Motioner i Andra Kammaren, N:o 91

Motion 1895:91 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 91.

7

gärder, som kunna vara erforderliga för undanrödjande,
till den utsträckning sådant kan ske, af hvarje anledning
till förvexling mellan den nya blänkfyren vid

Sandhammaren och andra i granskapet befintliga fyrar.

- I?; ;?) •, it i,-. jiln •)! '' }* »I .''1 /?t? !#i i i » In...» -i.-1; II:*

Stockholm den 26 januari 1895.

• . ** * * -*-* 4 1 ", • - '' - • f «’..•» ■ ! ‘i 1 ''J ! >-•» i . . i.* I. i i. ’ - Jj */i ( ’ J 11 ''• V i

Lasse Jönsson.

Sf:o Öl.

“ t - • - ■* '' ’ J o *v

Af herr L. JÖ118S011 i Sandby, angående ändrad lydelse af
M § 1 mom. i förordningen den 21 mars 1862 angående
kommunalstyrelse på landet.

Enligt 38 § i kongl. förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse
på landet tillhör det kommunalnämnden, bland annat, att hafva
tillsyn öfver vården och förvaltningen af kommunens gemensamma egendom,
kassor och tillgångar, och, enligt 56 § i nämnda nådiga förordning,
ansvarar en hvar ledamot af kommunalnämnden gemensamt med de
öfriga för de medel, nämnden under sin förvaltning haft, äfvensom för
de säkerhetshandlingar, mot hvilkas antaglighet han icke till protokollet
gjort anmärkning. Det ligger i sakens natur, att handhafvandet af de
angelägenheter, som tillkomma nämnden, hufvudsakligen hvilar på ordföranden,
och, ehuru icke i lag stadgadt, har det förhållande allmänt uppkommit,
att nämndens ordförande anses sjelfskrifven att under sin vård
hafva kommunens medel och handlingar samt att verkställa uppbörden

8

Motioner i Andra Kammaren, N:o 91.

af kommunalutskylder. De lika med ordföranden ansvarige ledamöterna
af nämnden måste på god tro lita på honom och hans åtgöranden. Under
sådana omständigheter synes det angeläget vara, att nämndens ordförande
är en person, till hvilken ledamöterna hafva fullt förtroende. Hvilken
ett sådant förtroende tillkommer, torde näppeligen kunna afgöras af andra
än ledamöterna sjelfva.

Emellertid är det icke nämndens ledamöter, utan, jemlikt 44 § i
förberörda nådiga förordning, kommunalstämman, som har att utse ordförande
och vice ordförande i nämnden. Med de personer, som sålunda,
ofta efter föregående intriger af särskilda partier inom kommunen, blifvit
af stämman utsedda, måste nämndens öfriga ledamöter låta sig nöja; och
de på kommunalstämman röstberättigade hafva påtvingat dessa ledamöter
en person, för hvilkens åtgöranden de, antingen de till honom hafva förtroende
eller icke, äro ansvarige. Olägenheter häraf hafva upprepade
gånger, synnerligen under sista tiden, visat sig, och ej sällan hafva ledamöter
i kommunalnämnd förorsakats känbara ekonomiska förluster af
dessa dem påtvingade förtroendemän. Enligt mitt förmenande skulle dessa
olägenheter kunna, om icke helt och hållet, så dock i väsentlig mån förekommas,
derest nämndens ledamöter sjelfve finge utse dessa förtroendemän;
i allt fall blefve derigenom en orättvisa afhjelpt.

Med anledning af hvad jag sålunda anfört, får jag vördsamt föreslå,

att 44 § 1 mom. i Kongl. förordningen den 21
mars 1862 angående kommunalstyrelse på landet måtte
erhålla följande förändrade lydelse:

Kommunalnämnden utser bland sina ledamöter
en ordförande och en vice ordförande att tjenstgöra
för den tid, de blifvit såsom ledamöter invalde. Till
dessa befattningar kunna ordförande och vice ordförande
i kommunalstämman väljas, så vida de äro
ledamöter i nämnden.

Om remiss till lagutskottet anhålles.

Stockholm den 24 januari 1895.

Lasse Jönsson.