Motioner i Andra Kammaren, N:o 92

Motion 1890:92 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 92.

15

N:o 92.

Af friherre C. Carlson Bonde, om skrifvelse till Kongl. Maj:t
med begäran om framläggande af förslag till ordnandet
af underhållet af allmänna vägar.

Bland de bördor, som af ålder trycka uteslutande på innehafvare
af jordegendom, är onekligen vägunderhållet en af de allra tyngsta.
Sträfvande! att söka utjemna denna börda och rättvisare fördela tyngden
deraf är derför äfven eu af de frågor, som länge stått på dagordningen
och som varit föremål för många utredningar och förslag.
Vid senaste Riksdagen förelåg ett förslag från regeringen att lösa
denna fråga och åstadkomma en lindring i detta besvär. Många anmärkningar
rigtades mot förslaget och flera betänkligheter framhöllos
mot att antaga detsamma oförändradt. Andra Kammaren godkände
visserligen förslaget i hufvudsak men det föll på Första Kammarens
motstånd. Det är derför ej heller troligt att Första Kammaren skall
ingå på att antaga detsamma på samma grunder om det återkommer.
För den, som ifrar för att få denna gamla fråga löst, är det derför
af vigt att tillse om ej någon annan och enklare utväg kan förefinnas.
Under diskussionen rörande denna fråga framhölls hurusom skjutsfrågan
blifvit lyckligt löst och hurusom detta besvär blifvit lindradt
utan att kostnaden för statsverket blifvit på långt när så stor som
man beräknat, och torde således den tanken ej vara oberättigad att
vägfrågor! äfven möjligen kan finna sin lösning på något liknande sätt.

16

Motioner i Andra Kammaren, N:o 92.

Att kommunikationsväsendet är en hela statens angelägenhet hvaraf
alla medborgare i samhället hafva gagn är ovedersägligt och härom
yttrar äfven den af Kongl. Maj:t tillsatta vägkomitén »att de allmänna
vägarne äro nyttiga och behöfliga för samhällets alla medlemmar, vare
sig de begagna vägarne direkt eller endast indirekt af desamma draga
fördel». Derför synes det ock som om staten ej allenast har skyldighet
att öfvervaka de allmänna vägarnes underhåll utan äfven i viss
mån bör deltaga uti sjelfva kostnaden härför. Om man med allmänna
vägar förstår sådana som äro för den allmänna samfärdseln nyttiga
och nödiga eller af den beskaffenhet, som uti särskilda utskottets betänkande
vid sistlidne riksdag närmare bestämmes, så uppgå nu till
underhåll indelade vägar till en sammanlagd längd af 4,968,8 gamla
mil. Underhållskostnaden för dessa vägar såväl sommar- som vintertid
skulle enligt de uppgifter, som medfölja vägkomiténs betänkande, uppgå
till sammanlagdt 7,188,315 kronor. Med visshet kan man antaga att
denna kostnad är alldeles för högt beräknad och att, isynnerhet om
vägunderhållet ordnas på ett annat sätt än nu, den skall kunna betydligt
nedbringas. Den andel, hvarmed staten bör bidraga uti underhållskostnaden
torde kunna sättas till en tredjedel. Uti den återstående
kostnaden böra ej allenast jordbruksegendom utan äfven alla andra
beskattningsföremål efter fyrktalet bidraga, men då jordbruket väl bör
anses hafva det största gagnet af vägarne och äfven hittills kostnaden
härför uteslutande hvilat på detsamma, må äfven fortfarande en större
andel i kostnaden drabba jordbruksegendomen och alltså fördelningen
rättvisligen ske så, att jordbruksfastighet såväl den för hvilken bevillning
erlägges som den bevillningsfria deltager med fyra gånger det
belopp, som kommer på hvarje fyrk för öfriga beskattningsföremål.

