Motioner i Andra Kammaren, N:o 96 (Motion 1888:96 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 96.

N:o 96.

Af herr A. Pet6rS0n i Hasselstad, om skrifvelse till Kongl. Maj:t
med begäran om framläggande för Riksdagen af förslag
till ändringar i konkurslagen i syfte att afskaffa institutionen
af rättens ombudsman m. m.

Tid efter annan hafva förslag blifvit väckta om ändringar i konkurslagen,
hvaraf några blifvit af Riksdagen antagna, andra afslagna.
Ett af dessa förslag, hvartill jag nu anhåller att få återkomma, var det
som vid 1883 års riksdag framstäldes om borttagande af institutionen
rättens ombudsman. Denna motion vann inom Riksdagen mycket understöd,
men kunde ej antagas, enär den förutsatte en omarbetning af hela
konkurslagen.

Den, som något syselsatt sig med konkursers handläggning, torde
hafva erfarit, att institutionen rättens ombudsman icke uppfylt de förväntningar,
som man vid lagens antagande hyste, och i de* flesta fall
torde konkurser med nödig skyndsamhet och säkerhet kunna utredas
och bringas till ett ändamålsenligt slut under förvaltningen endast af
godemän och sysslomän, som borgenärerna hafva att utse. Det måste
nemligen ligga i borgenärernas intresse att tillse, det såsom godemän
och sysslomän väljas ärlige och förståndige män, som ega vana vid
affärers, behandling och rättegångars utförande. Borgenärerna äro derjemte
i tillfälle att när helst de behaga taga del af redogörelseräkningar,
som godemännen och sysslomännen på bestämda tider skola afgifva,
samt i öfrigt infordra de upplysningar om boet och dess förvaltning,
som de akta nödigt.

Bih. till Rilcsd. Prof. 1888. 1 Sand. 2 Afd. 2 Band. 18 Raft.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 96.

Skulle godemän eller syssloman visa försummelse eller motvilja
vid fullgörandet af sitt uppdrag, eller anledning till anmärkning eljest
förekommer, torde borgenärerna lika väl som rättens ombudsman kunna
hos rätten anmäla förhållandet.

Ombudsmannens mest angenäma funktion är, att han, som så
obetydligt har att i konkursen uträtta, ändock är berättigad att taga
tredjedelen af det bestämda sysslomannaarfvodet, som ofta kan uppgå
till ganska betydliga summor, hvilka, derest ombudsmannabefattningen
borttoges, kunde komma konkursmassan till godo.

I fråga om kallelse till sammanträde i konkurser med borgenärerna
är i 59 § af bemälda lag föreskrifvet, att det skall ske genom kungörelse
i allmänna tidningar, d. v. s. Posttidningen, men då denna tidning
på landet icke läses, är det högeligen af behofvet påkalladt, att
sådan kungörelse om borgenärssammanträden äfven måtte inkomma
i tidning inom orten, der konkursen är anhängiggjord.

På grund af hvad jag sålunda anfört, och då det icke kan begäras
att lagutskottet, till h vilket denna motion torde remitteras, skall framlägga
ett formuleradt förslag till de bestämmelser, som i ofvan angifna
syfte erfordras, får jag föreslå,

att Riksdagen uti skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller,
att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för
Riksdagen framlägga förslag filt ändring i konkurslagen
i syfte att institutionen rättens ombudsman upphäfves,
och att borgenärssammanträden kungöras
på sätt jag ofvan antydt.

Stockholm den 28 januari 1888.

Aug. Peterson.

Häri instämma:
Nils Jönsson.

C. F. Petersson.

Lars Börjesson.

S. Wieslander

i Ingelstad.

J. P. Nilsson.

A. G. Olsson.

L. F. Odell.
Johan Petersson

i Boestad.

Ivar Månsson.

Träa.

O. W. Redelius.