Motioner i Andra Kammaren, N:o 91 (Motion 1907:91 Andra kammaren)

Motioner i Andra Kammaren, N:o 91.

N:o 91.

Af herr P. M. Olsson i Blädinge, om skrifvelse till Kung!. Maj:t
angående rätt för ägare af byggnader, som uppförts å annan
tillhörig mark inom köping eller annat samhälle, där allmän
byggnadsordning tillämpas, att tilläsa sig marken.

Vid förra årets riksdag dristade jag i motion n:o 89 väcka förslag,
att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning
om och i hvilken ordning ägare af byggnader, som uppförts å
annan tillhörig tomt inom vissa samhällen, må vinna rätt att vid nyttjanderättstidens
utgång tillösa sig tomten, samt att Kungl. Maj:t ville
för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill nämnda utredning kunde
föranleda.

Ehuru lagutskottet icke ansåg sig kunna tillstyrka bifall till motionen,
erkändes dock »att de berörda förhållandena äro förtjänta af synnerlig
uppmärksamhet», och nära nog samtlige talare, som uppträdde
under debatten i Riksdagens Andra Kammare, uttalade sina sympatier
för motionens syfte, om än åtskilliga anmärkningar mot densamma framställdes,
och vid den omröstning, som därefter skedde segrade utskottets
utlåtande med endast 11 rösters majoritet.

Detta på det hela taget välvilliga mottagande, som motionen rönte,
inger mig mod att i år ånyo för Riksdagen framlägga de bekymrade
tomtinnehafvarnes, de på ofri grund sittande husägarnes sak, som jag
hoppas att Riksdagen på ett eller annat sätt skall söka råda bot för.

Visserligen är det godt och väl, att Kungl. Maj:t nu framlagt ett
lagförslag om nyttjanderätt till fast egendom, däri jämväl tomträtten är
inbegripen, så att drägligare förhållanden kunna väntas för framtiden,
men alla de samhällen, som öfver hela landet hittills vuxit upp på mestadels
ofri grund, äro därmed ingalunda hjälpta. De, hvilka där byggt

Motioner i Andra Kammaren, N:o 91. 17

och bo, kunna när som helst, efter att kontraktstiden är utgången, vräkas,
och deras kanske enda tillgång är därmed tillspillogifven, ja ofta
ännu mera, enär långtifrån alla hafva sina byggnader betalta. Det
samhälle, de hvar i sin stad frivilligt eller genom mer eller mindre tryckande
förpliktelser och samhälleliga påbud alltså bidragit att ordna,
icke allenast med gator och trottoarer, utan äfven i sanitärt hänseende,
är nu icke längre deras, utan faller i en annans händer som eu mogen
frukt. Det kan väl ej nekas, att detta är brutala förhållanden, för hvilkas
ordnande snar hjälp är af nöden.

Då det hela sammanlagdt rör sig om stora värden, kanske miljoner,
som stå på spel, anser jag saken vara af den betydelse, att statsmakterna
böra träda emellan och söka ordna så emellan tomtägare och husägare,
att såväl den enes som den andres rätt och bästa blifva tillgodosedda.

Sättet, hvarpå detta bör ske, kan förefalla olika och torde bäst utrönas
genom en allsidig utredning.

> Bästa lösningen för tomträttsinnehafvarne är tvifvelsutan expropriationsrätt
för samhället, då såväl tomtfrågan som gatutläggningar
m. m. kunde på ändamålsenligaste sätt ordnas.

Visar det sig emellertid, att så icke kan ske, vore det icke mera
än rätt och billigt, att husägarne antingen finge tomträtten ytterligare
på viss tid förlängd eller att tomtägaren förpliktades erlägga lösen för
samtliga å tomten uppförda byggnader och hägnad m. m. af värde, som
kan hänföras till tomtbesittningen, exempelvis trottoarer, alltefter ojäfviga
mäns värdering.

På grund af hvad jag här anfört vill jag vördsamt föreslå,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla,
det täcktes Kungl. Maj:t låta utreda, om och
på hvad sätt ägare af byggnader, som uppförts å annan
tillhörig, inom köping och municipalsamhälle, större
samhälle vid järnvägsstation, fiskeläge och annat därmed
jämförligt samhälle, belägen och på minst 30 år upplåten
byggnadstomt, må vinna en mera tryggad rättslig,
ställning, samt för Riksdagen framlägga det förslag
hvartill nämnda utredning föranleder.

Stockholm den 24 januari 1907.

P. M. Olsson.

Bih. till Riksd. Prot. 1907. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 31 Häjt.