Då en af orsakerna, hvarför underhållskostnaden nu är så hög, är
att finna deruti att genom indelningen af vägarne, åtskilliga hemman
hafva underhållsskyldighet af vägar belägna på långt afstånd från
desamma, skulle arbetet säkerligen blifva billigare om det alltid vore
de närmast boende som utförde detsamma. De allmänna vägarne böra
derför indelas i vissa lämpligt stora sträckor, hvilkas underhåll utbjudas
på entreprenad, då man kan vara viss att den, som lättast kan utföra
arbetet, äfven för billigaste pris åtager sig detsamma. Det skulle likväl
någon gång kunna hända att alltför höga entreprenadbidrag fordrades,
men granskningen och godkännandet af desamma måste derför
öfverlemnas åt landstingen, hvilka i sådant fall finge efter utlåtande af
eu särskild nämnd bestämma det högsta pris, som för underhållet af

Motioner i Andra Kammaren, N:o 92.

17

vägsträckan skall betalas, och. om ej entreprenör för detta pris kan
erhållas, må den kommun, hvarinom vägstycket är beläget åläggas
betala Överskjutande belopp.

Yidfogade tabell utvisar våglängderna inom de olika länen, den
utaf vägkomitén uppgifna beräknade underhållskostnaden, antalet fyrk
för jordbruksfastighet såväl bevillningsskyldig som bevillningsfri samt
för öfriga beskattningsmål, efter senaste officiela statistiska uppgifter.
Likaså upptages på grund häraf i enlighet med den beräknade kostnaden,
den afgift som skulle komma att drabba hvarje fyrk och hvilken
med säkerhet kan antagas i verkligheten blifva betydligt lägre,
troligen endast hälften så hög. Tabellen upptager vidare den af vägkomitén
uppgifna kostnaden för hvarje mantal och den, på grund af
det kända medeltaxeringsvärdet för hvarje mantal på desamma efter
den beräknade fyrkafgiften blifvande kostnaden. Af denna tabell framgår
att äfven med den högt beräknade underhållskostnaden'' en verklig
lindring för jordbruket skulle kunna åstadkommas uppgående till öfver
50 procent, i somliga län högre, i andra lägre.

Att bär framlägga fullständigt förslag för ordnandet af frågan kan
ej vara lämpligt. Jag har endast velat framlägga hufvudgrunderna
för förslaget, då det deremot på ytterligare utredningar må bero huru
detaljerna skola anordnas och det är derför som jag härmed föreslår,
att, för den händelse Riksdagen gillar dessa hufvudgrunder, Riksdagen
måtte besluta,

att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla att
Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen
framlägga förslag till ordnande af underhållet af de
allmänna vägarne efter följande grunder.

a) att underhållet af väg, såväl vinter- som sommartid,
öfverlemnas mot betalning åt den som erbjuder
sig för billigaste pris utföra arbetet, under förutsättning
att det begärda priset af vederbörande landsting
godkännes.

b) att kostnaden för detta underhåll fördelas
sålunda att en tredjedel betalas af staten samt återstående
två tredjedelar utdebiteras efter fyrk på så
sätt att för jordbruksfastighet såväl bevillningsskyldig

Bill. till Riksd. Prof. 1890. 1 Samt. 2 Åfd. 2 Band. 13 Häft. 3

18

Motioner i Andra Kammaren, N:o 92.

som bevillningsfri erlägges fyra gånger så mycket
för hvarje fyrk, som för alla öfriga beskattningsföremål.

Stockholm den 24 januari 1890.

I denna motion instämma:

Carl Carlson Bonde.

C. Andersson. C■ G. Anderson. E. Forsselius.

Lars Petter Larson

i Berga.

Bilaga

till

motion n:o 92.

20

Motioner i Andra Kammaren, N:o 92.

