Motioner i Andra Kammaren, N:o 92

Motion 1867:92 Andra kammaren

kammare
Andra kammaren
riksdag
tvåkammaren
session
lagtima
Antal sidor
3

8

Motioner i Andra Kammaren, N:o 92.

Sportelsystemet i den vidt omfattande utsträckning, som för närvarande
eger rum, torde väsendtligen kunna förändras; men då ärendet i och för sig är
af den art att Riksdagen, äfven om grundsatsen, att embets- och tjenstemänncns
nuvarande sportler till större eller mindre del böra indragas, till rigtigheten
godkännes, icke lärer kunna för dess del i frågan beslut fatta förr, än,
för ärendets nödiga utredning, åtskilliga upplysningar blifvit infordrade från
vederbörande embetsverk, får jag vördsammast, föreslå,

att Riksdagen ingår till Kongl. Maj:t med underdånig anhållan
derom, att en komité må blifva förordnad, med uppdrag
att taga i öfvervägande den frågan, huruvida ett förändradt
aflöningssätt för de nu med sportler till större eller
mindre del allönade civila embeten och tjenster ändamålsenligt
kan införas, samt att, i så fall, derom afgifva lörslag,
som torde en framdeles blifvande Riksdag, för att vidare
handläggas, blifva delgifvet.

Stockholm den 28 Januari 1867.

M. Ahlaren.

N:o 92.

Af Herr JK, Alllgl''6111 Om byggande på Statens bekostnad af jernväg
mellan Sundsvall och Hemgrafven.

Sedan Jemtlands kommunikationsled numera under några år vant trafikerad,
med undantag af den delen, som sträcker sig emellan Sundsvall och
Bräcke, hvilken farled under detta år lärer blifva färdig, torde tiden vara inne
för undersökning, huruvida Riket och särdeles den ort, hvarigenom leden sträcker
sig, må anses i någon väsendtlig män dragit nytta af leden eller kunna fa
någon sådan, motsvarande de uppoffringar, som för dem gjorts, på det att deraf
må kunna slutas till, om det system, som lagts till grund för kommunikationsleden
— att för transporten begagna segelbara vattendrag, med omlastningar
å de vägar, med hvilka sjöarne äro förenade, — är riktigt för sadana
orter, som Norrland, der trafiken ännu är för obetydlig och afstanden för langa,
för att i allmänhet andra jernvägar, än stambanor böra anläggas, i hvilket fall

det

Motioner i Andra Kammaren, N:o 22.

9

det torde vara Statens skyldighet att med all nödig kraft och uppoffring fortfarande
tillämpa detta system. I motsatt fall, om systemet icke medfört eller kan medföra
verkligt gagn, böra icke några vidare uppoffringar å Statens sida i sådant
hänseende göras.

Förenämnda kommunikationsled, som sträcker sig från Bottniska viken
till Trondhiemsfjorden af Nordsjön öfver två Svenska och ett Norskt landskap,
är 41 mil lång och bör, på sätt jag nedan skall visa, kunna verka gagneligt
för en stor del af öfriga Norrland och i visst hänseende äfven för hela Sverige.

Då taxan för den egentliga Jemtlansleden emellan Trondhiemsfjorden
och Bräcke, utgörande i längd 29 mil, är 9,17 öre per centner milen
och för export- samt transito-gods 8 öre; men transporten med förmån vanligen
14 öre och ej sällan vida derutöfver, torde vidare bevis om fördelen för
den allmänna trafiken att begagna kommunikationsleden icke erfordras. Också
har trafiken å leden, sedan den år 1863 öppnades, varit i jemnt stigande, oaktadt
de stora svårigheter, som mött, att på eu af sä många omlastningar besvärad
led, delvis belägna på mera än 1,700 fot öfver hafvet i nära obebodda
tjclltrakter, kunna rätt ordna trafiken, och att under de tre år af missvext
eller svag skörd, som under perioden i orten inträffat, afhålla allmogen från
de resor'' till kustorterna, hvarmed den från äldre tider tillbaka varit vand,
för uppköp af sina förnödenheter.

Inkomsten af trafiken har enligt vunna upplysningar emellertid uppgått
till: för år 1863 ...............Rdr 22,797.

» 1864 ...............« 25,984.

» 1,865 ...............» 33,289.

» 1866. . . ” 35,562.

Och enligt meddelanden af verkställande chefen för Jemtlandsleden antages
Jemtlands nuvarande import af sill, torrfisk, jern och salt till 42,704 centner
och annat gods till 57,296 centner, eller sammanlagdt till ungefär 100,000
centner, deraf år 1866 på leden icke befordrades mera än 18,212 centner;
men sådant oaktadt har dock bolaget med inkomsterna af trafiken kunnat bestrida
alla utgifterna i och för samma led, hvaraf med visshet den slutsats kan göras,
att när leden hinner draga till sig hvad, som nu föres på sidan af den,
hvilket ovilkorligen i eu snar framtid måste inträffa, enär, såsom ofvan blifvit
omförmäldt, taxan å leden är vida billigare än med forman, trafiken ä leden
bör lemna ett öfverskott till ränta ä de kostnader, som å leden nedlagts.

Antagligen skall denna kommunikationsled föranleda ett större utbyte
af varor emellan norra delen af Norge, å ena, samt Norrland och medlersta
Sverige, ä den andra sidan, än hitintills egt rum. Den jetnförelsvis låga

juli. till lliksd. Prot. 1867. 1 Sami. 2 Ajd. 2 Band. 7 Höft. 2

10

Motioner i Andra Kammaren, N:o 93.

afgift af 3 R:dr 30 öre per centner för transporten af gods emellan Levanger
och Sundsvall skulle likväl icke obetydligt kunna nedsättas, derest jernväg
funnes emellan sistnämnda ort och Hemgrafven vid Stödesjön. En sådan
jernväg skulle också blifva ett kraftigt medel för lättande af Jemtlands
förbindelse med Sundsvall, oundgängligen nödigt, derest icke Jemtlands handel
hufvudsakligen skall dragas till och öfver Norge.

För att Sveriges fabriker må vinna eu ny marknad i norra delen af
Norge, Stockholm och Sundsvall icke allenast bibehållas vid handeln på Jemtland,
utan jemväl komma i förbindelse med flera af de orter i denna provins, som
äro belägna vester om Östersund och under närvarande förhållanden hafva sin
hufvudsakliga handel i Norge, samt på det att de två provinserna Medelpad och
Jeintland må varda lyftade från den låga ståndpunkt, der de nu befinnas, till den
plats de böra kunna intaga med hänseende till goda naturliga förmåner, har jag
trött mig böra fästa Riksdagens synnerliga uppmärksamhet på förhållandet och
vördsamt föreslå,

att Staten på sin bekostnad bygger den jernväg, som är
föreslagen emellan Sundsvall och Hemgrafven, enligt af
majoren och riddaren Adelsköld uppgjord plan, dock med
de förändringar i afseende å spårvidd, som föranledas
deraf att denna jernväg kan komma att utgöra en del af
den stambana, som, enligt hvad antagas må, i en icke aflägsen
framtid får sin sträckning norrut.

Stockholm den 28 Januari 1867.

M. Ahlgren.

N:o 93.

Af Herr Wltll. MISSOII*. Om ändring i gällande kommunal förfaltningar.

Sedan den vackra grundsatsen af jemnlikhet och lika berättigande numera
vunnit tillämpning vid de vigtigaste af alla val, hvilka en kommuns medlem