godtgöras bäcken med dylika statens reverser (gerna till pari kurs).

Då emellertid den verkliga bankovinsten ej är den, hvarmed man
skyltar utan vida mindre, har jag äfven ansett, att man från denna Angel ade
större vinst först bör subtrahera 707,389 kronor, som funnos, fastän cacherade
i bokföringsvärdet, i de franska tre procents rentes, man nödgades sälja under
slutet af 1890 för att skaffa valuta för åtagna förbindelser till konsortiet
för senaste statslånet. De franska rentes (4,102,000 francs) voro nemligen
bokförda till ett värde af 2,061,649 kronor, eller med beräkning af 100
francs till 71,50 kronor till 2,883,400 francs, omkring 70 procent åt nominella
värdet — och efter ett försäljningspris af mellan 94 och 95 procent
för dessa rentes (som för närvarande noteras till en kurs af 95Va procent)
har erhållits en vinst af ofvannamnda 707,389 kronor, som ju, enligt noteringen
af de franska rentes, faktiskt skulle tunnits som fondbehällning, i tall
dessa rentes varit osålda. Den egentliga bankovinsten utgör således ungefär
tre millioner kronor och med afseende på densammas användande vagar jag
härmed föreslå,

1) att Riksdagen af riksbankens vinst för år 1890
öfverlemna!'' 1,500,000 kronor till statsverket och pa
samma gång och som vederlag derför beslutar ötveilåta
till riksbanken riksgäldskontorets 3 72 procents obligationer
af år 1886 till ett belopp af 1,500,000 kronor (räknadt

efter pari kurs); och o

2) att riksbankens öfriga vinstmedel för ar 1890 bibehälles
åt banken som reserverade medel.

Stockholm den 29 januari 1891.

M. Dalm.

Bill. till Bihsd. Prat. 1891. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band. 17 Käft.

3