Motioner i Andra Kammaren, N:o 90

Motion 1895:90 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 90.

5

JT:o 90.

Af herr L. JÖnSSOIl i Sandby, om skrifvelse till Kongl. Maj:t
med begäran om vidtagande af åtgärder för undanrödjande
a,f anledning till förvexling mellan den nya blänlcfyren
vid Sandhammaren och andra i granskapet befintliga
fyrar.

Vid förra årets riksdag föreslogs i motionen n:o 56,

»det Kongl. Maj:t måtte förordna derom, antingen att å Sandhammaren,
jemte den nuvarande blänkfyren, äfven den nu släckta fyren må
tändas, att lysa på samma sätt som före år 1891, eller att båda fyrarne
återställas i sitt förra skick»;

hvarefter Andra Kammarens fjerde tillfälliga utskott i utlåtandet
n:o 11 efter en längre utredning enhälligt föreslog,

»att Riksdagen må i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes
Kongl. Maj:t låta vidtaga de åtgärder, som kunna vara erforderliga för
undanrödjande, till den utsträckning sådant kan ske, af hvarje anledning
till förvexling mellan den nya blänkfyren vid Sandhammaren och andra
i granskapet befintliga fyrar»;

hvilket förslag af Andra Kammaren enhälligt bifölls.

Första Kammarens tillfälliga utskott n:o 1 tillstyrkte enhälligt i betänkandet
n:o 10, att Första Kammaren måtte biträda Andra Kammarens
ofvan omförmälda beslut. I den korta diskussion, som förekom i Första
Kammaren om detta ärende, var det endast tvenne talare, som yrkade
afslag, och utskottets ordförande bifall, hvarefter utskottets förslag afslogs.

6

Motioner i Andra Kammaren, N:o 90.

Genom en stor mängd sjökapteners och andra sjöfartsidkares så väl
skriftliga som muntliga anmodanden till mig att åter upptaga motionen,
gör jag det desto hellre, som man måste erkänna deras påstående, att
de vid Riksdagen icke hafva någon representant som direkt sysselsätter
sig med deras besvärliga näringsfång. När de då få den föreställningen, att
kongl. lotsstyrelsen gör sina ändringar mera af experimentbegär än till
nytta, eller de, såsom här är fallet, äro allmänt ense om att ändringen
af fyrarnes belysning vid Sandhammaren för alla tider kommer att medföra
förluster af lif och egendom, kan ingen förtänka deras ifver att få
saken framstäld ännu en gång under Riksdagens pröfning, för att, som
de hoppas, genom Riksdagens medverkan förmå Kongl. Maj:t att förbättra
Sandhammarens fyrbelysning, så att de sjöfarande hädanefter kunna som
före blänkfyrens inrättande med trygghet passera de farliga Sandhammarerefven.

Jag kan icke förstå, hvarför vederbörande skola motsätta sig dessa
tusendes önskningar, ty utom de 269 fartygsbefälhafvarne och skeppsredarne
jemte in- och utländska assuransföreningar, som förut petitionerat
om ändring, hafva ett stort antal sjöfarande samstämmigt uttalat sig om
önskvärdheten att få äfven den ännu kvarstående släckta fyren tänd. Det
är nemligen bevisadt,, i allt fall bevisligt, att vid de strandningar, som
skett genom förvexling af Sandhammarens fyr med andra fyrar, de vilseledda
varit så nära Sandhammarens fyrar, att de ovilkorligen skulle undgått
sitt öde, derest belysning funnits i båda fyrarne och de derigenom
ej kunnat misstaga sig om sitt läge.

Utom de bevis för blänkfyrens vilseledande beskaffenhet, som lemnades
de resp. tillfälliga utskotten under förra riksdagen, tillkommer
den 25 oktober sistlidet år öster om fyren strandade holländska fartyget
»Albertine», destineradt från Hernösand till Harlingen med trälast, och
danska jakten »Hans Henne» från Aarhus, som den 20 december samma
år, med last af stäfver från Ahus till Randers, dersammastädes äfven
strandade. Båda fartygen blefvo vrak, och båda kaptenerna förklarade,
att olyckan vållats af misstag på fyrar.

I deras intresse, som löpa fara vid den nuvarande anordningen med
Sandhammarfyren, får jag, på grund af hvad jag nu anfört och hvad
förut till förmån för min mening förekommit, vördsamt föreslå,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t låta vidtaga de åt -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 91.

7

gärder, som kunna vara erforderliga för undanrödjande,
till den utsträckning sådant kan ske, af hvarje anledning
till förvexling mellan den nya blänkfyren vid

Sandhammaren och andra i granskapet befintliga fyrar.

- I?; ;?) •, it i,-. jiln •)! '' }* »I .''1 /?t? !#i i i » In...» -i.-1; II:*

Stockholm den 26 januari 1895.

• . ** * * -*-* 4 1 ", • - '' - • f «’..•» ■ ! ‘i 1 ''J ! >-•» i . . i.* I. i i. ’ - Jj */i ( ’ J 11 ''• V i

Lasse Jönsson.

Sf:o Öl.

“ t - • - ■* '' ’ J o *v

Af herr L. JÖ118S011 i Sandby, angående ändrad lydelse af
M § 1 mom. i förordningen den 21 mars 1862 angående
kommunalstyrelse på landet.

Enligt 38 § i kongl. förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse
på landet tillhör det kommunalnämnden, bland annat, att hafva
tillsyn öfver vården och förvaltningen af kommunens gemensamma egendom,
kassor och tillgångar, och, enligt 56 § i nämnda nådiga förordning,
ansvarar en hvar ledamot af kommunalnämnden gemensamt med de
öfriga för de medel, nämnden under sin förvaltning haft, äfvensom för
de säkerhetshandlingar, mot hvilkas antaglighet han icke till protokollet
gjort anmärkning. Det ligger i sakens natur, att handhafvandet af de
angelägenheter, som tillkomma nämnden, hufvudsakligen hvilar på ordföranden,
och, ehuru icke i lag stadgadt, har det förhållande allmänt uppkommit,
att nämndens ordförande anses sjelfskrifven att under sin vård
hafva kommunens medel och handlingar samt att verkställa uppbörden