Motioner i Andra Kammaren, N:o 9 (Motion 1894:9 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 9.

bifall till kongl. landtbruksstyrelsens ofvan omförmälda förslag skulle
deremot göra fullständigt slut äfven på detta hopp.

På grund af hvad sålunda i underdånighet anförts får Orusts och
Tjörns fiskeriförening alltså hemställa,

det de ifrågavarande underdåniga framställningarna
från länet måtte, med iakttagande af ofvanstående
anmärkningar, vinna Eders Kongl. Maj:ts nådiga
bifall och föranleda till de åsyftade åtgärdernas
vidtagande.

Ellös den 31 oktober 1891.

Underdånigast

Orusts och Tjörns Fiskeriförening.

N:o 9.

Af herr A. Y. L jungman, om beviljande af ett ordinarie anslag
af 18,000 kronor för inrättande af professurer i vissa läroämnen
vid universiteten.

Vid 1889 års riksdag förehades bland andra frågor äfven den om
anställandet af en ordinarie professor i geografi och statskunskap vid
universitetet i Lund. Den kongl. propositionens förslag i ämnet förkastades
emellertid af den anledning, att det ansågs orimligt att sammanföra
undervisningen i tvenne så omfattande vetenskapsgrupper som statskunskap
och geografi hos en och samma lärare. Då emellertid an -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 9. 15

ställandet af lärare i dessa vetenskaper vid våra universitet icke längre
utan stort men kan. uppskjutas, torde det vara på sin plats, att frågan
derom hålles vid lif och i någon mån åtminstone förberedes genom
framställningar från enskilde motionärer.

Uti min vid sagda riksdag, med syfte att förvärfva Riksdagens
bifalj åt den åberopade kongl. propositionen, i hvad denna afsåge undervisningen
i statskunskap vid Lunds universitet, i ämnet väckta motion
(n:o 115) yttras bland annat följande, som här än en gång må
anföras till frågans belysande, nemligen:

»Såsom föremål för undervisningen inom den filosofiska fakulteten
vid våra universitet kan man, då man bortser från de i inskränktare
och mer egentlig mening filosofiska läroämnena, särskilja trenne stora
hufvudgrupper af vetenskaper, nemligen den matematiskt-naturvetenskapliga,
den statsvetenskapliga och den språkvetenskapliga. Af dessa
tre vetenskapsgrupper hafva den första och den sista blifvit jemförelsevis
väl försedda med lärarekrafter vid våra universitet, under det att
deremot den mellersta blifvit tillbakasatt och i så hög grad försummad,
att. det medfört en betänklig brist i den nationella bildningen, som till
följd af förbiseendet af en så vigtig grupp af vetenskaper icke erhållit
den harmoniska utveckling, som vederbort. Detta förhållande har ock
menligt inverkat icke blott på den nationella litteraturen och särskildt
på tidningspressen, utan äfven på statslifvet och näringarna, då det
medfört en betänklig brist inom landet på personer med tillräcklig statsvetenskaplig
bildning och en nog allmän missuppfattning eller ringaktning
af de för landets näringslif vigtiga ekonomiska spörsmålen.

Ser man nemligen efter, hur de nämnda tre vetenskapsgrupperna
blifvit sedan århundradets början tillgodosedda med lärarekrafter vid
våra universitet, skall man finna, att antalet aflönta lärareplatser ökats
vid Upsala universitet för den matematiskt-naturvetenskapliga gruppen
från 4 till 13, för den statsvetenskapliga gruppen från 2 till 3 och för
den språkvetenskapliga gruppen från 3 till 10 samt vid Lunds universitet
för den matematiskt-naturvetenskapliga gruppen från 3 till 13,
för den statsvetenskapliga grupper från 1 till 2 och för den språkvetenskapliga
gruppen från 2 till 8. Betydelsen af denna ojemna
fördelning af de nya lärareplatserna på de nämnda tre hufvudgrupperna
af vetenskaper framträder dessutom än mer, om man ihågkommer,
hur den matematiskt-naturvetenskapliga vetenskapsgruppen blifvit
tillgodosedd äfven genom tekniska högskolan samt naturhistoriska riksmuseum,
meteorologiska centralanstalten, geologiska undersökningen
m. fl. naturvetenskapliga institutioner, och att de språkvetonskapliga

16 Motioner i Andra Kammaren, N:o 9.

studierna måst tilldelas ett ökadt antal lärareplatser vid de allmänna
läroverken.»

Med anledning af den stora och för öfrigt ständigt växande omfattning,
både statsvetenskaperna och geografien redan erhållit, torde
hvartdera universitetets filosofiska fakultet helt visst vara i behof af att
redan nu undfå följande professioner för undervisningen i samma vetenskaper,
nemligen en för nationalekonomik och socialvetenskap, en för
jemförande stats författningsrätt och statsförfattningspolitik, en för jemförande
statsförvaltningsrätt och statsförvaltningspolitik, en för politisk
geografi och statistik samt en för fysisk geografi och meteorologi; men
då så många lärareplatser knappast torde kunna väntas beviljade på
en och samma gång, och då Upsala universitet redan besitter en profession
i politik, hvars innehafvare undervisat i jemförande statsförfattningsrätt,
få önskningarna nog begränsas till det mest nödvändiga,
d. v. s. till att hvartdera universitetet erhåller en lärare i hvardera
vetenskapsgruppen, dervid med hänsyn till de geografiska vetenskaperna
företrädet, på grund af det större antal lärare, naturvetenskaperna redan
bekommit, tydligen bör gifvas åt den politiska geografien.

På grund af hvad härmed anförts, får jag alltså hemställa,

det Riksdagen måtte uppföra ett anslag af 18,000
kronor å ordinarie stat för anställandet af en ordinarie
professor i politisk geografi och statistik vid hvartdera
universitetet samt af en ordinarie professor i jemförande
statsrätt och politik vid Lunds universitet.

Stockholm den 18 januari 1894.

Axel Vidi. Ljungman.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1894.