	-		Indelade allmänna vägar.	Total kost-nad för vägunder-hållet.	Att af staten betalas.	Att utdebi-teras efter fyrk.
			Mil.	Kronor.	Kronor.	Kronor.
1	Stockholms län.........................		191,1	281,393	93,797	187,596
2	Upsala län................................		148,2	250,704	83,568	167,136
3	Södermanlands län...................		173,i	200,436	66,812	133,624
4	Östergötlands län ....................		288,4	396,524	132,174	264,350
5	Jönköpings län..........................		298,6	233,851	77,950	155,901
6	Kronobergs län .......................		280,0	227,958	75,986	151,972 1
7	Kalmar län ........................,..		255,9	357,367	119,122	238,245
8	Gotlands län.............................		109,o	139,509	46,503	93,006
9	Blekinge län............................		78,o	82,962	27,654	55,308
10	Kristianstads län.......................		322,5	330,515	110,172	220,343
11	Malmöhus län ..........................		269,1	727,316	242,439	484,877
12	Hallands län.............................		189,0	182,602	60,867	121,735
13	Göteborgs och Bohus län...........		124,0	213,690	71,230	142,460
14	Elfsborgs län.............................		339,0	461,734	153,911	307,823
15	Skaraborgs län..........................		309,3	394,872	131,624	263,248
16	Vermlands län..........................		294,0	373,912	124,637	249,275
17	Örebro län................................		173,5	300,876	100,292	200,584
18	Vestmanlands län ....................		160,4	319,377	106,457	212,918
19	Kopparbergs län......................		241,1	266,122	88,707	177,415
20	Gefleborgs län..........................		195,7	314,635	104,878	209,767
21	Vestemorrlands län .................		182,9	503,863	167,954	335,909
22	Jemtlands län ..........................	.....................	135,9	222,464	74,155	148,309
23	Vesterbottens län.......................		102,0	202,360	67,453	134,907
24	Norrbottens län .......................		100,o	170,411	56,804	113,607
		Summa	4,959,3	7,155,463	2,385,148	4,770,305

Motioner i Andra Kammaren, K:o 92.

21

Antal fyrk för jordbruks-fastighet.	Antal fyrk för bevill-ningsfri jord-bruksfastig-het.	Antal fyrk för öfriga beskattnings-föremål.	Afgift per jordbruks-fyrlc.	Afgift per öfriga fyrk.	Nuvarande kostnad per mantal.	Blifvande kostnad per mantal.	Lindring.
			öre.	öre.	Kronor.	Kronor.	%
537,306	72,114	527,485	26,6	0,6	70,16	35,12	49,95
362,112	47,328	306,724	36,6	9,1	68,92	30,74	55,40
627,550	58,434	297,205	20,2	5,0	59,57	26,66	55,26
900,942	90,108	464,329	23,9	6,0	73,54	35,85	51,24
435,964	46,558	267,134	28,4	7,1	60,19	35,7 8	40,56
373,050	34,122	180,323	33,6	8,4	72,05	33,67	53,27
663,114	51,738	237,057	30,8	7,7	109,oo	54,44	49,14
190,620	20,970	74,957	40,3	10,1	127,20	67,70	46,77
286,836	10,644	122,445	17,1	4,3	78,72	41,04	47,87
808,308	62,610	299,247	23,9	6,0	120,21	55,92	63,48
1,697,928	117,734	633,360	24,5	6,1	196,10	83,7 9	57,30
380,171	21,432	114,460	26,7	6,7	76,62	27,23	64,21
447,570	47,532	519,490	22,1	5,5	75,72	29,50	61,10
529,020	42,174	387,860	46,0	11,5	109,6 7	63,48	42,12
875,778	98,802	333,992	24,8	6,2	83,94	41,66	50,37
641,844	39,678	469,522	31,3	7,8	209,68	97,66	53,48
595,704	38,418	443,572	26,8	6,7	104,16	48,24	54,01
432,312	48,342	* 320,675	37,9	9,5	112,20	53,57	52,26
415,806	50,010	495,662	30,1	7,5	143,73	55,80	61,18
411,036	88,542	682,554	31,2	7,8	147,65	39,31	72,68
419,910	29,064	881,515	50,1	12,5	300,95	84,17	72,37
194,446	19,854	191,178	61,2	15,3	206,40	69,77	66,20
243,516	9,896	151,890	45,5	11,4	197,17	92,82	52,93
173,952	71,664	215,187	37,9	9,5	206,09	52,30 Medeltal	74,14 55,71

Bih. till Jliksd. Prof. 1890. 1 Sami. 2 Åfd. 2 Band. 13 Haft,

4